Fakta om karensavdraget – och varför det behövs

Sverige bör behålla karensavdraget då det stärker ansvarstagandet, bidrar till hög sysselsättning och håller sjukfrånvarokostnaderna under kontroll. Det är därmed en viktig och välfungerande självrisk i sjukförsäkringen.

Slopat karensavdrag är ett dyrt experiment som Sverige redan har provat. Likt Norge testade Sverige 1987 att avskaffa karensavdraget. Det ledde till att Sverige fick bland Europas högsta sjukfrånvaro – och att kostnaderna för sjukförsäkringen skenade. I Norge uppgår kostnaden för sjukfrånvaro till 8 procent av BNP. Det är högst i Europa och mer än dubbelt så högt som i Sverige.

Källa: Karenstak och högriskskydd, Regeringskansliet.

Källa: OECD / Svenskt Näringsliv.

Att avskaffa karensavdraget beräknas kosta arbetsgivarna mellan 21 och 42 miljarder kronor 2026. Utöver ökade sjuklönekostnader för svenska företag, riskerar ett slopat karensavdrag att göra det svårare för företag att bemanna, planera sin verksamhet och växa. Det innebär i praktiken lägre tillväxt och sämre förutsättningar för att skapa nya jobb. I en situation där Sverige behöver mer tillväxt och arbetstillfällen har vi inte råd att försvaga ett system som i grunden fungerar väl.

Källa: Kostnaden för arbetsgivarna av ett avskaffande av karensavdraget i sjukförsäkringen.

Karensavdraget är ett engångsavdrag på sjuklönen när man blir sjuk. Det motsvarar 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. Arbetsgivare betalar sjuklön under de första 14 dagarna i sjukperioden, efter att ett helt karensavdrag gjorts. Därefter kan man ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

Karensavdraget fyller en viktig funktion som självrisk i sjukförsäkringen och bidrar till lägre sjukfrånvaro och långsiktigt mer hållbara kostnader. Kort sammanfattat kan man säga att karensavdraget: 1. Fungerar som självrisk i sjukförsäkringen. 2. Bidrar till lägre korttidsfrånvaro. 3. Håller nere sjuklönekostnader för arbetsgivare. 4. Följer en vanlig försäkringsprincip.

Att slopa karensavdraget är ett dyrt experiment som Sverige redan har provat. Det ledde till att Sverige fick västeuropas högsta sjukfrånvaro och att kostnaderna för sjukförsäkringen skenade.

Kostnaderna skulle direkt drabba arbetsgivarna, eftersom de ansvarar för sjuklönekostnaderna de första 14 dagarna.

Utöver den direkta kostnaden för svenska företag, riskerar ett slopat karensavdrag att göra det svårare för företag att bemanna, planera sin verksamhet och växa. Det innebär i praktiken lägre tillväxt och sämre förutsättningar för att skapa nya jobb. I en situation där Sverige behöver mer tillväxt och arbetstillfällen har vi inte råd att försvaga ett system som i grunden fungerar väl.