Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET29 mars 2021

Höjda skatter försvagar Sverige 

Höjda skatter på sparande, investeringar, jobb och företagande ger lägre tillväxt och färre jobb. Därmed skapas sämre förutsättningar för välfärden. Det oroar, skriver vd Jan-Olof Jacke.

Finansministern och andra ledande företrädare för regeringspartierna öppnar för att inte bara höja kapitalinkomstskatterna utan även öka skattetrycket i stort, skriver vd Jan-Olof Jacke. 

Det senaste året har arbetslösheten vuxit till 9,7 procent, enligt SCB. För att vända utvecklingen behövs starka företag som kan konkurrera internationellt och som vågar anställa. Sveriges väg tillbaka efter pandemin kommer att ledas av företagen.

Mot den bakgrunden måste den senaste tidens krav på höjda skatter på företag och investeringar ses med stor oro. Finansministern och andra ledande företrädare för regeringspartierna öppnar nu för att inte bara höja kapitalinkomstskatterna utan även öka skattetrycket i stort.

De bortser från den grundläggande insikten bakom de senaste decenniernas framgångsrika skattepolitik: Att det är ekonomins långsiktiga förmåga att generera skatteintäkter, inte ett ensidigt fokus på skattesatser, som är viktigt för välståndets utveckling och finansieringen av välfärden.

Det är ekonomins långsiktiga förmåga att generera skatteintäkter, inte ett ensidigt fokus på skattesatser, som är viktigt för välståndets utveckling. 
Jan-Olof Jacke, vd

En politik som inte ökar skatten på kakan utan istället fokuserar på att få kakan att växa har gett resultat. De offentliga inkomsterna har stigit kraftigt tack vare ekonomisk tillväxt och en skattepolitik som i flera delar utgått från den avgörande betydelsen av företagande och arbete.

Under de senaste tjugo åren har skattetrycket i Sverige minskat från drygt 48 procent till 43 procent av BNP. Samtidigt har skatteintäkterna i reala termer ökat med över 500 miljarder kronor. Räknat per invånare är det en ökning med drygt 20 procent.

Resultatet är att välfärden har mer resurser idag, inte beroende på att skatterna har höjts utan för att ekonomin kunnat växa. Detta hänger i sin tur samman med en rad kloka skatteförändringar; exempelvis jobbskatteavdragen, RUT och ROT, slopade arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter och sänkt bolagsskatt.

Ett bra exempel är beskattningen av ägarledda företag. De så kallade 3:12-reglerna har de senaste femton åren successivt reformerats av flera regeringar och blivit allt rimligare.

Antalet anställda i 3:12-företag, inklusive dotterbolag, har ökat med mer än 50 procent sedan 2005 och är idag ungefär 1,5 miljoner. Utdelningarna från 3:12-företag har på senare år genererat skatteintäkter på 15–20 miljarder kr per år, att jämföra med cirka 3 miljarder kr per år innan reformerna inleddes 2006.

Sammantaget har skatterna sänkts, men skattesystemet har också blivit betydligt bättre för arbete och företagande. En större andel av den ekonomiska tillväxten har stärkt hushållens ekonomi och företagens investeringsmöjligheter. Detta har gynnat både den ekonomiska utvecklingen, individerna och företagsklimatet.

Denna lärdom från de inslag i skattepolitiken som gjort det lättare både för företag och löntagare borde vara vägledande framåt.

Sett till det totala skattetrycket ligger Sverige fortfarande fyra procentenheter över genomsnittet i EU och nio procentenheter över genomsnittet i OECD. Och Sveriges 30 procent i generell skatt på utdelningar och kapitalvinster kan jämföras med genomsnittet för våra viktigaste konkurrentländer som ligger runt 20 procent.

Att öka de skillnaderna ytterligare skulle försvaga både konkurrenskraft och tillväxt, och dessutom på sikt göra det svårare att finansiera välfärden.

Höjda skatter på sparande, investeringar, jobb och företagande har kostnader i form av lägre tillväxt och färre jobb. Vi vet att höga skatter påverkar människors beteende. Man jobbar mindre samtidigt som kostnaderna för investeringar ökar och konkurrenskraften försämras. Dessa ändrade beteenden leder i sin tur till minskad ekonomisk aktivitet och till minskade skatteintäkter.

Lösningen på Sveriges jämlikhetsutmaningar är inte höjd skatt på företagande och investeringar. 
Jan-Olof Jacke, vd

Det påstås att höjda skatter är ett effektivt sätt att minska klyftorna och öka jämlikheten. Men lösningen på Sveriges jämlikhetsutmaningar är inte höjd skatt på företagande och investeringar. De som tror det bortser från Sveriges verkliga jämlikhetsproblem: Att många människor inte har ett arbete. Vi vet att möjligheten att få ett jobb är den allra viktigaste faktorn för att kunna lämna bidragsberoende och ju längre tid utan ett jobb, desto högre blir tröskeln. Att få ytterligare fart på investeringar och behov av att anställa är därför avgörande i pandemins fotspår. Då måste viljan till investeringar stimuleras – inte ytterligare beskattas.

Svenska företag har hög skattemoral. Företagare vet att de värden som näringslivet skapar är basen för vårt välstånd. Det finns också en insikt om att fungerande offentliga verksamheter är en förutsättning för ett gott företagsklimat. Detta är styrkor för Sverige. De borde vara basen för en politik som tar oss tillbaka efter pandemin.

Att istället höja skatterna på investeringar och företagande vore att försvaga Sverige och långsiktigt försämra förutsättningarna för välfärden.

Skatt på företagandeSkatt på arbeteSkatt på ägande
Skriven avJan-Olof Jacke
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist