NYHET15 december 2021

”Lärosätenas misslyckande hotar företagens forskning i Sverige”

För att slippa forskarbrist krävs rätt drivkrafter på högskolor och universitet, att kvalitet och relevans avgör fördelningen av forskningsmedel och att det blir lättare för utländska experter att komma till Sverige, skriver Magnus Wallerå och Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv. 

mikroskopFoto: colourbox.com

Under Nobelveckan firade vi vetenskapens omistliga betydelse för människans utveckling. Briljanta forskare från hela världen har fått motta det mest prestigefyllda priset i forskarvärlden.

Alfred Nobel var forskare men också en mycket driven entreprenör. Det var genom ett framgångsrikt företagande som hans innovationer spreds över världen. En lyckad kombination av banbrytande forskning och djärvt företagande har alltid varit en grundsten i det svenska välståndet.

Magnus Wallerå, avdelningschef kompetensförsörjning.

Övergång mot klimatneutralitet innebär är den största omställningen för näringslivet på flera generationer. Dock finns tydliga tecken på att bristen på kompetens hotar denna viktiga process. Att möta företagens investeringsvilja i forskning och utveckling (FoU) och det mycket stora behovet av forskare och ingenjörer kommer därför att bli den viktigaste forskningspolitiska frågan för Sverige framöver.

Allvarliga hinder

Tyvärr möter svenska företag med ambition att öka sina FoU-investeringar i Sverige allvarliga hinder. Under de senaste två decennierna har företagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige, mätt som andel av BNP, har sjunkit med en tredjedel. Om Sverige ska klara omställningen måste denna trend brytas.

I en nyligen presenterad undersökning från Svenskt Näringsliv uppgav en fjärdedel av de deltagande företagen att tillgången till forskningskompetens i Sverige är dålig eller mycket dålig. Hela fyra av tio företag ansåg att de svenska lärosätena inte var relevanta för deras verksamhet.

Det är ett kraftigt underbetyg för den högre utbildningen och forskningen på våra högskolor och universitet. Under de senaste 20 åren har antalet högutbildade (definierat som en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer) fördubblats från 800 000 till 1600 000 personer samtidigt som bristen på kompetens i näringslivet är större än någonsin.

Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert. 
Foto: Ernst Henry Photography AB Ernst Henry Photography AB

Vår undersökning visar att det som idag avgör företagens FoU-investeringar i Sverige inte är kapital utan tillgången på forskande personal. Konsekvensen av detta blir att företagen i slutändan måste lokalisera FoU till andra länder. Vad kan då regeringen göra för att vända utvecklingen? Våra medlemsföretag pekar framförallt på tre saker.

För det första krävs rätt drivkrafter på våra högskolor och universitet. Idag belönas genomströmning av studenter. Ett nytt resurstilldelningssystem för högre utbildning och forskning bör införas som istället skapar ekonomiska incitament för forskningens relevans och studenternas etablering på arbetsmarknaden.

För det andra behöver kvalitets- och relevanskriterier vara vägledande vid fördelningen av de offentliga forskningsmedlen. Politiken behöver fokusera på Sveriges komparativa fördelar och på excellens.

För det tredje måste den internationella rörligheten av forskare och ingenjörer till Sverige bli betydligt bättre. Vi är ett litet land med 10,4 miljoner invånare, så våra företag måste kunna rekrytera utomlands. Förutom att underlätta möjligheterna för utländska experter och medföljande att komma till Sverige och sedan vilja och kunna stanna kvar måste villkoren att leva och bo i vårt land vara konkurrenskraftiga. Expertskatteregler kan exempelvis inte skilja sig för mycket från omvärlden. 

Under 2000-talet har de globala investeringarna tredubblats samtidigt som investeringarna i svensk forskning stagnerat. Behovet av politiska reformer är därför större än någonsin. Om regeringen nu går från ord till handling är företagen beredda att svara. Så säkrar vi såväl klimatomställningen som framtida välstånd.

Artikeln publicerad i Corren

ForskningspolitikSamverkan mellan utbildning och näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist