Regeringen vill införa en ny föräldrapenningförmån - en så kallad familjevecka - innan valet 2022. Tanken är att föräldrar till barn mellan 4 och 16 år ska få extra ersättningsdagar för att vårda barn under skollov, studiedagar och utvecklingssamtal. Regeringen kan dock inte bestämma sig om hur många extradagar per år föräldrarna ska kunna vara hemma, utan föreslår att varje förälder får ”familjedagspenning” tre, två eller en dag per år.
Att bygga ut världens mest generösa föräldraförsäkring i tider när vi behöver fokusera på att övervintra coronapandemin, säkra jobb och företagande är en besynnerlig och i grunden obegriplig prioritering av regeringen. Istället behöver vi stärka föräldrarnas koppling till arbetslivet och öka antalet arbetade timmar, inte öka frånvaron. Välfärden finansieras av en åldrande befolkning, där allt färre ska försörja allt fler. Då behöver regeringen fokusera på åtgärder som ger fler arbetade timmar, inte färre.
En modern föräldraförsäkring behöver ett mer koncentrerat och sammanhängande uttag när barnen är små. Det är också vad regeringens egen utredning av föräldraförsäkringen har föreslagit. Istället för att lyssna på utredningen gör regeringen motsatsen och föreslår förlängning och utvidgning av föräldraförsäkringen för äldre barn. Det hänger inte ihop!
Beräkningar från Svenskt Näringsliv uppskattar att införandet av familjeveckan innebär stora samhällsekonomiska kostnader – minst 20 miljarder kronor för tre extra ledighetsdagar per förälder och år. Det är väsentligt högre än de drygt 3 miljarder som regeringen beräknar. Företagen behöver inte fler pålagor som ger minskad produktivitet och ökade kostnader, utan motsatsen.
När Sverige återstartar efter coronapandemin bör regeringens fokus för föräldraförsäkringen vara att stärka föräldrarnas deltagande och anknytning på arbetsmarknaden, då kan företagens kompetensförsörjning också stärkas.
Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring