Imponerande comeback av svensk skola – men utmaningarna är många

Den svenska skolan har oförtjänt dåligt rykte. Grundskolan har blivit betydligt bättre det senaste decenniet och står sig väl internationellt. Men det finns trots det stora utmaningar, med stora skillnader i resultat mellan elevgrupper.

Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning har undersökt och jämfört resultaten i TIMSS, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturkunskap. Han visar att vi nu är tillbaka på samma nivåer som 1995, innan det kraftiga fallet i resultaten som har kunnat utläsas i flera internationella studierna.

–Från 2011 ser vi i stället en helt fantastisk uppgång. Vi är tillbaka på 1995 års nivåer när det gäller andelen högpresterande elever med minst en förälder född i Sverige. Detta gäller både i matematik och naturkunskap. Det är en fantastisk utveckling sedan 2011 som vi aldrig hör om i debatten, säger han.

–Det här har gjort att vi idag inte bara är bra, utan i toppklass. I matematik är vi delad sexa efter alla östasiatiska länder. I naturkunskap är vi på samma nivå som Sydkorea och bättre än elever i Hongkong, fortsätter han.

Tudelad skola

Men det finns fortsatt stora utmaningar i svensk skola när det gäller skillnader i studieresultat.

–Skolans kanske största utmaning är det vi kallar den tudelade skolan, säger Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor på Svenskt Näringsliv.

Han beskriver stora skillnader mellan stad och land samt mellan pojkar och flickor. Störst är skillnaden i resultat mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund.

Ett annat problem som påverkar studieresultaten negativt är bristen på studiero, där Sverige är sämst i Norden.

–Min bedömning är att man i alldeles för liten utsträckning adresserar studiero, säger Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

–Frågor om flit, uppförande, ansvar och ansträngning har varit totalt frånvarande. Ordet disciplin är tyvärr tabu, fortsätter hon

”I Sverige behöver elever gissa sig fram till kunskaper”

Patrick Reslow, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, lyfter också frågan om disciplin och ansvarsfördelning mellan elev och skola.

–Vi lider idag av att det ställs mycket krav på att skolan ska ansvara för att eleverna ska ta sig igenom den. Men det är rätt lite som ligger på eleverna själva. Man måste ställa mycket större krav på att eleverna ska ta hand om sina studier och göra ansträngningar, säger han.

Linnea Lindquist, skolledare och skoldebattör, menar att man utöver detta också behöver stärka undervisningsmetoderna.

–I Sverige behöver elever gissa sig fram till kunskaper. Men vi lärare ska ju först börja undervisa, sedan kommunicera kring det vi undervisat om och därefter sortera det vi ser och testa kunskaperna, säger hon.

Hon berättar om vad hon ser sett som framgångsfaktorer.

–Man jobbar med explicit undervisning som är lärarledd. Lärare leder lärande. Man är väldigt tydlig med att man börjar lektionen med att undervisa och förmedla kunskap i ungefär 30 minuter. Man har förstått hur man lägger kunskap i arbetsminnet och flyttar det till långtidsminnet under lektionen, säger hon.