Ris och ros till regeringens skolsatsningar

Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning, är nöjd med att regeringen föreslår att yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska omfatta 2 800 poäng och ge högskolebehörighet.

– Det är det enskilt viktigaste förslaget för att öka attraktiviteten för yrkesutbildningarna och intresset att gå ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Detta förslag bör förhoppningsvis kunna få ett brett stöd i riksdagen, säger han.

Företagen söker med ljus och lykta efter yrkesutbildade. Om inget görs kommer mellan 250 000 och 300 000 yrkesutbildade att saknas fram till 2035. Det hotar företagens konkurrenskraft och möjlighet att växa i Sverige. 40 procent av en årskull behöver ta examen från en yrkesutbildning för att arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad arbetskraft ska kunna tillgodoses.

– Alla vill självklart inte studera vidare och bli akademiker och elever ska kunna välja bort högskolebehörigheten. Men retoriken om att yrkesutbildningar skulle vara för skoltrötta har varit förödande för yrkesprogrammen. Sedan beslutet att yrkesprogrammen inte längre skulle ge högskolebehörighet har söktrycket till yrkesprogrammen sjunkit kraftigt. I Svenskt Näringslivs attitydundersökningar bland elever så är den enskilt viktigaste förklaringen till att yrkesprogrammen väljs bort det faktum att programmen inte ger högskolebehörighet, säger Magnus Wallerå.

Försämringar för friskolorna

Han är däremot djupt kritisk till att regeringen går vidare med förslag om friskolor som inte syftar till att förbättra resultat och kunskaper.

– Det är beklagligt att regeringen tänker lägga förslag som minskar rättssäkerheten och försämrar villkoren för elever som valt att gå i en fristående skola. Förslagen kommer att drabba inte minst små friskolor på mindre orter.

Förslaget om kraftigt sänkt skolpeng för de fristående skolorna är illa underbyggt och bygger på antaganden, beräkningar och slutsatser som inte stämmer med verkligheten, menar Wallerå, som också konstaterar att regeringens utredning har överskattat kommunernas eventuella merkostnader och använt missvisande jämförelser.

– Skolpolitiken borde istället fokusera på att göra alla skolor bättre, säger han.

– Om kötid tas bort som urvalsgrund riskerar vi istället att få lotterier om utbildningsplatserna eller en rättsosäker kvotering. Tvärtom borde ytterligare steg tas för att underlätta föräldrars och elevers valfrihet samt för att skapa rättvisa, likvärdiga, enkla och tydliga villkor för både fristående och kommunala skolor tillägger Magnus Wallerå.