Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Det spända säkerhetsläget får stora konsekvenser för Sverige och näringslivet. Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger varje vecka en lägesuppdatering med de viktigaste nyheterna, rapporterna och undersökningarna.

Vecka 7

Alternativ för färjetrafiken till och från Gotland utreds
Regeringen uppdrar åt Trafikverket att utreda olika alternativ för nästa upphandling av färjetrafiken till och från Gotland. I uppdraget ingår att utreda för- och nackdelar med en sammanhållen upphandling av fartyg och drift alternativt med statligt ägda fartyg och upphandlad drift. I uppdraget ingår också att utreda vissa frågor rörande biljett- och transportpriser. Vid bedömningen av hur statligt ägda fartyg ska utformas och hur många som behöver handlas upp ska Trafikverket ta hänsyn till det militära och civila försvarets behov och den utredning som pågår om en reservhamn i Kappelshamn.

Läs hela uppdraget

Trump planerar att lätta på ståltullar
USA:s president Donald Trump planerar att lätta på vissa tullar på stål- och aluminiumprodukter. Beskedet kommer samtidigt som stigande levnadskostnader har pressat hans opinionssiffror inför mellanårsvalen i november, enligt Financial Times. Förra sommaren införde Trump tullar på upp till 50 procent på importerat stål och aluminium och utvidgade senare åtgärderna till att omfatta varor som tvättmaskiner och ugnar med metallinnehåll. Nu ser administrationen över produktlistorna, överväger undantag för vissa varor och planerar att stoppa ytterligare utvidgningar till förmån för mer riktade nationella säkerhetsprövningar.

Läs hela artikeln: Uppgifter: Trump planerar att lätta på ståltullar

Därför lämnar svenska företag USA:s techjättar
USA:s CLOUD Act och en ökande demokratisk tillbakagång där skapar oro i Europa kring digital suveränitet och dataskydd. Svenska och danska aktörer börjar aktivt söka och bygga lokala alternativ till amerikanska moln- och betalningslösningar. Det svenska initiativet 6G AI Sweden investerar tungt i ett ”digitalt suveränt” datacenter i Kista för att hålla data under svensk jurisdiktion. Kritik riktas mot amerikanska hyperscalers för inlåsning, proprietära tjänster och bristande incitament att stödja öppna standarder. EU-aktörer efterlyser innovationsupphandling, snabbspår och offentlig–privata samarbeten för att gynna mindre, öppna och europeiska leverantörer. Den tyska delstaten Schleswig-Holstein går före genom att ersätta amerikanska proprietära system med open source-lösningar i syfte att stärka digital suveränitet och nationell säkerhet.

Läs hela artikeln: Därför lämnar svenska företag USA:s techjättar – ”Läget har förändrats rejält”

Ryssland blockerar Whatsapp – vill tvinga till statlig app
Ryssland försöker blockera Whatsapp. Syftet är att få invånarna att använda regimkontrollerade tjänster, uppger företaget på X.Även andra Metaföretag som Facebook och Instagram har påverkats.Whatsapp har omkring 100 miljoner användare i Ryssland. Den 10 februari meddelade den ryska censurmyndigheten Roskomnadzor att användandet av en annan viktig meddelandetjänst, Telegram, begränsas. Båda sidor i Ukrainakriget använder Telegram flitigt.

Europeiska unionens råd godkänner stöd och ingår avtal med Kanada
Rådet har antagit ett antal genomförandebeslut som gör ekonomiskt stöd inom ramen för Safe tillgängligt för åtta EU-länder: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Spanien, Kroatien, Portugal och Rumänien. En andra omgång av rådets genomförandebeslut om ekonomiskt stöd till Estland, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Finland har godkänts av EU-ambassadörerna och förväntas antas formellt av rådet den 17 februari. Beslutet följer på EU-kommissionens positiva bedömning av medlemsländernas nationella försvarsinvesteringsplaner. Det banar väg för den första vågen av långfristiga, ekonomiskt överkomliga lån som ska frigöras av kommissionen, som gör att de deltagande länderna nu kan skaffa modern försvarsutrustning och öka sin försvarsberedskap.

Vecka 6

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern lagstiftning
Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden. Det föreslås även ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, som bland annat innebär ett nytt ändamål som möjliggör signalspaning i övningsverksamhet ett reviderat ändamål om kartläggning av internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen ett undantag för nödliknande situationer från det befintliga förbudet mot att inhämta signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige och från skyldigheten att förstöra sådana signaler.

Samhällets behov av posttjänster under höjd beredskap och krig
FOI har tagit fram en studie som visar att fysisk post fortsatt är en kritisk del av totalförsvaret. Särskilt för rättssäkerhet, myndighetsutövning, samhällsinformation, medicinska flöden och försörjning av reservdelar. Samtidigt konstateras i studien att samhällsviktiga aktörer generellt saknar en samlad kunskap om verksamhetens övergripande behov av fysiska postförsändelser i fredstid, vilket försvårar arbetet med prioriteringar inför höjd beredskap och ytterst krig.

Läs hela studien: FOI Memo 8972

Rysslands tillväxt faller – Putin: ”Sämre än väntat”
Stora investeringar i armén har initialt sporrat tillväxten i Ryssland tvärt emot förutsägelserna om en ekonomisk kollaps efter invasionen av Ukraina 2022. Men de ökade utgifterna har drivit upp inflationen vilket drar ner tillväxten, samtidigt som företagen kämpar mot höga lånekostnader som påförts för att tygla prisökningarna.

EU nära uppgörelse om Ukraina-lån på 90 miljarder euro
EU‑ambassadörerna står mycket nära en överenskommelse om ett 90 miljarder euros lån till Ukraina, avsett att finansiera både militärt stöd och allmänt budgetstöd, enligt Politico.Nyckelpunkter i det föreslagna avtalet är att Ukraina ska kunna köpa vapen från tredjeländer (t.ex. USA och Storbritannien) när motsvarande produkter inte finns tillgängliga inom EU eller vid brådskande behov. Det gäller särskilt luft- och missilförsvar, ammunition till stridsflyg och långdistanskapaciteter. Storbritannien kan delta i upphandlingar, men måste då bidra ekonomiskt till räntekostnaderna.Frankrike har drivit på för att EU-länder – som står för räntekostnaderna – ska gynnas mest av försvarskontrakten. Det återspeglas i avtalet genom krav på ”balans av rättigheter och skyldigheter” för tredjeländer. En expertgrupp för Ukrainas försvarsindustri ska stödja kontroll och efterlevnad.Europeiska kommissionen planerar att låna upp 90 miljarder euro på kapitalmarknaden.Man använder outnyttjade medel i EU‑budgeten för att täcka räntekostnader; om dessa inte räcker får medlemsländerna stå för resterande del.

Efter ryska stoppet: USA sänker tullarna mot Indien
USA:s president Donald Trump uppgav den2 februari att USA kommer att sänka sina tullar på Indien till 18 procent efter att premiärminister Narendra Modi gått med på att stoppa inköp av rysk olja, vilket sätter punkt för månader av handelsfriktion mellan länderna. Trump sade att han talade med Modi den 2 februari och diskuterade ”många saker”, däribland handel, ett slut på kriget i Ukraina samt möjligheten att Indien köper mer olja från USA och till och med från Venezuela.

Vecka 5

Ny satsning på innovation för det civila försvaret
Regeringen startar ett långsiktigt samarbete för att stärka det civila försvaret genom nytänkande och innovation. Myndigheten för civilt försvar och Vinnova har i dagarna skrivit under en överenskommelse om ett Nationellt innovationsprogram för civilt försvar. Programmet är på tre år och den första insatsen som startar i vår kommer vara en öppen utlysning som handlar om skydd av civilbefolkningen. Bakgrunden till satsningen är att Myndigheten för civilt försvar fått i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för en stärkt innovationsförmåga inom det civila försvaret. Överenskommelsen signerades av Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar och Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova den 19 januari 2026.

Stärkt skydd när avtal och samarbeten hotar Sveriges säkerhet
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som stärker möjligheterna att ingripa mot avtal och andra förfaranden som kan hota Sveriges säkerhet. Förslagen innebär bland annat att myndigheterna får utökade befogenheter att besluta om åtgärder mot olämpliga avtal och samarbeten och att en anmälningsplikt införs för att dessa förfaranden ska upptäckas. Lagrådsremissens förslag:

• Möjlighet att ingripa mot fler avtal och samarbeten: Tillsynsmyndigheterna ska kunna ingripa med förelägganden mot parterna i ett förfarande som bedöms olämpligt, även om förfarandet inte omfattas av ett krav på säkerhetsskyddsavtal.

• Anmälningsplikt: Verksamhetsutövare som exponerar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i viss nivå eller motsvarande säkerhetskänslig verksamhet och som inte omfattas av dagens krav på säkerhetsskyddsavtal, måste anmäla pågående förfaranden till tillsynsmyndigheten.

• Sanktionsavgift: De som inte uppfyller anmälningsplikten ska kunna få en sanktionsavgift.

• Interimistiska förelägganden: Tillsynsmyndigheterna får möjlighet att fatta tillfälliga beslut för att snabbt kunna vidta åtgärder mot riskfyllda förfaranden.

• Utökad tillsyn: Myndigheterna får bättre möjligheter att utreda om ett förfarande är olämpligt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. För att ge verksamheterna tid för anpassning ska anmälningsplikten fullgöras från den 1 januari 2027.

Ett stärkande av Europeiska unionens ekonomiska säkerhet
Meddelandet beskriver hur kommissionen avser hantera rådande geopolitiska utmaningar med intensifierad konkurrens om resurser och teknik både på kort sikt och i ett längre perspektiv. Avsikten är att tydliggöra de strategiska överväganden EU behöver göra för att kunna behålla och stärka sin geoekonomiska ställning. Ett huvudbudskap i meddelandet är att EU behöver gå från reaktivt agerande till ett strategiskt, effektivt och proaktivt användande av befintliga ekonomiska verktyg för att värna EU:s ekonomiska säkerhet. Vid behov kommer kommissionen att föreslå nya verktyg.

Läs hela faktapromemorian.

Strategi ska stärka Europas konkurrenskraft och minska beroendet av tredjeländer

Strategin föreslår:

• Stöd till EU-byggda fartyg och nya upphandlingsregler som premierar hållbarhet och “Made in EU”.

• Samordnade beställningar inom EU för fartyg som färjor, isbrytare, forskningsfartyg och maritima drönare.

• Klimatanpassning, där EU kan justera sin lagstiftning för att följa internationella IMO-regler, och överväger att skjuta upp vissa ETS-krav för sjöfarten.

• Finansiering via utsläppshandelssystemet, där intäkter från sjöfarten kan nå 10 miljarder euro per år och öronmärks för rederier och varv.

• Koppling till försvarspolitiken, med stöd till fartyg och undervattensdrönare som kan användas både civilt och militärt.

• Förbättrad maritim övervakning, från rymden till havsbotten, för att möta säkerhetsutmaningar.

• Möjliga förändringar av tullar och prisregler för att motverka snedvriden konkurrens.

• Modernisering av varven, med satsningar på robotik, AI, ren teknik och snabbare tillståndsprocesser.

• Kommande översyner av regler, bland annat för passagerarsäkerhet, marinutrustning och hållbar finansiering inom sjöfarten.

EU-rådet ger slutligt klartecken till ett stegvis förbud mot rysk gasimport
EU-länderna har nu formellt antagit ett regelverk som stegvis förbjuder import av rysk naturgas — både via pipelines och som LNG. Beslutet är en del av REPowerEU‑målet att göra EU oberoende av rysk energi. Förbudet börjar gälla sex veckor efter att reglerna trätt i kraft, med övergångsperioder för befintliga kontrakt. Ett fullt stopp införs för LNG i början av 2027 och för pipelinegas hösten 2027. Medlemmarna måste kontrollera ursprunget på gas som importeras, och brott mot reglerna kan leda till mycket höga böter för både företag och individer. Senast den 1 mars 2026 ska EU-länderna också ta fram planer för hur de ska bredda sina gasleverantörer och ersätta rysk gas. Företag måste rapportera kvarvarande kontrakt med ryska leverantörer, och länder som fortfarande importerar rysk olja ska lämna liknande diversifieringsplaner.

Vecka 4

Myndigheter ska säkra tillgången till nödvändiga varor och tjänster i kris och krig
Regeringen ger i uppdrag till 24 myndigheter att se över behovet av avtal för att upprätthålla försörjningen av nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen har också beslutat att förstärka och förtydliga det ansvar som landets samtliga beredskapsmyndigheter har kopplat till försörjningsberedskap. 24 myndigheter, alla så kallade beredskapsmyndigheter, får i uppdrag att identifiera behov av avtal för att upprätthålla försörjningen av varor och tjänster som är nödvändiga för myndigheternas prioriterade uppgifter i kris och i krig.

Vid behov ska myndigheterna gå vidare och teckna sådana avtal. Uppdraget till de 24 myndigheterna bygger på slutbetänkandet från utredningen om näringslivets försörjningsberedskap, som pekade ut avtal för försörjningsberedskap som ett sätt att säkra samhällets försörjning av särskilt viktiga varor och tjänster och inkludera näringslivet på frivillig grund. Avtalen kan se olika ut beroende på vilka varor och tjänster som berörs, skyddsvärden och upphandlingslagstiftning med mera. Myndigheten för civilt försvar får ett sammanhållande uppdrag att ta fram metodstöd för beredskapsmyndigheternas arbete med avtal för försörjningsberedskap och att upprätta ett nationellt register för avtalen.

NCSC ska mäta cybersäkerhetscertifieringar från 2026
Regeringen har beslutat om en nationell strategi för cybersäkerhet med målet att stärka Sveriges motståndskraft mot cyberhot och öka antalet cybersäkerhetscertifierade företag. Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) har en central roll i genomförandet och börjar under 2026 mäta antalet certifierade företag och organisationer inom cybersäkerhet och informationssäkerhet. Genom att certifiera sig enligt Cybersäkerhet Bas kan företag: visa för kunder, partners och kravställare att de uppfyller en erkänd minimistandard för cybersäkerhet minska sin sårbarhet för vanliga cyberangrepp stå bättre rustade inför kommande krav kopplade till NIS2, upphandlingar och branschspecifika regler. SBSC:s uppdrag är att göra vägen till certifierad cybersäkerhet så tydlig och tillgänglig som möjligt – oavsett om organisationen väljer att börja med Cybersäkerhet Bas eller ta steget direkt till ISO 27001.

Kinas drag mot Musk: Proppa rymden full av satelliter
Kina planerar en mega­konstellation på nästan 200.000 satelliter, en direkt utmaning mot Space X dominans i rymdens bredbandsrace, enligt Di. Peking vill samtidigt att privata företag ska driva utvecklingen, inte statsjättarna. Pekings nya rymdmyndighet har skickat in ansökan till FN:s fackorgan International Telecommunication Union (ITU), som samordnar världens satellitkommunikation, om att få skjuta upp 193.428 så kallade Low Earth Orbit-satelliter. Det är nästan 20 gånger fler än alla aktiva LEO-satelliter som antas vara i omlopp i dag. Planen ses av bedömare som en rak konkurrensattack mot Elon Musks rymdbolag Space X och bolagets satellittjänst Starlink, och USA:s dominans inom satellitbaserat bredband och rymdinfrastruktur.​

EU riskerar fastna i amerikanskt gasberoende
EU:s utfasning av rysk energi riskerar att leda till ett destruktivt beroende av amerikansk fossilgas (LNG) Det är slutsatsen i en ny analys från amerikanska Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA), skriver Di:s nyhetsbrevstjänst Energimarknaden. EU:s beroende av amerikansk LNG tilltar snabbt. 2025 importerade EU-länderna 81 miljarder kubikmeter LNG från USA jämfört med 21 miljarder 2021, nästan fyra gånger mer. USA stod därmed för omkring 57 procent av EU:s samlade LNG-inköp 2025. Istället för att diversifiera importvägarna har EU i hög grad kommit att bli alltmer beroende av amerikanska gasleverantörer. Bidragande till utvecklingen är det handelsavtal EU ingick med USA 2025 som ålägger EU att köpa amerikanska energiprodukter för 750 miljarder dollar fram till 2028. I turbulensen efter Donald Trumps krav på att ta över Grönland från Danmark har EU-parlamentariker valt att frysa införandet av handelsavtalet. I en rapport varnar IEEFA att Europa är på väg att ersätta en strategisk sårbarhet med en annan i takt med att man ersätter rysk rörledningsimport med flytande fossilgas från USA.

Vecka 3

Nya cybersäkerhetslagen börjar gälla – så påverkas företagen
Cyberattacker och intrång drabbar allt fler företag. Carl Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, underströk på Folk och Försvars rikskonferens att totalförsvaret angår alla. Det kan endast vara framgångsrikt om företag bidrar och förstår vikten av åtgärder. Nu träder en ny lagstiftning i kraft som preciserar krav på cybersäkerhetsåtgärder. De som omfattas får krav på att införa systematiskt cybersäkerhetsarbete med dokumentation av tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, riskanalyser och leverantörskontroller. De ska också rapportera betydande cyberincidenter till ansvarig tillsynsmyndighet. Nya lagen gör cybersäkerhet till en ledningsfråga där ledningen ska förstå risker och övervaka det systematiska säkerhetsarbetet. Verksamhetsutövare sorteras upp som väsentliga eller viktiga. Hur uppdelningen görs preciseras i föreskrift MCFFS 2026:1 om anmälan och identifiering av väsentliga och viktiga verksamhetsutövare. Vilken tillsynsmyndighet som gäller för olika sektorer preciseras i cybersäkerhetsförordningen och föreskrift från myndigheten för civilt försvar, MCF. Varje juridisk person som omfattas av cybersäkerhetslagen ska anmäla sin verksamhet till behörig myndighet, se föreskrift om anmälan och identifiering MCFFS 2026:1. Anmälan sker via en ny portal på MCF:s hemsida som öppnar den 2 februari 2026 och anmälan ska ske utan onödigt dröjsmål. I anmälningsformuläret ska uppgifter om bland annat sektor, klassning som väsentlig eller viktig verksamhetsutövare och kontaktperson uppges. Vägledning från MCF väntas i slutet av januari.

Läs hela artikeln: Nya cybersäkerhetslagen börjar gälla – så påverkas företagen

Uppdrag om robusthöjande åtgärder för dagligvaruhandel och centrallager för dagligvaror
Regeringen ger Livsmedelsverket, Tillväxtverket och Myndigheten för civilt försvar (MCF) i uppdrag att analysera behovet av och föreslå robusthöjande åtgärder för dagligvaruhandel och centrallager för dagligvaror. Myndigheterna ska också analysera om alla – eller ett urval av – butiker och centrallager ska prioriteras när det gäller dessa åtgärder. Därtill ska myndigheterna analysera behovet av och föreslå konkreta åtgärder för att säkerställa att livsmedel ska nå konsumenter i händelse av att butikslokaler eller centrallager är obrukbara. Uppdraget pågår till och med 1 juni 2027, med en delredovisning 1 juni 2026.

Myndigheten för civilt försvar får ett tydligare ansvar
För att Sverige ska ha en stark beredskap så behövs en välutvecklad totalförsvarsplanering. Regeringen har därför beslutat att förstärka och förtydliga det ansvar som Myndigheten för civilt försvar har. I och med regeringens beslut förtydligas Myndigheten för civilt försvars ansvar för det civila försvaret. Myndigheten ska vara pådrivande i arbetet med civilt försvar samt inrikta och samordna det civila försvaret nationellt för att förebygga och hantera konsekvenser av krig och krigsfara. Ändringarna tydliggör också att Myndigheten för civilt försvar ansvarar för att inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap bistå näringslivet med information om försörjningsberedskap eller uppgift om vart företag kan vända sig för att få sådan information.

Försvarsmakten satsar på rymdförmågor
Med start under 2026 kommer ett tiotal svenska satelliter höja den operativa förmågan och stärka både Sveriges och Natos förmåga i rymddomänen. Genom nya avtal som FMV tecknat kommer spanings- och övervakningsresurser från rymden att levereras till Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsmakten har FMV tecknat avtal med två satellitleverantörer, det amerikanska företaget Planet Labs och finska ICEYE. Avtalet löper på flera år och omfattar anskaffning av satelliter och satellitdata, där de första satelliterna kommer att skjutas upp redan under 2026. Försvarsmakten hade tidigare som mål att ha egna operativa satelliter 2030 men tack vare ett intensivt och målmedvetet arbete så blir det verklighet redan i år.

Oljevarning efter kaoset i Iran: ”Då rusar priserna”
Det geopolitiska kaoset kring oljan i Venezuela är omfattande. Samtidigt är priset redan på väg upp efter tullarna och protesterna i Iran. Det värsta scenariot rent energimässigt vore om Hormuzsundet på något sätt påverkas.

Läs hela artikeln: Oljevarning efter kaoset i Iran: ”Då rusar priserna” (Tidningen Näringslivet)

10 geostrategiska insikter värda att beakta 2026
Komplexa geopolitiska förändringar i kombination med en alltmer osäker global affärsmiljö kommer att ställa ökade krav på företag under 2026. EY-Parthenon har analyserat de senaste trenderna och händelserna som formar det geostrategiska landskapet. Nu sammanfattas tio insikter som understryker vikten av att företagsledare agerar proaktivt och strategiskt för att effektivt hantera dessa risker och möta de nya utmaningar som ligger framför oss. 10 nyckelfrågeställningar för 2026:

1. Statlig påverkan: Man kommer fortsätta att använda subventioner, handelspolicyer och investeringar för att styra näringsliv och handel i önskad riktning.

2. Handel under press: Nya handelspolicyer, som tullar och krav på lokalt innehåll, kommer fortsätta påverka företags leveranskedjor.

3. AI och cybersäkerhet: AI ses alltmer som en viktig del av nationell säkerhet och kommer att spela en stor roll i cybersäkerhetskonflikter.

4. Vattenbrist: Ökad efterfrågan på vatten, inklusive för industrianvändning , kan leda till fler konflikter om vattenrättigheter.

5. Kritiska mineraler: Geopolitisk konkurrens om viktiga mineraler för teknik och försvar kommer att förändra produktions- och handelsmönster.

6. Skuld och kapital: Geopolitisk konkurrens och politisering av kapital kommer att påverka det globala finansiella systemet.

7. Nordamerika: Den politiska situationen i Nordamerika kommer att vara osäker, vilket påverkar regionala leveranskedjor.

8. Asien-Stillahavsområdet: Regeringar kommer att fokusera på ekonomisk säkerhet, inte minst i ljuset av ökande spänningar mellan USA och Kina.

9. Europa: Interna politiska splittringar och förändringar i den globala ordningen utmanar Europas säkerhet och konkurrenskraft.

10. Mellanöstern: Aktörer i regionen kommer att justera sina strategier, vilket förändrar spelplanen och kan innebära såväl investeringsmöjligheter som hot

.

Fortsatta försörjningslösningar och utbildningsinsatser till förmån för Ukraina
Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag dels att genomföra en försörjningslösning för materiel donerad till Ukraina, dels att genomföra utbildningsverksamhet för utvecklingen av Ukrainas försvarsförmåga. Viss materiel som Sverige donerat är i behov av reparation och med detta uppdrag får Försvarsmakten föra in ukrainsk materiel som överlåtits av Sverige för reparation. Försvarsmakten får också genomföra mekaniker- och operatörsutbildning av ukrainsk personal i Sverige eller i EU- eller Natoländer. Sverige har sedan 2022 levererat ett stort antal olika kvalificerade vapen- och sensorsystem till stöd för Ukraina. Dessa system och materiel kräver en långsiktig och anpassningsbar försörjningslösning som innehåller bland annat tekniskt systemstöd, reservdelar och utbytesenheter samt ammunition. Försvarsmakten får också i uppdrag att under 2026 genomföra och delta i utbildningsverksamhet för att utveckla Ukrainas försvarsförmåga. Uppdraget omfattar militär grund- och befattningsutbildning, utbildning kopplad till försvarsmateriel som Sverige har skänkt till Ukraina, samt annan utbildning för ukrainska elever, utifrån Ukrainas behov. Utbildningsverksamheten gör det möjligt för Ukraina att upprätthålla.

Nya gruvor avgörande för Sveriges totalförsvar och ekonomiska säkerhet
Gruvindustrin är avgörande för all modern teknik och inte minst modernt försvarsmateriel. Utan sällsynta jordartsmetaller och kritiska mineral kan industrin inte producera och försvaret inte utrustas. Regeringen har därför som ambition att bidra till svensk och europeisk säkerhet genom att främja öppnandet av nya gruvor. Säkerhetsaspekter kommer att väga tungt när dessa frågor avgörs framåt. Europa står i dag för 3 procent av världsproduktionen av metaller, men använder omkring 25 procent. Sverige och EU är till stor del beroende av ett fåtal tredjeländer vad gäller kritiska råmaterial. Vissa av dessa länder delar inte europeiska värderingar eller lever upp till de miljökrav och anställningsvillkor som finns inom EU. Kina har skapat sig en monopolställning som gör att de i praktiken kontrollerar den internationella tillgången till dessa metaller. För att minska Sverige och EU:s beroende behövs fler gruvor. Sverige har stor potential att utvinna de metaller som är avgörande för Europas industri och säkerhet.

En betraktelse från Rikskonferensen i Sälen
Folk och Försvars Rikskonferens 2026 är nu avslutad. Tre dagar av viktiga, intressanta och allvarsamma föreläsningar och diskussioner. Under parollen handlingskraft och leverans diskuterades en stor mängd frågor. Det låter sig inte göras att sammanfatta eller recensera men vissa uttalanden och presentationer kommer definitivt bli ihågkomna. Däribland Ukrainas Ambassadörs konstaterande att det ryska agerandet felaktigt beskrivs som oförutsägbart då det istället i allra högst grad är förutsägbart, ÖBs beskrivning av ineffektiv myndighetsbyråkrati som en fientlig handling, SACEURs lovord om Sverige, Kommissionär Kubilius förslag om en gemensam EU-försvarsmakt, Ewa Skoog-Haslum tydlighet, konkreta insiktsfulla erfarenheter från Tobias Hansson från Hitachi och Christian Levin från Scania, konkreta beskrivningar av genomförda övningar av bland annat Carl Carlsson från Svensk Sjöfart, Ärkebiskop Martin Modéus fredstrappa, Martin Kraghs Rysslandspresentation och Kristina Sandklefs dito om Kina, samstämmigheten från Gunnar Strömmer och Teresa Carvalho, Luay Mohageb och Evin Cetin trovärdiga vittnesmål om unga, brott och framtid och Andreas von der Heide och Jakob Hallgrens avrundning.

Sist men inte minst den av MCF, Försvarsdepartementet och Svenskt Näringsliv gemensamma lansering av den blåa broschyren till näringslivet. Och om elefanten i rummet innan konferensen var eventuell kritik mot den amerikanska administrationens geopolitiska agerande så kan man konstatera att elefanten försvann i Sälen. Detta och alla andra insiktsfulla och viktiga presentationer och diskussioner ger handlingskraft och visar på att vår motståndskraft växer.

För er som inte följde konferensen så finns den här att ses i efterhand: Folk och Försvar