Det är tydligt att näringslivet både vill visa sitt stöd för WTO, driva på för reform, och att säkerställa att företagens röster kommer till tals i diskussionerna, skriver Björn Wedin och Ingrid Serup, handelspolitiska experter efter den handelspolitiska konferensen Public Forum.
Varje år i september går den handelspolitiska konferensen Public Forum av stapeln i Världshandelsorganisationen WTO:s lokaler i Genève. Konferensen kallas ibland för handelspolitikens Almedalen och samlar bland annat regeringsföreträdare, företag, forskare, studenter och fler därtill för att under några dagar diskutera den globala handelns utmaningar. Och i dessa tider är de många till antalet. Svenskt Näringsliv var på plats under konferensen förra veckan och lyssnade på seminarier, deltog på möten och diskuterade bland annat WTO-reform, digital handel och USA:s handelspolitik med andra deltagare.
På grund av turbulensen i den globala handeln, och inte minst USA:s tullfokuserade handelspolitik, kan man ibland höra att WTO “inte fungerar” eller till och med är “dött”. Även om organisationen sedan flera år präglas av många utmaningar och låsningar är det viktigt att konstatera att dessa påståenden inte är helt sanna. WTO:s gemensamma handelsregler fortsätter att ligga till grund för en stor del av företagens handel och många konkreta handelshinder löses fortfarande, smidigt och utan politiska konflikter, inom organisationen. Med tanke på det stora antalet deltagare på årets konferens var det också tydligt att stödet och intresset för WTO fortfarande är starkt.
Som väntat handlade många diskussioner om hur organisationen ska reformeras. För trots att många av de befintliga reglerna fungerar är det tydligt att det finns en bred frustration kring organisationens oförmåga att förhandla fram nya regler bland medlemsländer, näringsliv, akademi och organisationen själv. I mars nästa år äger organisationens ministerkonferens rum i Kamerun och de flesta är eniga om att medlemmarna där måste enas om ett reformprogram.
Frågan om konsensusprincipens vara eller icke-vara, hur så kallade plurilaterala avtal (såsom det kring e-handel) kan integreras i WTO-regelverket, och hur nationella diskriminerande subventioner ska motverkas kommer alla vara centrala frågeställningar som behöver hanteras. Därtill fungerar inte organisationens tvistlösningsorgan. Huruvida detta går att lösa råder det delade meningar om, men för näringslivet kommer vi fortsätta ligga på för att driva utvecklingen mot en meningsfull reform. Här är det också viktigt att EU tar en ledande roll i arbetet.
En annan ödesfråga är framtiden för det så kallade moratoriet om förbud mot tullar på elektroniska överföringar. Idag kan elektroniska överföringar flöda fritt över gränser utan tullar, men om inte ett nytt beslut tas om att förlänga eller göra moratoriet permanent i mars kan länder börja införa tullar på till exempel musik, film, mjukvara, appuppdateringar och annat som streamas eller laddas ner. Frågan är viktig för näringslivet som fortsätter driva på för att moratoriet ska förlängas eller allra helst göras permanent. Våra indikationer är att det finns skäl att vara försiktigt optimistisk kring detta.
Årets tema var ”Enhance, create, and preserve”, med fokus på hur digitaliseringen skapar nya möjligheter och utmaningar för internationell handel. Trots att temat under dagarna var digital handel diskuterades också bland annat handel och klimat, tullar, och USA:s roll på den internationella handelsarenan. Det konstaterades att USA inte är engagerad i diskussionerna inom WTO, men har varken lämnat organisationen eller saboterar diskussionerna mellan länderna.
Varje år släpper WTO-sekretariatet en rapport som presenteras på Public Forum. I år var rapportens tema passande nog artificiell intelligens. Rapporten slog fast att AI kan öka värdet på handeln med varor och tjänster med nästan 40% fram till 2040. AI kan bland annat förenkla handel genom att minska kostnader för regelefterlevnad och minska språkbarriärer. Men de fulla fördelarna med AI kommer inte att uppnås utan ett förutsägbart och gemensamt handelsregelverk på området. Och detta kommer bli svårt utan meningsfull reform av organisationen som ovan nämnt.
Trots de utmaningar den regelbaserade handeln står inför, och trots att konferensen i år var kortare än vanligt, överraskades vi positivt av det stora antalet företrädare på konferensen från näringslivet, både näringslivsorganisationer och globala företag. Flera svenska företag var också på plats i Genève. Det är tydligt att näringslivet både vill visa sitt stöd för WTO, driva på för reform, och att säkerställa att företagens röster kommer till tals i diskussionerna.
WTOFrihandel och handelspolitik