Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET15 december 2017

Vi tillsätter skuggutredning till regeringens högskoleutredning

Svensk högskolepolitik är i stort behov av nya reformer, därför är det bra att regeringen har tillsatt en styr- och resursutredning. Men varken utredningens direktiv eller arbete hittills är tillfredsställande. Därför tar Svenskt Näringsliv nu ett nytt initiativ, en ”skuggutredning”. Den kommer att producera ett antal fristående rapporter med ett näringslivsperspektiv på den högre utbildningen, skriver Mikaela Almerud och Tobias Krantz.

Under de senaste åren har larmrapporterna om den högre utbildningen duggat tätt. Högskolan är en ny utbildningspolitisk krisbransch. Studenterna har för svaga förkunskaper, kvantitet premieras framför kvalitet, studenterna tar lång tid på sig att slutföra sina studier och utbildningen motsvarar inte arbetsmarknadens behov.

Det slår hårt mot företagens kompetensförsörjning. Situationen är akut. Och bristerna i kompetensförsörjningen syns över hela arbetsmarknaden. Ingen bransch är undantagen. OECD har påtalat matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät har sedan den påbörjades i slutet av 1990-talet visat på stora utmaningar för företagen att hitta medarbetare med rätt kompetens.

I En högskola i otakt som publicerades under hösten 2017 skriver forskarna Johan Eklund och Lars Pettersson att svensk högskola går i otakt med arbetsmarknadens behov och i synnerhet med näringslivet, vars behov av kompetens inte tillgodoses. Författarna konstaterar att en viktig orsak är en stor över-/felutbildning av högskoleutbildade vilket hämmar svensk produktivitet och tillväxt.

Ändå är det kvantitativa satsningar som står i fokus i den svenska utbildningspolitiken. Sedan högskolereformen 1993 har den högre utbildningen i Sverige ökat med mer än 200 procent och är i dag en modell för massutbildning. Det kvantitativa förhållningssättet har spätts på av att systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen utgår från hur många studenter som antas och hur många högskolepoäng de presterar. Det finns ingen koppling till huruvida studenterna får jobb efter examen eller inte.

Sammantaget skapar det starka drivkrafter i helt fel riktning – mot lägre kvalitet och mindre relevans. Massutbildningsmodellen har nått vägs ände.

Svensk högskolepolitik är i skriande behov av nya, djärva reformer. Tyvärr tyder ytterst lite på att det är det som vi nu har att vänta oss. Svenskt Näringsliv har under en längre tid förespråkat att systemet för fördelningen av resurser till högskolan måste göras om i grunden. Det är därför utmärkt att regeringen har tillsatt en utredning, den så kallade styr- och resursutredningen, som ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning.

Men vare sig direktiven till utredningen eller utredningens hittillsvarande arbete ger intryck av att det finns tillräcklig insikt om problemen. Extern granskning av kvalitet och utbildningars relevans för arbetsmarknaden är två perspektiv som är märkligt frånvarande. Och utan en rimlig analys riskerar naturligtvis också förslagen att gå i helt fel riktning.

Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, har pekat ut ett nytt styr- och resursfördelningssystem som den stora reformen inom högskolepolitiken under nästa mandatperiod. Men om det ska lyckas krävs att utredningen och regeringen lyssnar och tar intryck också av aktörer utanför akademin, från näringslivet och andra delar av samhället. Annars kommer utredningen att köra i diket och ministerns ambitioner att komma på skam.

Verksamheten vid landets universitet och högskolor omsätter varje år runt 70 miljarder kronor. Medborgarna har all rätt att ställa krav på en högskola som levererar resultat av hög kvalitet och relevans. Svenskt Näringsliv har tidigare presenterat en skiss på ett nytt system för fördelning av resurser till den högre utbildningen.

Nu tar Svenskt Näringsliv ett nytt initiativ. Vi drar igång en ”skuggutredning” till regeringens officiella utredning. Under det kommande året ska den producera ett antal fristående rapporter med ett näringslivsperspektiv på den högre utbildningen. Det nuvarande systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen tillkom i början av 1990-talet. Också ett nytt system kommer rimligen att ange ramarna för den högre utbildningen och forskningen under en lång tid framöver.

Från näringslivet är vi beredda att medverka konstruktivt. Det är ytterst Sveriges framtid som nation för företagande, jobb och välfärd det handlar om.

Artikeln publicerades i SvD Debatt 15/12.

Skriven avMikaela AlmerudTobias Krantz
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist