Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget del 2
Det spända säkerhetsläget får stora konsekvenser för Sverige och näringslivet. Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger varje vecka en lägesuppdatering med de viktigaste nyheterna, rapporterna och undersökningarna.
Vecka 51
EU skärper sanktionerna mot Ryssland
EU fattade den 18 december beslut att lista ytterligare 41 fartyg som ingår i den ryska skuggflottan. I och med detta beslut omfattas nu totalt 598 fartyg av EU:s sanktioner mot skuggflottan. Åtgärden är en del av EU:s arbete för att öka trycket på Ryssland. De listade fartygen förbjuds bland annat att lägga till vid hamnar inom EU och nekas tillgång till centrala tjänster. – Det är avgörande att vi fortsätter att slå mot den ryska skuggflottan. Genom att lista fler fartyg försvårar vi Rysslands möjligheter att kringgå sanktionerna och finansiera anfallskriget mot Ukraina, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.
Vid EU:s utrikesministermöte den 15 december antogs även ytterligare sanktioner mot aktörer som möjliggör skuggflottans verksamhet. Det handlar bland annat om rederier och oljehandlare. Vid mötet antogs även nya listningar mot ryska individer och entiteter inom ramen för EU:s hybridsanktionsregim.
EU:s sanktioner mot Ryssland EU:s sanktioner mot Ryssland på grund av aggressionen mot Ukraina infördes 2014 då Krim olagligen annekterades och destabiliseringen av Ukraina inleddes. Sedan den fullskaliga invasionen har åtgärderna utökats i 19 sanktionspaket.
USA planerar nya sanktioner mot Ryssland
USA förbereder nya sanktioner mot Rysslands energisektor, som kan användas ifall Vladimir Putin säger nej till ett nytt fredsförslag, uppger källor för Bloomberg. Draget är tänkt öka pressen på Kreml att acceptera villkoren i Trumps senaste avtal för fred i Ukraina. De nya sanktionerna kan presenteras redan i veckan och kommer efter att USA:s finansminister Scott Bessent sägs ha diskuterat frågan med europeiska ledare tidigare i veckan. Kreml uppger enligt Reuters att man inte känner till uppgifterna, men att fler sanktioner bara kommer att skada relationen mellan Ryssland och USA ytterligare. Ett av alternativen som övervägs ska vara att slå mot den ryska skuggflottan, som transporterar rysk olja i trots mot tidigare sanktioner. Även personer och företag som möjliggör den fortsatta handeln med rysk olja kan drabbas av sanktionerna, skriver Bloomberg.
Remiss: Verksamheter som omfattas av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar
Den 1 december 2023 trädde förordningen (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar ikraft. Förordningen bemyndigar MSB att meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar.
Samhällsviktig verksamhet är en av sju skyddsvärda verksamheter som pekas ut i lagen. MSB får enligt förordning (2023:624) meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av lagen (2023:560). Syftet med MSB:s föreskrifter är att avgränsa och närmare precisera vilka samhällsviktiga verksamheter som omfattas. Förslaget bygger på det arbete MSB gjorde våren 2025 tillsammans med myndigheter och branschorganisationer och innebär vissa förtydliganden och avgränsningar, men även tillägg som utökar föreskriftens omfattning, i syfte att förbättra nu gällande föreskrifter MSBFS 2024:9. För den som vill lämna remissvar är sista datum 6 februari 2026. Läs remissen här:
Gemensamt budskap om personalförsörjning i civilt försvar
Ansvariga aktörer inom personalförsörjning civilt försvar vill kommunicera vårt viktigaste budskap och inriktning för personalförsörjning civilt försvar. Vi som har utarbetat budskapet är MSB, Arbetsförmedlingen, Plikt- och Prövningsverket, Arbetsgivarverket, SKR, Svenskt Näringsliv, Saco, LO och TCO. Syftet är att alla berörda aktörer inom det civila försvaret ska veta vad som gäller på det här området. Arbetet kring personalförsörjning i civilt försvar kommer att tas vidare under 2026 i ett särskilt Personalförsörjningsråd.
Budskap till berörda aktörer • Arbeta med er krigsorganisation – det ökar er förmåga att hantera höjd beredskap och krig. • Det betyder: identifiera vilken verksamhet ni ska bedriva under höjd beredskap och säkerställ bemanningen som behövs. • Informera, utbilda och öva personalen i din krigsorganisation
Styrande principer • Den svenska partsmodellen gäller i höjd beredskap och krig, med de ändringar som tvingande lagstiftning kan medföra med hänsyn till säkerhetsläget • Anställningsavtalet fortsätter att gälla under höjd beredskap och krig. Befintlig anställd personal är den viktigaste resursen för arbetsgivare inom det civila försvaret, eftersom majoriteten ska vara kvar och redan känner verksamheten. • En individ ska tjänstgöra där den gör bäst nytta för totalförsvaret. • Plikten i dess olika former ska bara användas om det krävs för att upprätthålla verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret.
Inriktning 1. Med anställningsavtalet som grund ska anställda fortsätta sitt ordinarie arbete vid höjd beredskap. Undantagna är personer som ska tjänstgöra i Försvarsmakten (värnpliktiga, reservofficerare), civilpliktiga och de med frivilligavtal för tjänstgöring vid höjd beredskap, så kallade pliktfrivilliga (inklusive hemvärnspersonal). 2. Planera för att upprätthålla verksamhet med befintlig personal, och ta höjd för personalbortfall – prioritera. 3. Identifiera eventuella behov av personalförstärkning utifrån (i första hand omfördelning, frivilliga och beredskapsavtal) och planera för det.
Om krigsplacering • När det gäller krigsplacering av anställda är det en åtgärd som inte har någon rättsverkan. Det är en planeringsåtgärd som kan vidtas i arbetet med bemanning av krigsorganisationen men som är frivillig. Det har funktionen att synliggöra intressekonflikter, men detta kan även göras på andra sätt. • Regeringen har gett berörda myndigheter i uppdrag att krigsplacera personalen som behövs vid höjd beredskap. Den omfattar inte kommuner, regioner och företag. Regeringen har aviserat att de återkommer på området under våren 2026
Regeringen vill stärka drönarbranschens konkurrenskraft
Regeringen har beslutat att Transportstyrelsen ska redovisa hur myndigheten i samverkan med ansvariga myndigheter bidrar till att drönare används på ett säkert sätt. Drönare blir en allt viktigare del av transportsystemet och har en stor potential ur både säkerhetssynvinkel och som leverantör av olika tjänster. Samtidigt kan det vara krångligt att hålla reda på alla krav och instanser för den enskilde aktören. Uppdraget är ett så kallat återrapporteringskrav i Transportstyrelsens regleringsbrev för 2026.
Vecka 50
Företag är avgörande för vårt civila försvar
Fyra år efter Rysslands invasion av Ukraina saknas fortfarande viktiga strukturer i det civila försvaret. Att totalförsvaret verkar bli ett offer för den svenska statsförvaltningens långsamma processer är oacceptabelt. Sverige har inte råd att vänta. Allt det regeringen hittills har gjort har varit nödvändigt för att återuppbygga grundkapaciteten. På systemnivå är till exempel spannmålslager väldigt viktigt. De kommer att komma till stor nytta när leveranskedjor störs. Men civil beredskap är mer än att rusta Myndighetssverige. Att handel kan ske med omvärlden är fundamentalt. Hur väl vi kan försvara Göteborgs hamn kommer att vara mer avgörande för den långsiktiga beredskapen än beredskapslager. Vi måste även kunna säkerställa att betalsystem fungerar och att Swish eller banktjänster inte ligger nere. Det är därför positivt att regeringen har valt att bredda civilplikten för att även kunna utbilda personer för att skydda svensk digital infrastruktur mot cyberattacker. De allra flesta företag kommer att försöka bedriva sin verksamhet som vanligt om kriget kommer. De har sedan den fullskaliga invasionen 2022 förberett sig på och beaktat säkerhetsrisker. Vad företagen däremot behöver är tydligare styrning från myndigheter. De behöver veta vad staten eventuellt kommer att kräva av dem redan nu. Det krävs besked om vilka företag som kan förväntas säkerställa en viss kapacitet – och få betalt för det.
Läs hela ledararen: Företag är avgörande för vårt civila försvar
Så ska civilbefolkningen skyddas vid ett angrepp
Vid ett väpnat angrepp är det en grundläggande uppgift för det civila försvaret att skydda civilbefolkningen. MSB och länsstyrelserna har därför på uppdrag av regeringen tagit fram en plan med skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna fick i juli 2024 i uppdrag att ta fram en övergripande planering av åtgärder för att stärka skyddet av civilbefolkningen, med fokus på skyddsrum, utrymning och tillhörande inkvartering. Planeringen innehåller bland annat en geografisk prioritering med identifierade riskområden.
Prioriteringen är gjord bland annat utifrån vilka områden i Sverige som bedöms vara sannolika mål vid ett väpnat angrepp, var det finns viktiga totalförsvarsanläggningar och annan samhällsviktig verksamhet. MSB och länsstyrelserna redogör även för vilka skyddsåtgärder som är lämpliga för olika områden. I befolkningstäta områden som löper större risk att utsättas för väpnat angrepp, och i områden där det finns människor som av olika anledningar inte kan utrymmas, behöver det finnas fler skyddsrum. I områden med få skyddsrum i förhållande till befolkningsmängden behöver det finnas fler möjligheter till utrymning.
MSB och länsstyrelserna har i arbetet samverkat med Försvarsmakten och Polismyndigheten. Som ett nästa steg kommer de att involvera berörda kommuner och planera för kommunikationsinsatser riktade till befolkningen.
Förslag som ska stärka det finansiella systemets förmåga att hantera it-attacker
Regeringen föreslår en ny funktion för operativ krishantering med beredskap att agera snabbt när samhällsviktiga finansiella tjänster riskerar att slås ut. En lagrådsremiss med förslag kring funktionens sammansättning och arbete har nu beslutats. Digitaliseringen innebär att det finansiella systemet och samhällsviktiga finansiella tjänster, till exempel betalningar, är sårbara för störningar i den digitala infrastrukturen. Det kan handla om allt från omfattande strömavbrott till it-attacker.
För att motverka att en sådan driftstörning i det finansiella systemet eskalerar till en samhällskris föreslår regeringen att det inrättas en funktion för operativ krishantering. Funktionen ska dels stödja arbetet med att upprätthålla det finansiella systemet i Sverige om samhällsviktiga finansiella tjänster slås ut, dels underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs för att upprätthålla det finansiella systemet. Riksbanken får ansvaret att leda funktionen och ska även få bjuda in andra aktörer att medverka. Förutom Riksbanken ska Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ingå i funktionen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Sverige och USA förlänger samarbete om yttre rymden
Försvarsminister Pål Jonson har undertecknat ett avtal med USA som innebär en förlängning av det befintliga ramavtalet om samarbete kring utforskning och användning av yttre rymden för fredliga ändamål. Avtalet, som upprättats för att främja vetenskaplig och teknisk utveckling, stärker det långvariga partnerskapet mellan våra länder inom rymdfrågor. Förlängningen av avtalet innebär att Sverige och USA fortsätter samarbeta inom rymdforskning och nyttjande av rymden Detta samarbete bidrar till att utveckla innovationer som gynnar både samhälle och industri, samtidigt som det främjar internationell fred och säkerhet. Som exempel på samarbete under avtalet finansierar Rymdstyrelsen genom det svenska företaget ECAPS utvecklingen av ett raketmotorsystem, bestående av ett miljövänligt bränsle med tillhörande motor. Det är avsett att ersätta de mycket giftiga hydrazinbaserade bränslesystem som i dag är vanligast på marknaden.
Svenska doktorander har blivit en bristvara – ”En väckarklocka”
De svenska doktoranderna har nästan försvunnit. Inom ai-området kommer 80 procent från andra länder – och en stor del lämnar Sverige inom några år. Det här hotar Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, skriver experten Emil Görnerup på Ny Teknik debatt.
Nya teknologier omformar våra samhällen. Kanske snabbare och djupare än någonsin. Teknik är geopolitik som påverkar länders säkerhet. I denna omvälvande tid utgör forskarutbildningen spetsen i den svenska kompetenskedjan. Som världsledande innovationsland är den helt avgörande för vår långsiktiga konkurrenskraft. Det är där vi i dag bygger en stor del av vår kompetensbas inom teknisk utveckling. Mot denna bakgrund har Svenskt Näringsliv tagit fram en ny rapport där vi kartlägger karriärvägar och geografisk mobilitet inom fyra teknikområden av strategisk betydelse för Sverige: artificiell intelligens (ai), halvledarteknik, kvantteknik och nanoteknik. Resultatet är en väckarklocka för ett område som är såväl underdebatterat som underreformerat: De svenska doktoranderna har försvunnit.
I undersökningen kommer 70 procent av de disputerade från andra länder än Sverige. Högst är andelen inom ai där hela 80 procent av doktoranderna kommer från andra länder. Kompetensen lämnar landet. 40 procent av de disputerade har lämnat Sverige inom tre år efter avslutad examen. Efterfrågan finns i näringslivet. Andelen disputerade som går till näringslivet ökar med tiden efter disputation, vilket indikerar större möjligheter i näringslivet och mer begränsade karriärvägar inom akademin. Trenden är starkast bland de disputerade som är verksamma i Sverige.
Läs rapporten: Vart tar forskarna vägen? En kartläggning av forskares karriärvägar inom fyra strategiskt viktiga tekniker för Sverige
Ryska cyberattacker mot företag i Väst som hjälper Ukraina
Hackargrupper med kopplingar till Ryssland utnyttjar vanliga, legitima webbsajter för att sprida avancerad skadlig kod till företag i Väst som samarbetar med och ger bistånd till Ukraina. En färsk analys från cybersäkerhetsföretaget Arctic Wolf har identifierat en del av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU som sannolikt ytterst ansvarig för attackerna. Analysen avslöjar hur de aktuella attackerna mot ukrainska intressen är en ny variant på en välkänd attackmetod, SocGholish. Den bygger på att plantera skadlig kod på webbsajter för att lura besökarna att tro att deras webbläsare behöver uppdateras. Genom att klicka på uppdateringen öppnas möjligheten för angriparna att fortsätta attacken. Användare som bara försöker göra rätt genom att hålla sin programvara uppdaterad riskerar då att omedvetet initiera en stor cyberattack.
Arctic Wolf följer upp sin analys med förslag på några konkreta åtgärder som kan förebygga attacker genom SocGholish och liknande cyberhot: Begränsa möjligheterna till programuppdateringar. Installationen ska alltid ske genom centrala kanaler och från godkända källor – aldrig via ett webbläsarfönster. Övervaka misstänkt aktivitet på klienter, bland annat för att upptäcka avvikande nätverksuppkoppling och automatiserad skriptkörning. Använd en modern lösning för skydd av slutpunkter för att upptäcka och stoppa försök att installera dold skadlig kod. Inför tydliga rutiner för hur uppdateringsmeddelanden ska hanteras. Utbilda och informera användarna löpande så att de lär sig känna igen falska uppdateringar och manipulerade webbsajter.
Läs hela analysen: Russian RomCom Utilizing SocGholish to Deliver Mythic Agent to U.S. Companies Supporting Ukraine (Arctic Wolf)
Belgien kan dra EU till domstol över frysta ryska tillgångar
I det belgiska parlamentet den 11 december var premiärminister Bart De Wever fortsatt starkt tveksam till EU-kommissionens förhoppningar om att ge ett mångmiljardlån till Ukraina med hjälp av de ryska pengarna.
– Det (Ryssland) är ett land som vi inte är i krig med. Det vore som att gå in på en ambassad, föra ut alla möbler och sälja dem, sade De Wever, enligt tidningen Le Soir.
Han utesluter inte att Belgien eller värdepappersinstitutet Euroclear, där de ryska pengarna rent fysiskt finns, kan dra frågan till domstol om EU:s stats- och regeringschefer ändå väljer att använda pengarna. EU-ledningen i Bryssel trycker på för ett beslut nästa vecka. De Wever, som vill ha garantier för att Belgien slipper stå ensamt vid eventuella skadeståndskrav, utlovar samtidigt konstruktiva förhandlingar.
Vecka 49
Därför är satsningar på försvaret bra för tillväxten
Investeringar i försvaret leder till ökad tillväxt och konkurrenskraft. Det visar en ny rapport från Entreprenörskapsforum. Offentliga försvarspolitiska satsningar, som de som har skett i såväl Sverige som övriga Europa, ger positiva samhällsekonomiska effekter. I rapporten ”Samhällsekonomiska effekter av avancerad försvarsindustri. En forskningsöversikt” ger forskarna från Entreprenörskapsforum en samlad bild.
– Tidigare forskning visar att offentliga satsningar på forskning och utveckling (FoU) ger positiva följdeffekter, så kallade finanspolitiska multiplikatorer. För försvarssatsningar landar dessa på mellan 0,3 och 2,6, vilket innebär att varje satsad krona leder till ökad BNP på upp till 2,60 kronor. Dessutom ser vi produktivitets- och tillväxteffekter av forskningssatsningarna såväl som spridning av ny kunskap och innovationer, säger Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor BTH och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.
En förutsättning är att det finns välfungerande och industriella kluster.
Läs rapporten: Ökade försvarssatsningar ger ökad samhällsnytta (Entreprenörskapsforum)
Storföretag förbereder sig på att kriget tar slut
Vart tredje storföretag i Finland har kartlagt sina affärsmöjligheter i Ukraina i händelse av att kriget upphör. Nästan 90 procent av storföretagen är beredda att betjäna Finlands försvar, även om det inte är den bästa affärsrörelsen. Cirka en tredjedel av de finländska storföretagen har kartlagt affärsmöjligheter i Ukraina i händelse av att kriget upphör, framgår av OP Pohjolas storföretagsundersökning. Oftast har storföretag kartlagt kund- och marknadsmöjligheter i Ukraina, men många företag har också preliminärt utrett möjligheter att rekrytera arbetskraft och skaffa råvaror från Ukraina och förlägga produktion dit.
OKG: Inget uran kommer från Ryssland
En granskning av SVT Nyheter från 1 dec gjorde gällande att ryskt uran, trots importstopp, fortfarande kan finnas på kärnkraftverket i Oskarshamn (OKG). Den 2 december gick OKG ut med ett pressmeddelande där bolaget dementerar uppgifterna, rapporterar Barometern-OT. ”Det är viktigt att känna till att inget uran som används på OKG kommer från Ryssland eller från företag med ryskt ägande”, står det. På en fråga i pressmeddelandet om var uranet kommer ifrån svarar man: – Precis som för alla våra leverantörer är spårbarhet och en etisk värdekedja viktig och som vi reglerar i avtal. Det exakta ursprunget till varje uranleverans är dock inget som vi offentliggör.
Läs pressreleasen: Uranet i Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB)
Regeringen presenterar vintermiljard till Ukraina
Regeringen presenterar ett nytt civilt stödpaket till Ukraina på över 1,1 miljarder kronor för att möta Ukrainas mest angelägna behov inom uppbyggnad och för att stärka landets motståndskraft. Stödet går dels till att möta akuta behov inför och under denna vinter, dels till att stärka Ukraina inför framtida vintrar. Det nya stödpaketet går till att möta Ukrainas mest akuta behov, bland annat inom energiförsörjning, reparationer och uppbyggnad av förstörd infrastruktur, reformer samt hälso- och sjukvård.
Stödpaketet omfattar sammanlagt 1,112 miljarder kronor. Bland annat tilldelas Nordiska miljöfinansieringsbolaget (Nefco) 700 miljoner kronor för sitt gröna uppbyggnadsprogram för Ukraina, varav 375 miljoner kronor utbetalas 2025 och resterande del 2026. Genom programmet ges ekonomiskt och tekniskt stöd till ukrainska kommuner för reparation och uppbyggnad av infrastruktur på ett miljövänligt sätt. Programmet nyttjar nordisk kompetens inom hållbarhet och grön utveckling.
Försvarssatsningar halkar efter – Sverige sist i Norden
Sverige ligger efter de nordiska grannarna när det gäller satsningar på försvaret. ”Finland är bäst, Danmark tvåa, Norge trea och Sverige sist när det gäller investeringar per kvartal”, säger Stefan Granlund, Danske Bank, till Di Digital. Rapporten ”Nordic defence tech 2025” från Danske Bank är baserad på en kartläggning av närmare 150 onoterade försvarsteknikbolag.
– Ska Sverige behålla rollen som Nordens främsta försvarsnation behöver vi utveckla både investeringsmönster och företagsstruktur, säger Stefan Granlund, head of growth på Danske Bank, till Di Digital.
Läs hela artikeln: Finland utklassar Sverige i försvarsinvesteringar
Svenskt Näringslivs svar till MSB: Stärk cybersäkerheten och konkurrenskraften
MSB:s förslag till föreskrifter om säkerhetsåtgärder och utbildning syftar till att klargöra vilka organisatoriska, tekniska, driftrelaterade och fysiska åtgärder som krävs för att uppfylla cybersäkerhetslagen samt vilken utbildning ledningen ska genomgå. Enligt lagen ska verksamhetsutövare vidta lämpliga och proportionella säkerhetsåtgärder utifrån riskbedömning. För att uppnå detta krävs ett riskbaserat förhållningssätt.
Svenskt Näringsliv anser att MSB:s förslag går längre än vad NIS2-direktivet och cybersäkerhetslagen kräver, både i omfattning och detaljnivå vilket är en överimplementering som missgynnar verksamheter i Sverige. Risken är stor att företag får svårigheter att klara regelefterlevnaden, men också att konkurrera på lika villkor på den inre marknaden. MSB-föreskrifterna styr mot byråkrati och formalia oavsett risknivå. Denna typ av myndighetsföreskrifter leder till oproportionerliga kostnader för cybersäkerhetsarbetet utan att ge den nytta som regelverket syftar till. Detaljkraven i föreskrifterna försvårar tillämpningen i företagen, som är olika till storlek, kapacitet och verksamhet.
Läs hela remissvaret här
Vecka 48
Polen väljer svenska ubåtar
Den 26 november meddelade Polen att man väljer Sverige som partner för sitt ubåtsprogram. I en av Sveriges största marina exportaffärer någonsin har Polen beslutat att anskaffa tre ubåtar från Sverige. I september 2025 undertecknade Pål Jonson och Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz en avsiktsförklaring om militärtekniskt samarbete, vilket innebär gemensam utveckling och produktion av försvarssystem. Detta samarbete har bidragit till att stärka banden mellan svensk och polsk försvarsindustri. Polens anskaffning av svenska ubåtar kommer att fördjupa samarbetet mellan Sverige och Polen ytterligare, såväl militärt som politiskt och industriellt. Det svenska ubåtserbjudandet inkluderar Storbritannien vilket tillför toppmodern teknologi. Tillsammans kan Polen och Sverige – med stöd från Storbritannien – utgöra en stark och avgörande kraft i Östersjöregionen.
Kartläggning: Här rasar svensk export – snabba miljardtappet på jättemarknaderna
Den svenska varuexporten backar med mångmiljardbelopp till en rad länder, inte minst till giganterna USA och Kina.
– Det kan vara så att vi inte har sett de fulla effekterna, säger Nils Norell, utredare på Kommerskollegium till TN.
Sveriges varuexport till USA och Kina har backat med 10 respektive 14 procent i år. Det framgår av SCB:s statistik över exporten till Sveriges 30 största handelspartners, där de senaste siffrorna avser perioden januari till och med september. Nils Norell, utredare på Kommerskollegium, har tagit del av siffrorna.
– Tappet till USA kan med stor säkerhet kopplas till tullarna. De allra flesta företag som exporterar till USA möter nu betydligt mycket högre tullar än vid årets början. Även om det nu finns ett besked att förhålla sig till så har året präglats av ryckighet och osäkerhet, säger han till TN.
– När det gäller Kina så är det inte lika entydigt, men det man kan se är att hela EU:s export minskar till Kina i ökad grad, så Sverige sticker inte ut i den kontexten. Det skulle kunna bero på att Kina absorberar en större andel av sin inhemska produktion på den egna marknaden vilket gör att behovet av import minskar.
Läs hela artikeln: Kartläggning: Här rasar svensk export – snabba miljardtappet på jättemarknaderna (Tidningen Näringslivet)
Störningar i GPS-system allt större problem för företagen
De störningar i GPS-system som har förekommit i Östersjöområdet de senaste två åren drabbar inte bara sjö- och flygtrafik utan även maskiner på land, rapporterar SVT Öst. Enligt SVT har störningarna bland annat påverkat maskiner som används inom lantbruket. Bland annat används GPS-system för att de maskiner som skördar potatis ska kunna arbeta med så hög precision som möjligt. Men de senaste åren har GPS-system i Östersjöområdet råkade ut för ökade störningar, något som ska ha märkts i det gotländska jordbruket.
– Framför allt på våren och försommaren hade vi strul några veckor. Då var det mer bekymmer än vad vi vill ha, säger lantbrukaren Andreas Wiklund till SVT Öst.
Belgien varnar för användning av frysta rysstillgångar
Belgiens premiärminister varnar för att ett snabbt genomförande av en EU-plan för att använda frysta ryska statstillgångar för att finansiera Ukraina skulle förstöra möjligheterna till en potentiell fredsuppgörelse. Det rapporterar Financial Times. Premiärminister Bart De Wevers invändningar mot EU-förslaget, som redogörs för i ett brev till Europeiska kommissionen, kommer tre veckor innan blockets ledare ska använda ett toppmöte för att besluta hur man ska fortsätta finansiera Kiev.
Brevet sammanfaller också med USA:s president Donald Trumps nya initiativ för att försöka få slut på Rysslands krig i Ukraina, vilket till stor del har gått förbi EU:s huvudstäder. EU-kommissionen har föreslagit att använda ryska statstillgångar, frysta efter Moskvas fullskaliga invasion av Ukraina, för att finansiera ett EU-”reparationslån” på 140 miljarder euro till Ukraina, vilket skulle hålla landet solvent under de kommande två åren. Läs hela artikeln här: Belgien varnar för användning av frysta rysstillgångar
Ryssland överväger stöd till hårt skuldsatta järnvägsbolaget
Ryska regeringen diskuterar åtgärder för att stötta statliga Russian Railways, landets största kommersiella arbetsgivare, som byggt upp en skuld på omkring 4 biljoner rubel, motsvarande drygt 50 miljarder dollar, enligt Reuters. Enligt källor till Reuters handlar samtalen främst om hur skulderna till statliga banker ska hanteras. Bolaget, med cirka 700 000 anställda, har tappat intäkter i takt med att krigsekonomin bromsat in samtidigt som räntekostnaderna stigit till de högsta nivåerna på två decennier.
Vecka 47
Regeringen förenklar och underlättar nyrekrytering för sjöfarten
För att göra det lättare för sjöfartsbranschen att nyrekrytera avser regeringen att fatta beslut om ett utbildningspaket för sjöpersonal. Paketet består i ändringar i den lagstiftning som reglerar vilka behörigheter som sjömän ska ha för att få tjänstgöra på olika typer av fartyg, samt vilken utbildning som krävs för att få dessa behörigheter. Syftet med ändringarna är dels att korrekt införliva internationella regelverk, dels att förenkla och skapa större flexibilitet för redarna och dels att förtydliga och förbättra förordningarna i vissa avseenden. Exempelvis ändras förordningarna så att de svenska reglerna om utbildning och certifiering av sjömän ska stämma bättre överens med internationella krav.
Kina och Ryssland fördjupar samarbetet – men ojämlikheten ökar
Den interaktiva nätresursen China–Russia Dashboard följer relationen mellan Kina och Ryssland utifrån ekonomiska, politiska, militära och samhälleliga perspektiv. Den senaste uppdateringen visar att relationen präglas av såväl fördjupat samarbete som växande asymmetri. Den grundläggande orsaken är Kinas uppgång som stormakt och Rysslands parallella nedgång. Kriget i Ukraina och västs sanktioner har förstärkt obalansen ytterligare till Pekings fördel, vilket gjort Moskva alltmer beroende av Kina. Asymmetrin framträder särskilt i den bilaterala handeln. Ryssland är idag beroende av Kina både för sin energiexport och för import av kinesiska varor, medan Kina gynnas av tillgång till billig och säker energi samt andra råvaror. Även militärt och teknologiskt har obalansen blivit mer påtaglig. Den tidigare omfattande ryska vapenexporten till Kina har minskat under lång tid. Idag är det snarare Rysslands militärindustri som är beroende av kinesiska insatsvaror och komponenter med dubbel användning.
Sverige och Tyskland undertecknar nytt samförståndsavtal om försvarssamarbete
Försvarsminister Pål Jonson har i samband med att han besöker Berlin och Berlin Security Conference undertecknat ett samförståndsavtal, Memorandum of Understanding (MoU) med Tysklands försvarsminister Boris Pistorius om försvarssamarbete. Den 18 november 2025 undertecknade Sveriges och Tysklands försvarsministrar i Berlin ett nytt samförståndsavtal om bilateralt försvarssamarbete i syfte att stärka alla aspekter av försvarssamarbetet.
Det nya uppdaterade och breddade samförståndsavtalet är ett ramverk för att ytterligare fördjupa vårt partnerskap inom säkerhet och försvar och kommer att utgöra en plattform för ytterligare stärkt försvarssamarbete, inklusive strategisk dialog om förmågeutveckling och försvarsmateriel. Detta kommer även att skapa ännu bättre förutsättningar för att utveckla samarbetet mellan Sverige och Tyskland inom området och främja nya initiativ.
FOI-rapport: Swedish business in critical technology supply chains in China
Svenska företags investeringar i utlandet, inklusive i auktoritära stater, är en viktig komponent i Sveriges exportdrivna ekonomi. Svensk affärsverksamhet i Kina innebär olika avvägningar, inklusive möjligheter till innovation men även risker för tekniköverföring. Den här studien introducerar en metod för att kartlägga svenska företags affärsverksamhet i Kina och kopplingen till kritiska teknikområden i EU och Kina. Metoden valideras och förbättras genom en empirisk studie, baserad på data från öppna källor, som omfattar 167 svenska företag med verksamhet i Kina. Lite mer än hälften bedöms inte ha någon produktionsverksamhet i Kina, utan fokuserar istället enbart på tjänster och handel. Typiska branscher inkluderar konsumentvaror och tjänster, industriprodukter och maskiner, affärstjänster, informations- och kommunikationsteknologi samt metallbearbetnings- och fordonsindustrierna.
Ungefär hälften av de studerade företagen har tydliga kopplingar till EU:s och/eller Kinas kritiska teknikområden, medan resten har perifera eller inga kopplingar. Studien inkluderar flera företag på företag i till synes irrelevanta branscher som hanterar kritisk teknik, vilket stärker studiens betoning på en förutsättningslös bottom-up-kartläggning vid analys av företag i ett kritiskt tekniksammanhang. Framtida studier kan vidareutveckla den tillämpade metodens reliabilitet och detaljeringsnivå.
Läs hela rapporten: Swedish business in critical technology supply chains in China
Forskningscenter ska stärka batteritillverkning
Efter Northvolts misslyckande ska nu ett nytt forskningscenter vid Luelå universitet stärka europeisk batteritillverkning. Avsikten är att samla forskning och kompetens för att ge konkurrensfördelar för europeisk batteriindustri.
– Hos Northvolt såg jag tydligt att det fanns en brist på akademisk forskning kring batteriproduktion. Vi behöver inte bara stötta industrin i innovationsprojekt utan också utbilda de ingenjörer som krävs för att bygga upp kompetensen över tid”, säger Martin Karlsson, ansvarig för nya Research Center for Advanced Battery Technology, RECAT, vid Luleå tekniska universitet i ett pressmeddelande.
Vecka 46
Ökad framtidstro bland svenska företag
Svenska företag ser allt ljusare på framtiden. Enligt en ny undersökning från Azets uppger sju av tio företag att de har en god ekonomisk situation och sex av tio att de ser positivt på den ekonomiska utvecklingen det kommande året. Trots ett fortsatt osäkert omvärldsläge minskar också oron för räntor, inflation och minskad efterfrågan. Oron för den geopolitiska utvecklingen har dämpats men lever till viss del kvar, särskilt bland större företag (64 procent).
Sverige bidrar med 600 miljoner kronor till stödpaket med amerikansk försvarsmateriel till Ukraina
Sverige bidrar med cirka 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirements List (PURL). Tillsammans med övriga nordisk-baltiska länder bidrar Sverige till att finansiera ett samlat paket på totalt 500 miljoner dollar. Medlen utgör del av tidigare kommunicerade stödpaket till Ukraina.
Inom ramen för det amerikanska initiativet PURL tillgängliggör USA högt prioriterad amerikansk försvarsmateriel i ett antal stödpaket som finansieras av allierade. Paketen inkluderar luftförsvarssystem och ammunition. Initiativet administreras av Nato.
Sverige och Ukraina fördjupar innovationssamarbetet
Försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Denis Shmyhal har undertecknat en avsiktsförklaring om samarbete inom försvarsinnovation. Ukraina och Sverige vill fördjupa samarbetet inom försvarsinnovation och industriella ekosystem och etablera en svensk-ukrainskt försvarsinnovationshub i Ukraina som ska möjliggöra utbyte av innovativa lösningar och erfarenheter.
Regeringen har nu beslutat att ge Försvarsmakten i uppdrag att bidra med 60 miljoner dollar till ett stödpaket inom ramen för initiativet PURL. Tillsammans med de nordiska och baltiska länderna finansierar Sverige därmed ett stödpaket värt totalt 500 miljoner dollar. Detta är andra gången Sverige bidrar till PURL. I augusti bidrog Sverige med 275 miljoner dollar till ett stödpaket tillsammans med Danmark och Norge.
Uppdrag till Trafikverket att utreda civilplikt inom beredskapssektorn
Uppdraget omfattar både civilplikt efter mönstring och civilplikt efter annan utredning. Uppdraget avser personalförsörjning av samhällsviktiga verksamheter som är viktiga för totalförsvaret och som faller under statens, regioners, kommuners, företags eller andra organisationers ansvar.
Trafikverket ska senast den 9 oktober 2026 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet.
Läs hela uppdraget: Uppdrag till Trafikverket att utreda civilplikt inom beredskapssektorn
Jätteköp av Globaleye-konkurrent skrotas
Flera Natoländer har beslutat att skrota köpet av spaningsflyg från Boeing, en affär som hade kunnat vara värd över 40 miljarder kronor. Beskedet kan öppna för Saab och försvarskoncernens spaningsflyg Globaleye.
Läs hela artikeln i Dagens Industri: Jätteköp av Globaleye-konkurrent skrotas
Vecka 44
Förslag till strategi för försörjningsberedskap
Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bolin har tagit emot förslag till en nationell strategi för försörjningsberedskap från Charlotte Petri Gornitzka, nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret. Det pågår ett intensivt arbete inom det civila försvaret med att bygga upp Sveriges försörjningsberedskap. För att fortsätta driva på utvecklingen tillsatte regeringen en nationell rådgivare den 24 juni 2024, som fick i uppdrag att stödja regeringen och näringslivet kopplat till svensk försörjningsberedskap. Rådgivaren har nu överlämnat förslag på en strategi för hur arbetet bör bedrivas framåt.
– Vår försörjningsberedskap handlar i grunden om att samhället ska fortsätta fungera och att svenska familjer ska kunna klara sig även när allvarstider råder. Regeringen har därför gjort omfattande satsningar på att stärka Sveriges försörjningsberedskap. Vi är på rätt väg, men mer behöver göras. De förslag som vi nu har mottagit kommer kunna användas för att fortsätta driva arbetet framåt, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
– Försörjningsberedskap handlar om att vid fredstida kriser och höjd beredskap kunna upprätthålla försörjningen av varor och tjänster som är nödvändiga för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och för att bidra till det militära försvarets förmåga.
Rapporten kommer att analyseras och beredas vidare inom Regeringskansliet.
Läs mer här: Förslag till nationell strategi för försörjningsberedskap
Sverige och Ukraina fördjupar innovationssamarbetet
Försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Denis Shmyhal har undertecknat en avsiktsförklaring om samarbete inom försvarsinnovation. Avsiktsförklaringen om samarbete inom försvarsinnovation innehåller åtta delar;
Fördjupa utbytet mellan Sveriges och Ukrainas försvarsinnovation och industriella ekosystem,
Erkänna behovet av att skala upp produktionen och bygga motståndskraftiga och anpassningsbara produktionssystem för försvarsmateriel,
Stödja etableringen av en försvarsinnovationshub i Ukraina som syftar till att stödja det ukrainska och svenska försvarsinnovationslandskapet,
Utnyttja Sveriges avancerade tekniska FoU- och industriella kapacitet samt Ukrainas erfarenhet från slagfältet för att utveckla lösningar på nya utmaningar i strid,
Utforska gemensamma projekt inom ramen för initiativet ”Build with Ukraine” för att skala upp produktionen av innovativa ukrainska produkter,
Utbyta innovativa lösningar och erfarenheter för att industrialisera produktion och öka produktionskapacitet,
Främja gemensamt utformade, slagfältsbeprövade, innovativa lösningar och produkter till andra allierade och likasinnade nationer,
Parterna kommer att undersöka möjligheten att ingå andra avtal, efter behov, för att främja sitt partnerskap inom innovation.
IMY granskar Miljödata efter omfattande läcka
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder flera granskningar med anledning av det stora dataintrång som drabbade företaget Miljödata i augusti. Angreppet ledde till att personuppgifter om över 1,5 miljoner svenskar publicerades på Darknet. Nu inleder IMY tillsyner enligt dataskyddsförordningen, GDPR, mot Miljödata, Göteborgs stad, Älmhults kommun och Region Västmanland. Syftet är att granska hur personuppgifterna har hanterats och vilka säkerhetsåtgärder som funnits på plats. Myndigheten uppger att valet av aktörer baseras på vilken typ av verksamhet de bedriver och vilka risker det finns indikationer på. Granskningen av Miljödata fokuserar främst på säkerhetsaspekter kopplade till själva intrånget, medan tillsynerna hos regionen och kommunerna gäller hur personuppgifter har behandlats i Miljödatas system – exempelvis uppgifter om personer med skyddad identitet, tidigare anställda och barn. IMY utesluter inte att fler granskningar kan komma att inledas framöver, men i nuläget finns inga ytterligare beslut.
Läs hela artikeln: IMY granskar Miljödata efter omfattande läcka (Aktuell Säkerhet)
Nytt uppdrag för nationella cybersäkerhetscentret att mäta resultatindikatorer
Regeringen gav den 23 oktober Försvarets radioanstalt (FRA) genom det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) i uppdrag att ta fram mätmetoder för och genomföra mätning av de resultatindikatorer som anges i Nationell strategi för cybersäkerhet 2025-2029 (skr. 2024/25:121).
NCSC vid FRA ska:
utveckla en modell för hur resultatindikatorerna i Nationell strategi för cybersäkerhet 2025-2029 ska mätas,
samla in och analysera data från relevanta aktörer inom både privat och offentlig sektor samt
ta fram ett första mätresultat (nollmätning) för resultatindikatorerna enligt den modell som utvecklats.
NCSC vid FRA ska senast den 6 mars 2026 skriftligen redovisa en översikt av den modell som utvecklats för att mäta resultatindikatorerna samt ett första
mätresultat (nollmätning) och analys till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).
Halvledarbrist i tysk industri – skift stoppas
ZF Friedrichshafen – som levererar elektronik till tyska bilbjässar som BMW och Volkswagen – drar ned produktionen i Tyskland till följd av halvledarbrist. Strypta leveranser från Kina ligger bakom. ZF Friedrichhafen har dragit ned flera skift på sin stora elektronikfabrik i Schweinfurt, Tyskland – sedan tillgången på viktiga halvledare försämrats, rapporterar Bloomberg med hänvisning till anonyma källor. På fabriken jobbar i runda slängar 8 000 personer och den är bolagets viktigaste produktionsanläggning. Andra kunder till ZF Friedrichhafen är biltillverkare som Mercedes-Benz, Stellantis och Ford. Kinas beslut att strypa halvledarleveranser från Nexperia – en reaktion på att nederländska myndigheter tagit över kontrollen av den kinesägda chiptillverkaren – ligger bakom utvecklingen. Volkswagen, Europas i särklass största bilproducent, varnade så sent som i torsdags för att tillgången till halvledare är avgörande för att nå upp till koncernens finansiella mål. Även den tyska elektroniktillverkaren Bosch förbereder produktionsneddragningar på sin Salzgitterfabrik.
Vecka 43
Skattechock kan stänga gruvor i förtid
Samtidigt som Kinas dominans över strategiska råvaror skapar panik globalt kan gruvor tvingas stänga i förtid, varnar den finska gruvbranschen. Precis som Sverige är Finland en gammal gruvnation och har intressanta fyndigheter bland annat på koppar, nickel, krom, guld, kobolt och uran. Dessutom har Finland hela värdekedjan för nickel – vilket innebär att man både kan bryta nickel och framställa den genom smältverk och raffinering.I början av 2024 införde Finland en gruvskatt på 0,6 procent på värdet av metalliska mineraler och 0,2 euro per ton för andra mineraler. Regeringen har nu också föreslagit en kraftig höjning av skatten till 2,5 procent från och med 2026. Framöver ska majoriteten av skatteintäkterna (80 procent) gå till staten och resten (20 procent) till kommunerna. I gruvskattens nuvarande utformning går 60 procent till kommunerna och 40 procent till staten. Det finska agerandet med gruvskatt är tydligt ett tecken på att EU har svårt att samla sig när det gäller den egna försörjningen av strategiska råvaror.
Läs hela artikeln: Skattechock kan stänga gruvor i förtid – ”Omöjligt att förstå”
Utredare ska inrätta en ny civil utrikesunderrättelsetjänst
Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet, en civil utrikesunderrättelsetjänst, till den 1 januari 2027. En central uppgift för den nya myndigheten blir att möta regeringens och Regeringskansliets underrättelsebehov vad avser utländska förhållanden. Myndigheten ska samarbeta nära Försvarsmakten, Försvarets Radioanstalt (FRA), Säkerhetspolisen och andra relevanta myndigheter inom totalförsvaret.
Samtidigt har regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa uppgifter, resurser och kostnader för att utveckla den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt bistå i inrättandet av en ny civil utrikesunderrättelsetjänst. Den 13 juni överlämnade Underrättelseutredningen sitt betänkande En reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78). Utredningen lyfter fram att ett skärpt säkerhetspolitiskt läge, en bred och komplex hotbild, den snabba teknologiska utvecklingen samt Sveriges Natomedlemskap motiverar en mer specialiserad, men samtidigt mer samordnad och stärkt, svensk underrättelseverksamhet. Till utredare utses Annika Brändström och uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026.
USA:s oljesanktioner mot Ryssland börjar få effekt
När USA förra veckan införde nya sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil beskrevs det som ett knytnävsslag mot Moskvas krigskassa. Nu börjar effekterna märkas, rapporterar Bloomberg. Indiska Reliance har stoppat sina köp av rysk olja och flera kinesiska bolag agerar mer försiktigt. Samtidigt varnar Washington utländska banker som deltar i ryska oljeaffärer för att de kan utestängas från det amerikanska finanssystemet. Enligt bedömare markerar åtgärderna ett skifte mot en mer avvägd strategi – att försvåra för Moskva utan att driva upp oljepriserna globalt.
EU antar nytt sanktionspaket mot Ryssland
EU har antagit det 19:e sanktionspaket med anledning av Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina. Sanktionspaketet innehåller omfattande nya åtgärder som riktar sig mot Rysslands finansiering av kriget och utökar möjligheten att sanktionslista individer ansvariga för kidnappning av ukrainska barn. Sanktionspaketet innehåller en rad nya och skärpta åtgärder som riktar sig mot centrala delar av den ryska ekonomin, inklusive åtgärder mot ryska banker, rysk energiexport och rysk tillgång till känslig teknologi. Samtidigt utökas sanktionerna mot den ryska skuggflottan med ytterligare 117 fartygslistningar. Åtgärder riktas även mot oljeaktörer i tredje land som deltar i sanktionskringgående. Sanktionspaketet innehåller även sanktioner mot individer som är ansvariga för kidnappning och indoktrinering av ukrainska barn. EU har infört ett nytt kriterium för att kunna sanktionslista individer och aktörer som deltar i denna verksamhet.
Sverige bjuder in till internationell konferens om civilt försvar
Sverige kommer under våren 2026 att stå värd för en internationell högnivåkonferens om framtidens civila försvar. Konferensen kommer äga rum i Stockholm och anordnas tillsammans med International Institute for Strategic Studies (IISS). Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har fått i uppdrag av regeringen att planera och genomföra konferensen tillsammans med IISS som är ett internationellt forskningsinstitut med fokus på global säkerhet. Syftet med konferensen är att diskutera utvecklingen av civilt försvar i Europa och att stärka samarbetet mellan olika länder och aktörer. På agendan står bland annat dagens och framtidens utmaningar för civilt försvar, civil-militärt samarbete, teknikutveckling och industri samt näringslivets roll.
Svenska företags intresse för USA minskar
De höga amerikanska tullarna skadar handeln. Även med den överenskommelse som nu finns mellan EU och USA hamnar tullen i USA på 15 procent och för många varor hela 50 procent. Samtidigt finns det andra faktorer som är mer positiva i USA, såsom den innovativa och snabba utvecklingen inom AI och stora skattesänkningar, som skulle kunna öka intresset för att bedriva affärer med USA. Frågan är vad som väger tyngst.
Svenskt Näringsliv har använt sin företagspanel för att undersöka effekterna av USA:s nya politik, med fokus på handelspolitiken. Vår undersökning, där 160 företag som gör affärer med USA ingår, visar att svenska företag har en negativ syn på de fortsatta handelsförbindelserna med USA. De nya kostnader som tullarna medför bärs till största delen av de amerikanska kunderna, men lönsamheten riskerar ändå minska för en del svenska företag som tvingas sänka sina priser för att kunna konkurrera i USA. Dessutom uppger cirka en tiondel av varuexportörerna att de ska lämna den amerikanska marknaden helt. Ungefär en tredjedel av företagen i undersökningen anser att den politiska utvecklingen inte påverkar dem. Men det är tio gånger så många som avser minska eller helt avsluta sin handel med USA än som avser öka handeln. Bland de större företagen är det inte lika starkt utslag, men även där är pessimismen stor. Fyra gånger så många avser dra ner på sin USA-handel än de som avser öka den.
USA sänker tullarna mot Kina efter toppmötet
President Donald Trump säger att USA och Kina har kommit överens om en ettårig handelspakt, som löpande kommer att förlängas. USA kommer att sänka tullarna mot Kina med 10 procent, till 47 procent, och Trump kommer att resa till Kina för att träffa Xi Jinping igen i april, rapporterar Reuters. Pekings handelsdepartement meddlar att Kina kommer pausa exportkontroll av sällsynta jordartsmetaller i ett år, samt att länderna ska samarbeta om att stoppa flödet av fentanyl till USA och att Kina ska köpa mer amerikanska jordbruksprodukter. Osäkerheten om detaljer kvarstår dock.
Vecka 42
Trygga företag en förutsättning för tillväxt
När Brottsförebyggande rådet (Brå) nu publicerar sin rapport Brott mot företag bekräftas det många företag länge vittnat om – att brottsligheten mot näringslivet är omfattande och får stora konsekvenser.Rapporten (2025:16) är den första nationella kartläggningen av sitt slag och visar tydligt att företag i alla branscher och storlekar påverkas. För Svenskt Näringsliv är Brås studie ett viktigt kvitto på det som företagen själva upplever – att brott inte bara handlar om trygghet, utan också om tillväxt, investeringar och jobb. Rapporten visar att många företag fortfarande avstår från att polisanmäla brott, ofta för att de inte tror att något händer och att utredningen bara läggs ner i stort sett direkt.
Läs hela artikeln: Trygga företag en förutsättning för tillväxt
Cybersäkerhet och infrastrukturfel de främsta omvärldshoten enligt nordiska företag
Coor har i samarbete med Worktech Academy tagit fram rapporten ”Från risk till resiliens: Hur nordisk Facility Management får en ny roll i dagens riskfyllda omvärld”. Rapporten visar att nordiska företag i allt högre grad ser cybersäkerhet, fysisk säkerhet och resilient infrastruktur som kritiska utmaningar.
Rapporten baseras på svar från 1 155 respondenter i Norden, däribland 575 beslutsfattare inom Facility Management. De viktigaste resultaten från den nordiska undersökningen är:
66 procent ser cyber- och teknologiska risker som det största hotet
58 procent ser infrastruktur- och försörjningsavbrott som en betydande säkerhetsrisk
52 procent säger att den totala risknivån har ökat under de senaste två åren
Läs hela rapporten: Ny rapport visar: Cybersäkerhet och infrastrukturfel de främsta omvärldshoten enligt nordiska företag
MSB beviljar stöd till 25 nya cybersäkerhetsprojekt för att stärka Sveriges digitala leveranskedjor
Sveriges nationella samordningscenter för forskning och innovation inom cybersäkerhet, NCC-SE, har beslutat att stödja 25 nya projekt. Projektportföljen omfattar totalt 34 miljoner och ska bidra till att utveckla lösningar som skyddar och stärker Sveriges digitala leveranskedjor. Detta är andra gången NCC-SE genomför en nationell utlysning för att främja cybersäkerhet i samhället. Genom finansiellt stöd till tredje part (FSTP) ges små och medelstora företag möjlighet att driva projekt som stärker cybersäkerhetsförmågan och stimulerar innovation. I takt med att digitala leveranskedjor blir allt mer komplexa ökar risken för att en incident får breda konsekvenser. De finansierade projekten fokuserar därför på bland annat systematisk ändringshantering och kontinuitetshantering – områden som är avgörande för att bygga ett mer motståndskraftigt samhälle.
Varnar för organiserad brottslighet när industrin växer
Industrisatsningar i norr riskerar få en otrevlig bieffekt: kriminalitet. Det säger polisen till SVT. Polisen har presenterat risk- och sårbarhetsanalyser för kommunledningarna i Luleå och Boden.
– Vi ska försöka förebygga den kriminella ekonomin, som rör sig om alltifrån oseriösa anställningsförhållanden till organiserad brottslighet som vill ha en del av pengarna som är i omlopp, säger Andreas Nyberg, lokalpolisområdeschef Pite älvdal, till SVT.
Regeringen upphandlar beredskapslager: ”Spannmål blir inte gröt och bröd av sig själv”
På en pressträff den 14 oktober meddelade regeringen att Jordbruksverket kommer att inleda upphandling av beredskapslager för de fyra nordligaste länen: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Beredskapslagringen ska ske i form av så kallade omsättningslager. Det är en modell som innebär att staten tecknar avtal med företag som redan i dag hanterar spannmål. Staten köper initialt en viss mängd spannmål av företagen och betalar sedan för att kontinuerligt omsätta den. Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet, men är tydliga med att det krävs en robust livsmedelsindustri för att förvandla spannmål och andra råvaror till mat och dryck.
Kina stoppar exporten av både jordartsmetaller och utrustning
Den pågående handelskonflikten är i full gång och tullhoten skapar panik globalt. Som en del i detta har Kinas handelsdepartement skärpt reglerna för export av sällsynta jordartsmetaller. Kina kontrollerar tillgången till många av de mineraler och metaller som är avgörande för den gröna omställningen. Denna dominans skapar betydande försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin, eftersom Kina kan begränsa tillgången på många av dessa råvaror. Kina har denna gång inte bara begränsat exporten av samtliga jordartsmetaller utan även den utrustning som krävs för att framställa jordartsmetaller. De nya exportkontrollerna väntas träda i kraft i december.
Vecka 41
Frivillighet fungerar, inte tvång
Staten och näringslivet behöver gemensamt identifiera kritiska behov, bygga gemensamma förmågebedömningar och utveckla frivilliga avtalsmodeller som klargör ansvar och roller, skriver jag i dagens Di. Svensk försörjningsberedskap bygger ytterst på att företag vill och kan bidra. För att det ska fungera krävs partnerskap, förtroende och långsiktighet. Det som däremot inte behövs är tvångslagstiftning. Näringslivets roll i totalförsvaret måste vila på marknadens kraft och företagens förmåga att snabbt ställa om, inte på detaljstyrning och reglering. Svenskt Näringslivs undersökningar, liksom de otaliga samtal som förs med företag i hela landet, visar en stark vilja att bidra till samhällets beredskap. Företagen behöver inte tvingas in i ett system de redan utgör ryggraden i.
Läs hela artikeln: DEBATT: Replik: Frivillighet fungerar, inte tvång (DI)
Lantmäteriet stärker Sveriges beredskap
Från och med 9 oktober tillhandahåller Lantmäteriet två av Försvarsmaktens Nationella militära kartor, NMK* för civil beredskap. Det innebär att det finns en gemensam totalförsvarskarta som kan användas i fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.
Det är första gången civila beredskapsaktörer får tillgång till samma kartunderlag som Försvarsmakten. Därmed stärks Sveriges samlade förmåga att skapa en gemensam lägesbild, planera och samordna insatser vid kriser, höjd beredskap och ytterst i krig.
Försvarsmaktens krav på näringslivet: ”Måste ta ansvar”
Sveriges cyberförsvar är ett gemensamt samhällsansvar – och där har näringslivet en viktig roll. Varje företag måste säkerställa sitt eget skydd, menar chefen för cyberförsvaret, generalmajor Johan Pekkari.
– Försvarsmakten kommer inte lösa det åt dig, säger han.
– Näringslivet är en sådan stor del av det svenska samhället att de måste vara med och bidra totalt sett till försvaret av Sverige och vår gemensamma säkerhet.
Läs hela artikeln: Försvarsmaktens krav på näringslivet: ”Måste ta ansvar”
Rysslandsexit moment 22: ”Vill men kan inte lämna”
När Ryssland invaderade Ukraina 2022 fick både stora och små företag bråttom att lämna ryska verksamheter. Parallellt började sanktioner trilla in, vilket gjorde det svårt att bedriva affärer i landet. Men för de som fortfarande är kvar är det inte bara ”sticka”, säger advokaterna Olof König och Mattias Hedwall på Baker McKenzie till Affärsvärlden. Följs inte regler för att sälja eller överlåta bolag i Ryssland riskerar företagen och ledningen hårda straff. Dessutom är det ofta svårt att hitta europeiska banker som är villiga att hjälpa till med ryska transaktioner om en köpare hittas, en kombination som advokaterna kallar ”moment 22”.
– Företag som vill lämna kan inte, säger König.
Läs hela artikeln: Rysslandsexit moment 22: ”Vill men kan inte lämna”
Väst på läktaren när Kina satsar i Afrika – ”Måste finnas en plan”
En rad afrikanska länder spås en lysande framtid inom handel och teknisk utveckling, men medan Kina flyttar fram positionerna har Europa placerat sig på läktaren. Det menar flera experter, som nu varnar för ödesdigra konsekvenser.
– Här behöver väst verkligen steppa upp, säger Sara Radu på Business Sweden till TN.
Järnvägar, hamnar och anläggningar för vind- och solkraft. Listan på afrikanska infrastrukturprojekt där Kina har bidragit med investeringar blir sakta men säkert allt längre. Men medan Kina har tillbringat de senaste decennierna med att bygga upp ett tätt samarbete med flera länder i Afrika, har Sverige och resten av västvärlden inte lyckats hålla sig framme på samma sätt.
Läs hela artikeln: Varningen: Väst på läktaren när Kina satsar i Afrika – ”Måste finnas en plan”
Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026
I propositionen föreslås att riksdagen beslutar att regeringen till och med den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. I propositionen redogör regeringen för den säkerhetspolitiska utvecklingen och Natos avskräckning och försvar. Regeringen redogör även för de svenska bidragens folkrättsliga grund, ger en beskrivning av bidragen och redovisar sina överväganden för bidragen. Avslutningsvis redogörs för bidragens ekonomiska konsekvenser.
Läs hela propositionen: Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (Regeringen.se)
