Brottsbarometern 2025
Brottslighet mot företag är ett samhällsproblem, inte en isolerad näringslivsfråga. Företag utgör fundamentet i den ekonomiska infrastrukturen och är avgörande för Sveriges tillväxt, sysselsättning, välfärd och försörjningsberedskap. När företag utsätts för brott påverkas även samhällsviktiga funktioner. Ett starkt företagande är en förutsättning för Sveriges tillväxt, försörjningsberedskap och säkerhet.
Svenskt Näringslivs rapport ”Brottsbarometern 2025”, visar två tydliga mönster. För det första är brottsligheten mot företag fortsatt hög över tid. För det andra finns fortfarande ett betydande förtroendeunderskott från företagens sida gentemot polisens förmåga att hantera anmälningar och klara upp brott.
Rapporten visar bland annat att:
- I genomsnitt har fler än 4 av 10 företag utsatts för brott under de senaste 12 månaderna.
- Mest drabbade är företag i handeln, där närmare 6 av 10 företag har utsatts för brott, följt av företag i besöksnäringen och byggbranschen, där nära hälften av företagen har varit brottsutsatta.
- Vanligast brottet som företag drabbas av är bedrägerier ett av fem företag drabbats. Därefter följer ringa stöld/snatteri, inbrott/stöld, cyberbrott och skadegörelse.
- Västmanland har högst andel brottsutsatta företag (55 procent), följt av Halland.
- Hälften av företagen tror att brottsligheten i samhället kommer att öka det kommande året.
- För företagen innebär brott både direkta kostnader – såsom skador, stölder och ökade säkerhetsutgifter – och indirekta effekter i form av minskad investeringsvilja, rekryteringssvårigheter och psykologisk belastning.
Omkring hälften av de brottsutsatta företagen polisanmäler inte de brott de drabbats av. Företagen har låg tilltro till att polisen skall klara upp brottet och bedömer polisens hantering av mängdbrott som bristfällig.
Den låga tilltron till polisen och bristen på anmälningar leder till en negativ spiral som startar med polisens bristande kapacitet att klara upp brott: Låg uppklaringsgrad hos polisen leder till en låg anmälningsbenägenhet hos brottsutsatta företag som leder till en sämre lägesbild av brottsligheten som leder till felprioriteringar i polisens resursfördelning, vilket förstärker problemet med låg uppklaringsgrad.
Företagens utsatthet för brott och den oro för brott som finns bland företagen, visar att brott mot företag behöver tas på större allvar. Om vi ska vända den utveckling som Brottsbarometern visar behöver vi en inriktning som är både tydlig och kraftfull. Och den måste börja på nationell nivå. Regering och riksdag har det övergripande ansvaret för att ge rättsväsendet de verktyg som krävs, och för att se till att brott mot företag inte fortsätter att vara en lågprioriterad del av svensk kriminalpolitik. Konsekvenserna sträcker sig långt bortom de enskilda företagen till att påverka samhällsekonomin i stort. Det är därför avgörande att brott mot företag betraktas som ett samhällshot och inte reduceras till ett företags- eller branschproblem.
Näringsliv, myndigheter och kommuner måste arbeta tillsammans – förebyggande, långsiktigt och strategiskt. Samarbetet måste handla om att bygga motståndskraft, inte bara hantera konsekvenser. Svenskt näringsliv är fast besluten att vara en strategisk partner i det arbetet. Ett tryggt företagsklimat är en grundförutsättning för tillväxt, välfärd, försörjningsberedskap och nationell säkerhet.