Ministern lovar stoppa regelfloden: Slut med elevkårsliknande upplägg

Politiker från höger till vänster är överens. Sveriges tillväxt måste öka. I planen ligger allt från ett bättre bemötande på lokal nivå till en ny attityd gentemot lagstiftning från Bryssel. ”Vi sitter still i båten och ser hur andra länder gör först”, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

Sedan 70-talet har Sverige rasat från plats 4 till plats 13 i OECD:s välståndsliga, och nu är det dags att vända utvecklingen. Det menar Svenskt Näringsliv, som har lanserat ett tillväxtmål om 2,5 procents årlig tillväxt till år 2035.

Och vägen framåt är tydlig. Den handlar om förbättrad kompetensförsörjning, satsningar på infrastrukturen, en översyn av lagar och regelverk samt incitament för investeringar och jobb.

– Sverige har länge varit ett av världens mest innovativa länder. Vi har starka företag, vi har djupgående globala relationer, vi har en historia som vi ska vara väldigt, väldigt stolta över. Men man kan inte leva på gamla meriter, sa Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke när han inledde Tillväxtdagen i Malmö.

Samma analys gjorde de toppolitiker som gästade evenemanget. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) konstaterade att på 70-talet låg den disponibla inkomsten för en sjuksköterska på samma nivå i Sverige och I Schweiz. Men sen följde ett ”mörkt decennium” med bland annat marginalskatter på över 100 procent.

– Det var inte överdrivet bra för tillväxten, för att uttrycka mig diplomatiskt. Och sen halkade vi steg för steg efter. Idag, några decennier senare, så är faktiskt den disponibla inkomsten för en schweizisk sjuksköterska på samma nivå som en svensk läkare, sa Benjamin Dousa.

Han menade att regeringen genom insatser som skattesänkningar, satsningar för stabilare elförsörjning, fler yrkesutbildningar och förenklade tillståndsprocesser, redan har tagit stora kliv för att få Sveriges tillväxt att öka på nytt. Dessutom jobbar Benjamin Dousa ihärdigt för att EU ska få fler frihandelsavtal på plats, försäkrade han.

Sitter still i båten

Apropå EU så har Sverige också ändrat inställning när det kommer till hur lagstiftning från Bryssel ska implementeras. Tiderna där Sverige skulle införa all lagstiftning hårdast av alla och dessutom snabbast av alla är nu över, lovade Benjamin Dousa.

– När det kommer någonting från Bryssel, ibland har vi varit för det, ibland har vi varit emot det, så väntar vi. Vi sitter still i båten och ser hur andra länder gör först. Det är slut med det här elevkårsliknande upplägget där vi implementerar hårdast och fortast möjligt utan att någon ens tänker tanken på hur det påverkar svensk industri, svenska jobb och svenska företagare.

På plats i Malmö var även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, som framhöll att tillväxt är avgörande inte minst för att finansiera Sveriges kommande försvarssatsningar. Han instämde med Benjamin Dousa om att mycket redan har gjorts för att öka tillväxten, men framhöll också att mer måste göras exempelvis för att stävja den systemhotande brottsligheten.

Åkesson försvarar lönegolvet

Han beskrev Tidöpartiernas bidragsreform som ”helt nödvändig” för att öka tillväxten, inte minst med tanke på hur ansträngd situationen för kompetensförsörjning är i stora delar av landet. Faktum är att mätningar som Svenskt Näringsliv har genomfört visar att företagen i södra Sverige rankar kompetensförsörjningen som den största utmaningen av alla.

Att slopa eller sänka det kritiserade lönegolvet för arbetskraftsinvandring, som näringslivet efterfrågar, är dock fel väg framåt, anser Jimmie Åkesson.

– Även om jag förstår att det är ett problem för enskilda så kan jag stå för att vi i ett land som Sverige med hundratusentals arbetslösa människor med begränsad utbildning inte långsiktigt kan importera arbetskraft för att städa. Det går inte, utan vi måste lösa det genom de människor som finns här idag, sa han.

På temat kompetensförsörjning måste även mer göras på utbildningssidan så att matchningen på svensk arbetsmarknad kan fungera bättre, menade Jimmie Åkesson.

– Det går inte längre att premiera 15 poäng Musse Pigg-kunskap när vi behöver ingenjörer utan då måste vi premiera de som utbildar sig till ingenjörer. På samma sätt är det i den lokala politiken, du måste i högre grad anpassa de lokala gymnasieutbildningarna till det lokala näringslivet.

Jimmie Åkesson tog också upp att partierna till vänster vill slopa karensavdraget, vilket han menar är helt oförenligt med att öka tillväxten. Enligt Svenskt Näringsliv och Företagarna skulle det kosta företagen 40 miljarder kronor om karensavdraget försvann.

– En rimlig fråga att svara på är hur det ska bli fler jobb om man skickar en nota på 40 miljarder till företagen. Det är för mig helt obegripligt faktiskt. Jag tror inte att det går att svara på den frågan.

Sverige har underpresterat

När det blev Mikael Dambergs tur att tala inledde han med att säga att Sverige har ”underpresterat i ett antal år” och att vi därför nu behöver få upp tillväxten, samt att storstadsregioner som Skåne har goda förutsättningar att växa.

Men det finns flera hinder som måste adresseras, förklarade Mikael Damberg, och pekade bland annat på vikten av att stötta hushållen för att få upp efterfrågan och vikten av samhällsinvesteringar.

– Det spelar roll för företagen om det sker bostadsbyggande i Malmö kommun. Om man ser till att busstorget funkar bättre så kan restaurangen få fler kunder. Om man gör infrastrukturinvesteringar kan det driva tillväxt över tid. Så de här samhällsinvesteringarna hänger ihop med näringslivets investeringar, sa han.

Precis som sina politiska motståndare ser Mikael Damberg kompetensförsörjningen som ett av de mest akuta tillväxthindren.

– Det måste vara ett systemfel om vi har 500 000 människor arbetslösa samtidigt som vi har lediga platser och vi vet att företagarna har svårt att rekrytera folk. Och det är inte bara doktorander man försöker rekrytera utan det är yrkeskunnigt folk som kanske med rätt yrkesutbildning skulle kunna få ett jobb med bra lön och bra utvecklingsmöjligheter.

S: Facket ska styra arbetskraftsinvandringen

När det gällde frågan om arbetskraftsinvandring vill Socialdemokraterna gå ifrån det ”väldigt stelbenta” system som Tidöpartierna har infört. Partiet vill hellre se en modell där parterna på arbetsmarknaden får mer att säga till om.

– Jag tror inte att det här med lagreglerade nivåer på löner som ska definiera vilka vi behöver som arbetstagare i Sverige kommer att överleva.

Något direkt svar på sin fråga om karensavdraget fick Jimmie Åkesson inte. Men att med lagstiftning korta arbetstiden – ett annat förslag som fått mycket utrymme i debatten – säger S nej till, försäkrade Mikael Damberg.

– Vår partikongress sa att det är parterna som förhandlar om löner och villkor. De kommer att vilja förhandla om arbetstider som de har gjort tidigare och det är fullt rimligt. Min bedömning är att vi måste ha ett ekonomiskt system som driver tillväxt så att vi blir rikare, så att människor känner av det i målboken eller får mer ledighet. Det är så vår modell har funkat över tid.

Malmö har potential

Men även om politiken på riksplanet förstås är av stor betydelse så är det i kommunerna och regionerna som företagen möter många av de beslut som påverkar deras vardag allra mest.

För att bidra med ett mer regionalt perspektiv deltog Katrin Stjernfeldt Jamme (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, Carl-Johan Sonesson (M), ordförande i Region Skåne samt Skånes landshövding Peter Danielsson.

Katrin Stjernfeldt Jamme framhöll att Malmö har över 100 000 företag och att deras behov ser väldigt olika ut, men att många jobb har skapats i staden de senaste åren. Förutsättningarna att växa i Malmö är med andra ord goda, menar hon.

Carl-Johan Sonesson poängterade att arbetslösheten är hög i Skåne och låg i Danmark och att mer i hans tycke borde göras för att få fler att ta ett arbete på andra sidan sundet.

Han lyfte också fram behovet av infrastruktursatsningar i södra Sverige, inte minst med tanke på att Fehmarn Bält-förbindelsen står klar inom ett par år.

– Jag menar att 90 procent av tiden som politiker på olika nivåer lägger på sitt arbete handlar om hur vi ska fördela skattepengar. 10 procent går till hur vi ska skapa bättre förutsättningar att få in skattemedel, det vill säga skapa tillväxt. Vi behöver vända på det perspektivet. Vi kommer ju inte ha mer pengar att fördela om vi inte skapar mer tillväxt, sa han.

”Vi ska vara framåtlutade”

Peter Danielsson förklarade att Länsstyrelsen arbetar för att minska regelkrånglet för företagen.

– En viktig del är den kulturresa som vi har börjat i länsstyrelsen sedan en tid tillbaka där vi frågar efter tillväxtperspektiv i olika processer. Jag pratar mycket själv om att vi måste vara möjliggörare inom lagens ramar. I stället för att tänka att det här går inte så kan vi tänka vad krävs för ett ja. Det är en ”mindset”-förändring som vi behöver göra.

Katrin Stjernfeldt Jamme avrundade med att lova fortsatta satsningar för ökad tillväxt i Malmö och regionen – inte minst på utbildning och fler jobb. Alla barn som ser sina föräldrar gå till ett arbete får en ökad framtidstro, konstaterade hon.

– Jag upplever att många faktiskt känner en optimism kopplat till den här regionen. För tio år sedan var trygghetsfrågan allra högst upp på alla dagordningar här, i dagsläget har vi en helt annan situation, sa hon, och vände sig direkt till företagen:

– Vi ska vara framåtlutade och se till att vår organisation möter alla de olika företag som hör av sig till staden med respekt och förståelse för deras villkor, en känsla av att vi faktiskt vill att ni ska lyckas.