Villkoren för privata välfärdsföretag

De senaste åren har en intensiv debatt om de privata företagens roll i välfärden pågått. Vinst behövs, även i välfärdsföretag, för att utveckla verksamheterna, få ekonomiskt bärkraftiga företag och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas.

Läs mer

Det har påståtts att företagens vinster sägs dränera välfärden på skattepengar. Men detta argument är falskt. Inga pengar försvinner från välfärden därför att privata utförare anlitas i stället för offentliga utförare. Ersättningen till de privata utförarna är nämligen lika hög eller lägre jämfört med den ersättning som offentliga utförare får för samma prestation. Om de privata välfärdsföretagen inte fanns, och kommuner och landsting tog över deras verksamhet, skulle kostnaderna för välfärden sammantaget alltså öka. Till detta kommer att de privata utförarna presterar lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden inom välfärden jämfört med de offentliga, enligt offentlig statistik och tillgänglig forskning.

Ett bra exempel där de privata välfärdsföretagen leder utvecklingen är inom digitaliseringen av vården. De har sett möjligheten att möta behov genom att tillhandahålla vård i form av digitala besök. Om inte vinstsyftande företag varit en del av svensk sjukvård skulle dessa innovationer med all sannolikhet inte ha gjorts. Vinsten ger företagen kapital för utveckling och vinst krävs för att få ersättning för den betydande risk det innebär att introducera innovationer.

För att konkurrensen ska fungera mellan privata och offentliga utförare, och för att välfärdssektorn ska fungera väl, krävs likvärdiga villkor. Så är inte fallet idag. Alltför ofta sker underskottstäckning av offentliga utförare i efterhand, trots att ersättningen från början varit likvärdig för alla utförare. Offentliga utförare inom skola och omsorg omfattas inte av ägar- och ledningsprövning (inklusive tillståndsplikt), vilket privata utförare gör. När medborgare ska välja utförare fattas ofta kvalitetsinformation om de olika utförarna.

Därför bör följande politiska åtgärder ske:

  • Regelverken bör ändras så att offentliga utförare också är underställda ledningsprövning och tillståndsplikt. Det är fullt rimligt att ställa krav på att verksamheterna inom välfärden drivs av kompetenta personer. Detta borde självklart även gälla offentlig verksamhet.

  • Inför regler som kommer tillrätta med den omfattande underskottstäckning som idag finns i kommunala verksamheter när dessa konkurrerar med välfärdsföretag. Underskottstäckningen leder till att ineffektiva verksamheter hålls under armarna och effektiva hämmas.

  • Inför strikta kvalitetskrav för alla verksamheter, liksom öppna kvalitetsredovisningar åtkomliga för medborgarna. Straffen för att inte leva upp till kraven ska vara samma för både offentlig och fristående verksamhet.

Senaste artiklarna