Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET2 juni 2021

Högavlönade kvinnor oftare sjukskrivna

Högavlönade kvinnor som är 30–39 år löper mer än tre gånger så stor risk att bli sjukskrivna jämfört med högavlönade män, enligt en rapport från Alecta. ”Med rapporten vet vi äntligen mer om hur sjukfrånvaron ser ut för tjänstemän i privat sektor”, säger försäkringsexpert Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv.

Rapporten diskuterades under en paneldebatt med Fredrik Palm, Alecta, Ulrika Stensgård, PTK, Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv, och Åsa Kadowaki, läkare, som var med på länk.

För första gången har tjänstemännens sjukfrånvaro granskats närmare i en rapport från Alecta. Det handlar om sjukfall där Alectas ITP-försäkring för privatanställda tjänstemän efter 90 dagars sjukskrivning kompletterar sjukpenningen från Försäkringskassan.

Det visar sig att andelen personer som har sjukpenning i mer än 90 dagar har ökat i alla åldersgrupper under den granskade perioden, 2009–2020. Men slår man ihop de som har sjukpenning med de som har sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspensionering, har det skett en kraftig minskning av den totala sjukfrånvaron under perioden.

En stor del av förklaringen att det i tidigare regelverk var betydligt enklare att få sjukersättning. Nu är det färre som får det och den stora delen av de som har haft sjukersättning sedan tidigare går successivt i pension. Det har bidragit till att andelen sjukfall hos personer i åldern 60–64 har nästan halverats. Däremot är förändringen mycket liten i de yngre grupperna, en svag ökning bland de som är 20–29 och 30–39 år.

Rapporten visar också att det är en betydligt större andel kvinnor som får kompletterande ITP-ersättning jämfört med andelen män – två och en halv gång större. Här antas en stor del av förklaringen vara att den 30-procentiga ökning av antalet privatanställda tjänstemän som skett under perioden främst har skett inom vård och utbildning. Genom detta har andelen kvinnor, yngre och medarbetare i de lägre löneintervallerna ökat hos Alecta.

”Vi har inte råd med att personer som har arbetsförmåga och som kan arbeta inte gör det”, säger Catharina Bäck, försäkringsexpert.
Foto: Ernst Henry Photography AB

Rapporten visar att även ålder och lönenivå påverkar sjukfrånvaro. Det är betydligt vanligare bland äldre och bland personer med en lägre lön att ha sjukpenning och kompletterande ITP-ersättning. Bland anställda i åldersgruppen 20–29 år påverkar dock inte lönefaktorn särskilt mycket, vilket den däremot gör bland 30–39-åringar.

När det gäller sjukfrånvaro och lön i förhållande till kön är skillnaden störst hos de med högre inkomster, särskilt för kvinnor i åldern 30–39 år. Här är andelen kvinnor med sjukfrånvaro hela 3,5 gånger större än andelen männen med motsvarande inkomster.

Alecta presenterade rapporten under ett seminarium där resultatet diskuterades i en paneldebatt.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, konstaterar att det rapporten visar kring sjukfrånvaro och för högavlönade kvinnor går stick i stäv med det rapporten i övrigt visar kring samband mellan lön och sjukfrånvaro.

– Med rapporten vet vi äntligen mer om hur sjukfrånvaron ser ut för tjänstemän i privat sektor. Samtidigt väcker den såklart nya frågor kring vad som driver sjukfrånvaron och vad vi kan göra för att bättre ta tillvara arbetsförmågan hos tjänstemännen, inte minst vid psykisk ohälsa som är den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

Jämställdheten är fortfarande inte helt utrullad i vårt land
Ulrika Stensgård

Ulrika Stensgård, försäkringsexpert PTK, menar att den högre sjukfrånvaron bland kvinnor kan bero på att jämställdheten ”fortfarande inte helt utrullad i vårt land”.

– Högavlönade kvinnor med ansvarsfulla tjänster högpresterar på jobbet och när de kommer hem tar de huvudansvaret i hemmet också. Det blir en form av dubbelarbete som kanske gör att man dukar under till slut, säger Ulrika Stensgård.

2009 var skillnaden andelen i sjukfall beroende på lön mellan män och kvinnor inte så stor, men sedan dess har det skett en stor förändring. Särskilt stor är ökningen bland lågavlönade kvinnor. I gruppen 40–49 år är tendensen densamma, att andelen med lägre lön ökar under perioden.

Catharina Bäck betonar att den sjukfrånvaro som Alecta tittar på i rapporten, som är mer än tre månader, inte är den vanligaste. De flesta som är sjuka och frånvarande från jobbet är det under betydligt kortare tid. Vi behöver mer kunskap för att kunna göra mer träffsäkra insatser för att få en låg, stabil och förutsägbar sjukfrånvaro.

– Arbetslivet ska vara hållbart för alla och alla behövs verkligen. Vi har inte råd med att personer som har arbetsförmåga och som kan arbeta inte gör det. Det måste hända saker på alla nivåer, samtidigt som vi behöver veta mer för att förstå alla delar i rapporten.

Ur ett längre tidsperspektiv har sjukfrånvaron varit en berg- och dalbana och varierat kraftigt, vilket är ett svenskt fenomen. I jämförbara länder i Europa är sjukfrånvaron mer stabil över tid.

– Det finns ingen koppling mellan det allmänna hälsoläget och hur sjukfrånvaron går upp och ner. Det verkar snarare ha att göra med regelförändringar, tillämpningen av regler, konjunkturläget och hur många som förtidspensioneras.

Idag inbegriper livet så otroligt många val samtidigt som vi inte lär oss från tidig ålder att välja och att avstå
Åsa Kadowaki
Det är inte hälsobringande att människor passiviseras och plockas bort från arbete, särskilt när det handlar om psykisk ohälsa, enligt Åsa Kadowaki, läkare och specialist i psykiatri.

Men det är bara halva sanningen, påpekar hon. Ungefär hälften av variationerna i sjukfrånvaron går inte riktigt att förklara.

– Där kan man bara spekulera och troligen är det attityder som styr beteenden till att vara sjukskriven och sjukfrånvarande som är en viktig faktor, vilket påverkar läkarna, den anställde, arbetsgivarna och andra aktörer, säger Catharina Bäck.

Åsa Kadowaki, läkare och specialist i psykiatri, påpekar att variationerna tydligt visar att det inte finns något linjärt samband mellan sjukskrivning och sjukdom. Särskilt när det gäller psykiatriska diagnoser, som är symptombaserade, behövs en analys av vad som ligger bakom symptomen, menar hon. Vad är egentligen problemet? Vem äger det? Vad är lösningen?

– Det är bekymmersamt eftersom det vid den här typen av tillstånd inte är hälsobringande att människor passiviseras och plockas bort från arbete. Det leder inte till ökad hållbarhet. Kanske är det andra insatser än att sjukskriva människor som ska till för att det ska vara hjälpsamt, menar hon.

För en del anställda är det arbetet som gör att de orkar med en i övrigt tuff tillvaro
Catharina Bäck

Åsa Kadowaki konstaterar att det snarare handlar om att aktivera basala funktioner för att hjälpa kroppen och där finns det hög korrelation mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet, kost, dygnsrytm och väl fungerande relationer.

– Kanske handlar det om hur vi alla lever. Idag inbegriper livet så otroligt många val samtidigt som vi inte lär oss från tidig ålder att välja och att avstå. Och det finns en enorm möjlighet att jämföra sig med andra idag via sociala medier, säger Åsa Kadowaki.

Catharina Bäck håller med om att det sällan bara arbetet eller arbetsmiljön som påverkar den psykiska hälsan.

– För en del anställda är det arbetet som gör att de orkar med en i övrigt tuff tillvaro. Det är inte alldeles enkelt – man måste titta på hela livet – inte bara på arbetslivet.

Hon ser studien som en inspirationskälla framåt. Genom att bättre förstå varför människor blir sjuka är det lättare att se vilka metoder som är effektivast för att få dem tillbaka i arbete.

– Vi måste hitta verktyg för att ta tillvara arbetsförmåga trots sjukdom, inte minst eftersom arbetet i sig kan bidra till återhämtning. Långa sjukskrivningar ökar risken för ännu mer av ohälsa och att individer slås ut från arbetsmarknaden helt. Det är mycket tveksamt om sjukskrivning alltid är den bästa behandlingsmetoden.

Länk till Alecta:

ITPSocialförsäkringsfrågorSjukfrånvaro
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist