Rapport26 mars 2022

Växande rekryteringshinder ett allt större problem - Rekryteringsenkäten 2021/2022

Årets rekryteringsenkät visar att 68 procent av företagen försökt att rekrytera medarbetare senaste halvåret. Företag som är verksamma inom rekrytering, bemanning och omställning har i störst utsträckning svarat att man försökt att rekrytera, men också företag inom industrin och i besöksnäringen.  

Resultaten av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2021/2022 kan sammanfattas enligt följande: 

Läget har förvärrats

Sju av tio företag upplever svårigheter att rekrytera. Antalet personer man försökt rekrytera har ökat från i genomsnitt sex personer 2019 till nästan tio personer 2021. Utfallet har dessvärre försämrats från senaste mätningen och visar nu att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt. Detta trots stora insatser från företag och samhälle, inte minst genom satsningar på kompetensinsatser i samband med korttidsarbete under pandemin.

Pandemin har förändrat och försvårat

Nästan vartannat företag uppger att deras kompetensbehov förändrats sedan pandemins utbrott. Fyra av tio företag uppger att pandemin försvårat deras möjligheter att rekrytera den kompetens de söker. Rekryteringssvårigheterna drabbar alla sektorer i näringslivet, och de som drabbats hårdast under pandemin är företag inom rekrytering, omställning och bemanning samt inom besöksnäringen.

Rekryteringssvårigheter får allvarliga konsekvenser

När företag inte hittar den kompetens de söker påverkar det verksamheten. Den vanligaste konsekvensen för företag som inte hittar den kompetens de söker är att man får säga nej till uppdrag och att planerad expansion uteblir. Åtgärderna skiftar beroende på företagets storlek. Större företag förlänger rekryteringsperioden i högre utsträckning, medan ägare i företag med en till fyra anställda jobbar mer. Det här är givetvis allvarligt för det enskilda företaget men också ett hot mot återhämtningen i ekonomin och ytterst den framtida välfärden.

Störst efterfrågan på praktiskt yrkeskunnande …

Hälften av företagen efterfrågade kompetenser som motsvarar gymnasieskolans yrkesprogram. Här hittar man flera viktiga nyckelkompetenser i så gott som alla branscher såsom exempelvis kockar, mekaniker, operatörer och anläggare. Gymnasial yrkeskompetens ligger också till grund för flera efterfrågade och viktiga utvecklingsområden för klimatomställning och energiförsörjning. Den som har en praktisk yrkesutbildning med sig från gymnasieskolan och dessutom har några års yrkeslivserfarenhet är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden.

… men den är också svårast att hitta 

Svårast att rekrytera har de företag som söker medarbetare med en eftergymnasial yrkesutbildning, tätt följt av de företag som söker kompetenser motsvarande högskoleutbildning och gymnasieskolans yrkesprogram. Bristen på personer med rätt utbildning och rätt yrkeserfarenhet har gjort att företagen lägger stor vikt vid personliga egenskaper som ger en bild av personens framtida potential. Företagen tar också ett stort ansvar för kompetensförsörjning och kompetensutveckling, och hälften av företagen svarar att man samarbetar med utbildningar.

Engagemang, ansvarstagande och servicekänsla värderas högt 

Personliga egenskaper väger tungt när företagen söker medarbetare. Bristande yrkeskunskaper är lättare att komplettera än bristande motivation. En föränderlig arbetsmarknad ställer höga krav på flexibilitet och förmågan att lära om och lära nytt i det livslånga lärandet.  

Störst träffsäkerhet via informella kontakter 

Den tydligaste trenden de senaste åren har varit företagens ökade användande av sociala medier i samband med rekryteringar. Samtidigt minskar företagens användande av Arbetsförmedlingen, som i årets undersökning minskade med 5 procentenheter. När företagen uppger vilka rekryteringsvägar som fungerat bäst toppas listan av informella kontakter, där åtta av tio rekryteringar lyckas. Även användningen av rekryterings- och bemanningsföretag ger en hög träffsäkerhet i matchningen. Den vanligaste åtgärden man vidtagit för att göra sig synliga i syfte att förbättra sin kompetensförsörjning är att låta medarbetare vara ambassadörer för företaget.  

Hälften av företagen samverkar med utbildningar 

Det finns flera olika sätt som ett företag kan samverka med utbildningssystemen. I grundskolan syftar samarbetet till att underbygga och underlätta framtida studie- och yrkesval. Ju högre upp i utbildningskedjan man kommer, desto tydligare koppling till företages rekrytering. Mest nöjda med samarbetet är företag som samverkar med gymnasial yrkesutbildning och företag som samverkar med yrkeshögskoleutbildningar.

Skriven avMia Bernhardsen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist