Psykisk ohälsa ökar

I en ny rapport från Skandia framgår det att samhällskostnaden för sjukskrivningar uppgår till 66 miljarder kronor för 2021. Det innebär en ökning sedan 2015 då kostnaden låg på 59 miljarder kronor. Skandias beräkningarna bygger på den ekonomiska förlust som drabbar individen, arbetsgivare och samhället.

Sjuknotan för psykisk ohälsa låg 2021 på 30 miljarder kronor, medan notan för somatisk ohälsa var 36 miljarder kronor, enligt Skandiarapporten.

Det framgår även att andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa har ökat trendmässigt från 30 procent under 2010 till 48 procent under 2019.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är bekymrad över utvecklingen.

– Det är oroväckande att den psykiska ohälsan ökar så mycket. Vi vet att de som blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa har större risk för lång frånvaro, återkommande sjukfrånvaro och förtidspension.

Risken med sjukfrånvaro är att ju längre den är, desto svårare är det att komma tillbaka, enligt Catharina Bäck.

– Det finns till slut en risk för förtidspension och att personen i fråga lämnar arbetsmarknaden i förtid. Därför är det väldigt viktigt att arbeta förbyggande och med tidiga insatser, inte minst vid psykisk ohälsa.

Catharina Bäck vill även se andra och mer effektiva åtgärder och behandlingsmetoder än sjukskrivning vid psykisk ohälsa.

– När en medarbetare väl är sjukskriven är det också viktigt att arbetsgivaren är delaktig i processen så att den anställda inte tappar kontakt med arbetsplatsen. Arbete är en friskfaktor i sig.

Som arbetsgivare är det viktigt att ha kontakt med vården, gärna så tidigt som möjligt med för att ta reda på hur det går att jobba framåt, och vad som är gynnsamt för arbetstagaren att göra och vad som är skadligt. Trepartssamtal mellan vård, arbetsgivare och arbetstagare har visat sig vara väldigt effektivt, påpekar Catharina Bäck.

Även Försäkringskassan har en betydelsefull roll, menar hon. Det är viktigt att myndigheten är med tidigt i processen eftersom den är spindeln i nätet och sitter på verktyg som kan underlätta återgången till arbetet.

– Till exempel kanske personen kan börja arbetsträna hos sin arbetsgivare, utan några prestationskrav och med bibehållen ersättning, för att varsamt pröva hur det fungerar. Inte minst vid psykisk ohälsa är det viktigt att den sjukskrivna får testa sin förmåga.

Men det gäller att inte tappa fokus på den sjukskrivne.

– För en lyckosam rehabilitering krävs att individen själv aktivt medverkar. Ibland när man pratar om alla aktörer i sjukprocessen glöms den viktigaste aktören bort – medarbetaren själv, säger Catharina Bäck.

Psykiatrikern och KBT-psykoterapeut Åsa Kadowaki anser att det är dags att ta ett omtag när det kommer till stress och psykisk ohälsa.

– Det finns en generellt antagen idé om att man ska hantera stressproblematik genom att undvika lönearbete.

Hon vill hellre se en förändrad inställning till arbete och stress.

– I dag ser många arbete som ett hot om stress i stället för att se det som en del samhällets kärna och en möjlighet. På samhällsnivå har vi byggt upp ett narrativ där arbete är ett hot mot hälsan.

En annan faktor som bidrar till ökad stress är enligt Åsa Kadowaki att antalet val en person måste göra har ökat kraftigt.

– Man måste öva på att välja och att avstå, och det uppfattar jag inte att så många gör i dag. Många blir stressade av beslut och att varje beslut också innebär att de väljer att avstå något. Vi behöver också träna på att hantera förlust och motgångar.

På samhällsnivå kan lösningen vara att frågorna lyfts.

– Vi måste normalisera att livet känns. Vi har pratat om psykisk ohälsa i decennier, lösningen är inte mer terapi, medicin, sjukskrivning och vård. Det handlar om en värdegrundsidé som behöver förändras. Allt som är viktigt kommer att kännas, gör du viktiga saker kommer du uppleva obehag – det är naturligt.

Åsa Kadowaki vill se ett större fokus på allmän hälsa och uppmanar till att äta regelbundet, sova ordentligt, träna regelbundet och omge sig med en flock av människor man litar på.

Mycket ansvar behöver däremot inte innebära en hälsorisk. Att bidra och att behövas är starkt sammankopplat med hälsa, menar hon.

På en arbetsplats behövs ett tydligt ledarskap och en gemensam riktning. Det är viktigt att det är tydligt vad som krävs i en viss roll eller inom ett yrke och vad som värderas på den specifika arbetsplatsen.

– Man pratat mycket om att det har varit stressigt i vården under pandemin, men det är ju det som vi är utbildade för, det är inget konstigt egentligen.

En chef behöver också vara konsekvent och tydlig med vad som värderas.

– Se till att lyfta det önskade beteendet. Vad man säger och sedan gör måste hänga ihop, det ger trygghet.

Men framför allt handlar det om en förändrad inställning till stress. Majoriteten av den psykiska ohälsan idag utvecklas för att man använder undvikande när man egentligen borde jobba med beteendeaktivering, konstaterar Åsa Kadowaki.

– När någon som har varit sjukskriven kommer tillbaka till jobbet får de en symptomstegring, eftersom de har varit borta från arbetet. I stället behövs det en analys av det egentliga problemet. Vi vill att folk ska bli bättre på att leva sina liv – inte slippa sina liv.