Därför fortsätter vi mäta det alla redan vet
Vi mäter företagens rekryteringsbehov för att följa hur behoven förändras, vad som består och var insatser behövs. Med rätt reformer kan kompetensbristen minska, investeringarna växa och fler människor komma i arbete, skriver Kristina Cunningham, arbetsmarknads- och utbildningspolitisk expert.
Nyligen släpptes den 14:e upplagan av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Den har följt med länge, sedan slutet av 1990-talet, när millennieskiftet och IT-boomen satte tonen för arbetsmarknaden utveckling.
Mycket har hänt med teknikskiften, globalisering, finanskriser, pandemier och nu en snabb utveckling inom AI och ökade beredskapskrav. Men en sak består: kompetensförsörjningen är en av företagens största utmaningar. En majoritet av företagen upplever stora svårigheter att rekrytera, och problemen är idag större än för tio år sedan. Alltför många rekryteringsförsök misslyckas dessutom helt, även i lågkonjunktur.
Jobben finns, men inte alltid där människor bor eller inom det man redan utbildat sig till.
Samtidigt ser bristen olika ut. Behov och svårigheter varierar mellan regioner, branscher och företag. Digitalisering och AI förändrar arbetsprocesser, uppgifter automatiseras och nya roller växer fram. Men vissa behov återkommer: praktisk yrkeserfarenhet, relevant utbildning och personer som kan samarbeta och lösa problem. Företagen lyfter också något mer grundläggande: engagemang, utvecklingsvilja och ansvarstagande.
Rekryteringsenkäten ger en bild av var matchningen fungerar och var den brister. Den påminner om att kompetensproblemen inte främst är konjunkturella utan i grunden är strukturella. Men strukturellt betyder inte oföränderligt. Kompetensbrist handlar till stor del om hur utbildning, arbetsmarknadspolitik och företagens behov möts och sådana matchningsproblem går att påverka.
Jobben finns, men inte alltid där människor bor eller inom det man redan utbildat sig till. I en arbetsmarknad som förändras snabbt behöver fler kunna bygga på sin kompetens, ställa om och ibland flytta. Samtidigt måste utbildningssystemet bättre spegla arbetslivets behov och arbetsmarknadspolitiken bli mer effektiv så att fler kommer i arbete.
Rekryteringsenkäten ger en tydlig lägesbild och fakta om hur bristen påverkar företagens vardag.
När kompetens saknas bromsas investeringar och tillväxt. Nio av tio företag påverkas av rekryteringssvårigheterna. Nya uppdrag tackas nej till, expansioner skjuts upp och ibland flyttas verksamhet. Det är ohållbart när Sverige behöver stärka sin konkurrenskraft och klara den gröna och digitala omställningen.
Rapporten avslutas med reformförslag inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken, även om kompetensbristen inte löses enbart där. Samtidigt ger rekryteringsenkäten en tydlig lägesbild och fakta om hur bristen påverkar företagens vardag.
Det är därför vi fortsätter mäta. För att följa hur behoven förändras, vad som består och var insatser behövs. Och för att påminna oss om vad som faktiskt går att förändra. Med rätt reformer kan kompetensbristen minska, investeringarna växa och fler människor komma i arbete.
