Sämre skydd för företagshemligheter

Den 1 juli träder de nya reglerna om skydd för företagshemligheter ikraft. En omgjord lag om skydd för företagshemligheter har varit mycket efterlängtad av de svenska företagen. Redan 2005 tog Svenskt Näringsliv fram ett förslag på ny lag för att ersätta den lag som i bästa fall kunnat liknas vid en schweizerost.

Den nya lagen innebär att ett EU-direktiv genomförs i svensk rätt. De flesta ändringarna i lagen beror på sådant som direkt följer av direktivet.

Vad som nästan försvunnit ur diskussionen om den nya svenska regleringen är det faktum att den förändring som kunnat vara allra viktigast försvann ur lagförslaget mellan utredning och proposition. Detta trots att Svenskt Näringsliv var långt ifrån ensamt att som remissinstans välkomna den nya regleringen.

Det som är borttaget handlar om en reglering som anses självklar i många av våra konkurrentländer, såsom exempelvis Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Finland. Det handlar om straffansvar för anställda som uppsåtligen angriper företagshemligheter hos arbetsgivaren.

För många företag är företagshemligheter otroligt viktiga. I en undersökning som den internationella advokatfirman Baker McKenzie gjort uppgav 48 procent av de 400 medverkande företagen att företagshemligheter var viktigare för dem än patent och varumärken.

I verksamheter där företagshemligheter är av stor betydelse skapas skydd genom såväl tekniska skyddsåtgärder som sekretessavtal. Det finns också strategier för vilka individer som måste få tillgång till vilken information. I praktiken är det dock omöjligt att inte lämna ut företagshemligheter till medarbetarna. En forskare måste få veta vad projektet handlar om, en säljare måste få del av säljstrategin.

De allra flesta medarbetare är oerhört lojala med företaget de arbetar på. Det finns dock flera rättsfall som visar att det finns medarbetare som i vissa situationer såväl lämnar ut företagshemligheter till andra som börjar använda företagshemligheter i egen verksamhet. För dessa situationer behövs även straffregler.

Det finns flera skäl för att straffregler behövs. Allra viktigast är att företag i dessa situationer inte ska behöva vara utlämnade till att på egen hand driva en skadeståndsprocess. En straffsanktion visar också hur allvarligt samhället ser på angrepp på företagshemligheter. Att det tyvärr finns anställda som inte drar sig för att skada sin arbetsgivare visar bland annat det faktum att arbetsdomstolen bara under 2017 avgjorde 5 mål om företagshemligheter.

Motivet som regeringen angett till att regeln om straffansvar lyftes ut var att det är knappt om tid innan direktivet måste vara genomfört i svensk rätt. Förslag om straffansvar liknande det som låg i utredningen från 2017 fanns också i en utredning från 2008 och i en lagrådsremiss från 2013. Flera juridiska avhandlingar och vetenskapliga artiklar har argumenterat för ett införande av en sådan regel. Frågan är alltså noga utredd.

Den springande punkten är egentligen denna: Om vi i Sverige kunde ha ett sådant straffansvar fram till 1990 och våra konkurrentländer kan ha det, varför kan inte vi värna företagens kanske allra viktigaste instrument för att skydda innovationer?

Läs lagförslaget