Värna Yrkeshögskolan – Sverige behöver fler yrkesutbildade

Den kritik som har riktats mot Yrkeshögskolan leder fel. Kvalitet skapas inte genom sanktioner eller att förbjuda utbildningsföretag. Kvalitet skapas genom företagens engagemang i utbildningarna och en stark arbetslivsanknytning, skriver experten Hanna Cederqvist.

Anton Levein, central ombudsman, Elektrikerna och Max Jerneck, chefsekonom, Katalys, skriver på DI debatt att Yrkeshögskolan brister i kvalitet. Svenskt Näringsliv håller med om att hög kvalitet är av största vikt – i hela utbildningsystemet – men vi delar inte skribenternas syn på hur kvalitet skapas eller värnas i ett system som yrkeshögskolan. Kvalitet skapas inte genom sanktioner eller att förbjuda utbildningsföretag. Kvalitet skapas genom en genomgående stark arbetslivsanknytning där arbetslivet har ett bestämmande inflytande.

Yrkeshögskolan skiljer sig från övriga utbildningssystemet i just detta avseende. Utbildningarna är efterfrågestyrda och arbetslivets inflytande präglar yrkeshögskoleutbildningar från start till mål. Detta är utbildningsformens främsta styrka och kvalitetsgarant.

Varje utbildning har en ledningsgrupp med företrädare för berört arbetsliv, utbildningsväsendet och de studerande. Det är denna nära samverkan som gör att yrkeshögskolan år efter år uppvisar goda resultat och leder till jobb. Svenskt Näringslivs undersökningar visar att nöjdheten hos de engagerade arbetsgivarna är högt.

Nationell yrkesutbildning och yrkesvux kompletterar varandra

Det är olyckligt att yrkesvux och Nationell yrkesutbildning i debattartikeln beskrivs som konkurrenter, när de i själva verket kompletterar varandra. NY skapar en möjlighet att få till yrkesutbildning på gymnasial nivå enligt yrkeshögskolans modell. Näringslivets erfarenheter av försöksverksamheten med NY är hittills positiva och visar att utbildningar har kunnat etableras där utbud tidigare saknats eller varit otillräckligt.

Sverige behöver fler vägar till arbete

Sverige har en omfattande kompetensbrist inom många yrken. Lösningen är inte att begränsa arbetslivsnära utbildningsformer eller minska mångfalden av utbildningsanordnare. Tvärtom behöver vi fler vägar till yrkesutbildning och ett utbildningssystem som präglas av kvalitet, flexibilitet och stark arbetslivsanknytning.

Idag förändras kompetensbehoven snabbare än någonsin tidigare. Det ställer än större krav på omställningsförmåga och ett nära samarbete med arbetslivet – för att utbildningarna ska följa med i kompetensbehovens utveckling. Lösningen är att stärka det som gjort yrkeshögskolan framgångsrik: arbetslivets inflytande, tydliga resultatkrav och utbildningar som leder till jobb.

Resultat ska följas upp

Debatten om kvalitet är viktig. Resultaten är en central indikator på kvaliteten i yrkeshögskolan. Examensgrad, genomströmning och hur väl utbildningarna leder till relevant arbete följs upp systematiskt. Utbildningarnas resultat vägs in i nya ansökningar och utbildningar som inte levererar riskerar att inte få fortsatt statlig finansiering.

Brister ska rättas till

Utgångspunkten bör vara att brister först ska kunna åtgärdas, snarare än att utbildningar stängs. Annars riskerar de studerande att hamna i en svår situation, särskilt eftersom många YH-utbildningar är unika och svåra att ersätta hos annan anordnare eller på rimligt geografiskt avstånd. Det är däremot relevant att diskutera om Myndigheten för yrkeshögskolan bör ha fler verktyg att använda vid allvarliga och långvariga kvalitetsbrister.

I dag kan MYH rikta kritik och kräva rättelse i de fall brister upptäcks vid tillsyn. Om brister kvarstår kan myndigheten hålla inne eller återkräva statsbidrag och, vid behov, begränsa eller återkalla beslutet att utbildningen får ingå i yrkeshögskolan.