Angeläget med besked om tillämpningen av CSRD

Som ett led i EU:s konkurrenskraftsagenda och ambitionen att minska kostnaderna som följer av de krav på rapportering som tynger europeiska företag har kommissionen uppjusterat storlekskriterierna för vad som definieras som mikroföretag, SME-företag och stora företag i EU:s redovisningsdirektiv. Att denna möjlighet att sänka regelbördan genom höjda gränsvärden tas tillvara även i svensk lagstiftning borde förstås vara en självklarhet.

Särskilt brådskande är definitionen av stora företag som är direkt kopplad till tillämpningsområdet för de nya kraven på hållbarhetsrapportering enligt CSRD som träder i kraft stegvis från och med i år. Storlekskriterierna i definitionen avgör vilka företag som omfattas av kravet på att upprätta hållbarhetsrapport enligt CSRD, om rapporteringen ska påbörjas från och med 2024, 2025 eller 2026 samt vilka europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) som är tillämpliga. Eftersom många företag är i full färd med att förbereda sin rapportering säger det sig själv att det brådskar med ett besked om vilka företag som i slutänden kommer att omfattas av den svenska lagstiftningen.

Gällande krav på hållbarhetsrapport omfattar företag som uppfyller minst två av kriterierna 175 miljoner kronor i balansomslutning, 350 miljoner kronor i nettoomsättning och 250 anställda i genomsnitt. Svenskt Näringsliv har i en regeringsskrivelse framfört vikten av det framtida kravet på hållbarhetsrapportering ligger i linje med det som föreslogs av den utredning som haft i uppdrag att införliva CSRD i svensk lagstiftning, och som innebär att rapporteringskraven för svenska företag inte ska vara mer omfattande än de krav som ställs på andra europeiska företag. I praktiken innebär detta att det nuvarande gränsvärdet för balansomslutning bör höjas från 175 till 280 miljoner kronor och att gränsvärdet för nettoomsättning bör höjas från 350 till 550 miljoner kronor. Att döma av statistikuppgifter om antal företag i olika storlekskategorier som Svenskt Näringsliv tagit del av finns skäl att anta att en denna höjning av gränsvärdena skulle sänka regelbördan väsentligt för en stor grupp företag.

Att upprätta en hållbarhetsrapport som uppfyller kraven i CSRD och ESRS är mycket resurskrävande och kräver lång förberedelse. Rapporterande företag behöver genomföra en detaljerad och tidskrävande analys av företagets verksamhet och värdekedja för att fastställa vilken information som ska rapporteras. För att säkerställa korrekt datafångst krävs interna processer och systemstöd som möjliggör uppföljning och kontroll. Dessutom krävs förberedelser kopplade till den rapportering som följer av EU:s taxonomi för hållbara investeringar, vilken är direkt kopplad till CSRD. Ju längre tid det dröjer med ett besked om vilka företag som kommer att omfattas av CSRD desto större risk att stora resurser läggs på förberedelser för att uppfylla rapporteringskrav som det senare visar sig inte kommer att gälla. Vikten av att företagen får ett snabbt besked om tillämpningsområdet för CSRD kan därmed inte nog understrykas.