Villkoren för privata välfärdsföretag
De senaste åren har en intensiv debatt om de privata företagens roll i välfärden pågått. Vinst behövs, även i välfärdsföretag, för att utveckla verksamheterna, få ekonomiskt bärkraftiga företag och för att de som satsar kapital ska få en ersättning för den risk som tas.
Läs mer
Det har påståtts att företagens vinster sägs dränera välfärden på skattepengar. Men detta argument är falskt. Inga pengar försvinner från välfärden därför att privata utförare anlitas i stället för offentliga utförare. Ersättningen till de privata utförarna är nämligen lika hög eller lägre jämfört med den ersättning som offentliga utförare får för samma prestation. Om de privata välfärdsföretagen inte fanns, och kommuner och landsting tog över deras verksamhet, skulle kostnaderna för välfärden sammantaget alltså öka. Till detta kommer att de privata utförarna presterar lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden inom välfärden jämfört med de offentliga, enligt offentlig statistik och tillgänglig forskning.
Ett bra exempel där de privata välfärdsföretagen leder utvecklingen är inom digitaliseringen av vården. De har sett möjligheten att möta behov genom att tillhandahålla vård i form av digitala besök. Om inte vinstsyftande företag varit en del av svensk sjukvård skulle dessa innovationer med all sannolikhet inte ha gjorts. Vinsten ger företagen kapital för utveckling och vinst krävs för att få ersättning för den betydande risk det innebär att introducera innovationer.
För att konkurrensen ska fungera mellan privata och offentliga utförare, och för att välfärdssektorn ska fungera väl, krävs likvärdiga villkor. Så är inte fallet idag. Alltför ofta sker underskottstäckning av offentliga utförare i efterhand, trots att ersättningen från början varit likvärdig för alla utförare. Offentliga utförare inom skola och omsorg omfattas inte av ägar- och ledningsprövning (inklusive tillståndsplikt), vilket privata utförare gör. När medborgare ska välja utförare fattas ofta kvalitetsinformation om de olika utförarna.
Därför bör följande politiska åtgärder ske:
Regelverken bör ändras så att offentliga utförare också är underställda ledningsprövning och tillståndsplikt. Det är fullt rimligt att ställa krav på att verksamheterna inom välfärden drivs av kompetenta personer. Detta borde självklart även gälla offentlig verksamhet.
Inför regler som kommer tillrätta med den omfattande underskottstäckning som idag finns i kommunala verksamheter när dessa konkurrerar med välfärdsföretag. Underskottstäckningen leder till att ineffektiva verksamheter hålls under armarna och effektiva hämmas.
Inför strikta kvalitetskrav för alla verksamheter, liksom öppna kvalitetsredovisningar åtkomliga för medborgarna. Straffen för att inte leva upp till kraven ska vara samma för både offentlig och fristående verksamhet.

Lista: Här kan medborgarna inte välja skola och omsorg
Svenskt Näringslivs nya valfrihetsindex visar i vilka kommuner som medborgarna har störst möjlighet att välja skola och omsorg. I 65 kommuner finns ingen valfrihet alls.

Privata aktörer ger bättre kvalitet i välfärden
Det är en myt att de privata alternativen inom välfärden underpresterar jämfört de de offentligt drivna verksamheterna, visar en rapport. ”I genomsnitt presterar den privata välfärdssektorn inte bara lika bra, utan ofta bättre”, säger forskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Vi står upp för marknadsekonomi och det fria företagandet
Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering, skriver Karin Johansson, vice vd, tillsammans med fyra andra näringslivsföreträdare.
Senaste artiklarna
- Nyhet – 26 september 2025
Lista: Här kan medborgarna inte välja skola och omsorg
Svenskt Näringslivs nya valfrihetsindex visar i vilka kommuner som medborgarna har störst möjlighet att välja skola och omsorg. I 65 kommuner finns ingen valfrihet alls.
- Nyhet – 16 juni 2025
Ny rapport: Sätt patienten framför systemet
Svensk sjukvård levererar goda resultat, trots ett dysfunktionellt system. För att ta vården från bra till bäst måste patienten sättas framför systemet, framgår av en ny rapport från initiativet Samling för Välfärd.
- Rapport – 9 juni 2025
Överkapacitet i grundskolan och merkostnader för kommuner
- Nyhet – 5 maj 2025
Rapport: Så får vi mer omsorg för pengarna
Det går att skapa mer omsorg per skattekrona, konstaterar fyra vd:ar för fyra omsorgsbolag i en ny rapport från initiativet Samling för Välfärd.
- Nyhet – 29 april 2025
Privata aktörer ger bättre kvalitet i välfärden
Det är en myt att de privata alternativen inom välfärden underpresterar jämfört de de offentligt drivna verksamheterna, visar en rapport. ”I genomsnitt presterar den privata välfärdssektorn inte bara lika bra, utan ofta bättre”, säger forskaren Gabriel Heller Sahlgren.
- Nyhet – 23 april 2025
Vi står upp för marknadsekonomi och det fria företagandet
Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering, skriver Karin Johansson, vice vd, tillsammans med fyra andra näringslivsföreträdare.
- Nyhet – 24 mars 2025
Så kan svensk skola gå från bra till bäst
I en ny rapport presenteras sex förslag på hur svensk skola kan bli ännu bättre. Bakom rapporten står fyra friskolerepresentanter.
- Nyhet – 13 mars 2025
Så kan svensk välfärd stärkas – ”Omöjligt att uppnå utan de privata utförarna”
Det är de privata utförarna som står för innovationerna inom svensk välfärd. Därför gäller det att hitta smarta regelverk som stöttar dem. ”Vi vill ha hög tillgänglighet och effektivitet och medborgarna vill ha valfrihet och inflytande”, säger Johan Lidefeldt, ekonom.
- Rapport – 10 mars 2025
Utfallskvalitet inom offentlig och privat välfärd
- Nyhet – 4 oktober 2024
Sex förslag som stärker välfärden
Det är dags att omfamna de positiva krafter som konkurrens och vinstintresse kan erbjuda och säkerställa att välfärden är rustad för framtiden, skriver experterna Lena Furhagen och Johan Lidefelt på Dagens Samhälle debatt.