WTO får ny generaldirektör

I måndags den 15 februari togs ett efterlängtat beslut av Världshandelsorganisationen WTO:s medlemmar – Ngozi Okonjo-Iweala från Nigeria tillträder som generaldirektör 1 mars år. 

I Världshandelsorganisationen, som har sitt säte i Geneve, kommer organisationens medlemsländer överens om gemensamma regler i syfte att underlätta handeln mellan varandra. Organisationens roll är också att förvalta handelsavtalen och lösa handelskonflikter mellan länderna. WTO bildades 1995 och bygger på det multilaterala handelssystem som etablerades genom handelsavtalet Gatt som var en av de institutioner som skapades efter andra världskriget för att bygga en mer transparent och regelbaserad värld efter decennier av krig.

Vad har hänt?

När den förre generaldirektören meddelade i augusti förra året att han skulle avgå inleddes processen med att utse kandidater att ta över tjänsten. Under hösten stod det klart att de två kandidater som gått vidare i processen var Ngozi Okonjo-Iweala från Nigeria och Yoo Myung-hee från Sydkorea. Okonjo-Iweala fick det största stödet, men processen att utnämna henne till generaldirektör blockerades av USA. När Joe Biden tillträde som president för USA i januari i år valde USA dock att inte bara släppa sin invändning mot Okonjo-Iweala, utan även att aktivt stödja henne. Ngozi Okonjo-Iweala tillträder som generaldirektör den 1 mars i år och hennes mandatperiod, som kan förnyas, pågår till 31 augusti 2025.

Okonjo-Iweala menar själv att hon är vad organisationen behöver: en person som kan handelspolitik, som kan analysera läget, förstå problemen och vad som behöver göras, och kanske framför allt, driva reformer. Okonjo-Iweala är både nigeriansk och amerikansk medborgare och har varit högt uppsatt inom Världsbanken där hon jobbade i över 25 år. Hon var även Nigerias finansminister vid två tillfällen där hon drev reformer för Nigeria. Okonjo-Iweala har därmed både erfarenhet av att driva reformarbete och internationell erfarenhet, något som kommer komma väl till pass i hennes nya roll.

Vad innebär detta för Sverige och svenska företag?

WTO:s gemensamma avtal och regler skapar förutsägbarhet och transparens för företagens internationella handeln. WTO är i mångt och mycket garanten mot protektionism i världshandeln. 

Många gånger slipper företag dessutom hantera handelshinder tack vare WTO:s arbete med att undanröja dessa. WTO är den mest lämpade organisationen att hantera globala handelsfrågor, eftersom de allra flesta av världens länder är medlemmar, för närvarande 164 stycken.

Organisationen är dock i behov av att reformeras och moderniseras på flera sätt för att fungera bättre. Världshandeln har inte bara växt i snabb takt sedan WTO grundades, den har också förändrats på många sätt utan att WTO:s regler hängt med i utvecklingen. En brännande fråga är att tvistlösningssystems överprövningsorgan inte längre fungerar. Den stora ministerkonferens som skulle ägt rum i juni 2020 fick på grund av covid-19 ställas in. Att WTO dessutom inte har haft någon generaldirektör på plats har inneburit att utvecklingen inom organisationen, och det viktiga reformarbetet, i princip stått stilla.

WTO är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarna som fattar besluten. Men generaldirektören kan driva arbetet med att reformera WTO, inklusive att göra ansträngningar för att återupprätta tvistlösningssystemet och att driva på förhandlingar om nya regler. Svenskt Näringsliv anser att nya regler bland annat behövs för digital handel, tjänstehandel och subventioner till industrin. En annan viktig fråga är att hitta nya former för ett närmare samarbete mellan WTO och näringslivet. Vi anser att samråd måste upprättas för att inhämta näringslivets synpunkter på ett strukturerat sätt. Vi kommer därför framöver särskilt fokusera på hur dialogen mellan näringslivet och WTO kan bli tätare. Det är viktigt att komma ihåg att det är företag som handlar och investerar och som använder handelsregler och avtal. Därför måste handelspolitiken vara anpassad till företagens verklighet.