Här är eleverna med bristande läs- och skrivförmåga

Internationella läsförståelsemätningar som PISA och PIRLS visar att resultaten för elever med svensk bakgrund ökar medan resultaten för elever med utländsk bakgrund sjunker. Det innebär alltså att avståndet i läsförmåga mellan elevgrupperna ökar på ett oroväckande sätt. Det framkommer i rapporten ”Så minskar vi läsgapet i svensk skola” skriven av Josefin Nilsson och Karin Pettersson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Rapporten är beställd av Näringslivets skolforum.

– I den här rapporten fokuserar vi på gruppen elever som skolan inte riktigt lyckas med, de som växer upp med ett annat språk än svenska hemma, har svenska som andraspråk och kan ha behov av att få undervisning i ämnet svenska som andraspråk, sa Josefin Nilsson i sitt anförande vid ett seminarium anordnat av Näringslivets skolforum.

Stora förlorarna

Statistiken visar att 27 procent av barnen i förskola och lågstadium idag har utländsk bakgrund.

– Det är elever med utländsk bakgrund som är de stora förlorarna i det svenska skolsystemet idag. Vi vet att gapet börjar redan i förskoleklass och gapet bara växer och växer, sa Karin Pettersson.

Mia Bernhardsen, avdelningschef kompetensförsörjning, förklarade varför det är viktigt att lyfta frågan om grundskoleelevers läs- och skrivförmåga. Svenskt Näringsliv menar att kompetensförsörjningen är en av näringslivets största utmaningar och även om det finns brister i hela utbildningskedjan uppstår många av problemen redan i grundskolan.

– Elever med svensk bakgrund, som har minst en förälder som är född i landet och därmed också pratar svenska hemma, tenderar att klara sig bättre med läs- och skrivinlärningen. Den svenska läskrisen handlar därför till stora delar om ett växande läsgap där analyser visar att de elever som har det svårast är de som har svenska som andraspråk. Då förstår ni kopplingarna till dagens seminarium. Den här rapporten handlar om att fördjupa och bredda debatten och tar ett andraspråksperspektiv på den svenska läskrisen, sa Mia Bernhardsen.

Rapportförfattarna beskrev under seminariet undervisningen i våra klassrum där regelrätt undervisning i svenska som andraspråk sällan erbjuds, där lärarna ofta saknar utbildning i hur man undervisar i svenska som andraspråk, där undervisningen ofta utgår från att barnens språkliga bas är utvecklad på svenska och där elever med svenska som andraspråk betraktas ur ett bristperspektiv.

Sara Anvarsson från stiftelsen LegiLexi som utvecklat ett gratis verktyg för att följa elevers läsutveckling berättade under seminariet om testresultaten. Under det här läsåret har LegiLexi testat hela två tredjedelar av landets alla lågstadieelever och över hälften av alla mellanstadieelever.

– Vi ser att elever som har svenska som andraspråk har betydligt sämre språkförståelse. Vi ser också att när vi över tid höjer ribban så blir det mer och mer tydligt. Det blir fler och fler som inte hänger med i utvecklingen och som har svårt att läsa med flyt och förståelse, sa Sara Anvarsson som samtidigt påpekade att det finns exempel på att kommuner lyckats förbättra resultaten när olika åtgärder satts in.

Flera förslag

Josefin Nilsson och Karin Pettersson har i sin rapport tagit fram sju konkreta förslag för att förbättra situationen. Det handlar bland annat om att erbjuda en balanserad läsundervisning, att det införs ett tydligt andraspråksperspektiv på tidig språkundervisning, förbättra möjligheterna för lärare att läsa ämnet svenska som andraspråk och att ett andraspråksperspektiv ingår i speciallärare- och specialpedagogutbildningar.

Kristina Ansaldo, samordnare för nyanländas lärande vid Stockholms stads utbildningsförvaltning, var imponerad av rapporten.

– Rapporten kompletterar verkligen bilden av läskrisen idag av att vi har en stor elevgrupp som är de största förlorarna. Det är viktigt att vi vågar lyfta just den här elevgruppen.

Rapportförfattarna menade att den svenska skolan måste förändras för att möta den växande läskrisen hos eleverna och att fortbildning är avgörande för att ge lärarna bättre förutsättningar att stötta eleverna.

– Den undervisning som bedrivs i dagens skola ökar läsgapet, det är ingen tvekan om det, och vi måste minska det här gapet, sa Karin Pettersson på seminariet.