Angeläget med besked om tillämpningen av CSRD
Som ett led i EU:s konkurrenskraftsagenda och ambitionen att minska kostnaderna som följer av de krav på rapportering som tynger europeiska företag har kommissionen uppjusterat storlekskriterierna för vad som definieras som mikroföretag, SME-företag och stora företag i EU:s redovisningsdirektiv. Att denna möjlighet att sänka regelbördan genom höjda gränsvärden tas tillvara även i svensk lagstiftning borde förstås vara en självklarhet.
Särskilt brådskande är definitionen av stora företag som är direkt kopplad till tillämpningsområdet för de nya kraven på hållbarhetsrapportering enligt CSRD som träder i kraft stegvis från och med i år. Storlekskriterierna i definitionen avgör vilka företag som omfattas av kravet på att upprätta hållbarhetsrapport enligt CSRD, om rapporteringen ska påbörjas från och med 2024, 2025 eller 2026 samt vilka europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) som är tillämpliga. Eftersom många företag är i full färd med att förbereda sin rapportering säger det sig själv att det brådskar med ett besked om vilka företag som i slutänden kommer att omfattas av den svenska lagstiftningen.
Gällande krav på hållbarhetsrapport omfattar företag som uppfyller minst två av kriterierna 175 miljoner kronor i balansomslutning, 350 miljoner kronor i nettoomsättning och 250 anställda i genomsnitt. Svenskt Näringsliv har i en regeringsskrivelse framfört vikten av det framtida kravet på hållbarhetsrapportering ligger i linje med det som föreslogs av den utredning som haft i uppdrag att införliva CSRD i svensk lagstiftning, och som innebär att rapporteringskraven för svenska företag inte ska vara mer omfattande än de krav som ställs på andra europeiska företag. I praktiken innebär detta att det nuvarande gränsvärdet för balansomslutning bör höjas från 175 till 280 miljoner kronor och att gränsvärdet för nettoomsättning bör höjas från 350 till 550 miljoner kronor. Att döma av statistikuppgifter om antal företag i olika storlekskategorier som Svenskt Näringsliv tagit del av finns skäl att anta att en denna höjning av gränsvärdena skulle sänka regelbördan väsentligt för en stor grupp företag.
Att upprätta en hållbarhetsrapport som uppfyller kraven i CSRD och ESRS är mycket resurskrävande och kräver lång förberedelse. Rapporterande företag behöver genomföra en detaljerad och tidskrävande analys av företagets verksamhet och värdekedja för att fastställa vilken information som ska rapporteras. För att säkerställa korrekt datafångst krävs interna processer och systemstöd som möjliggör uppföljning och kontroll. Dessutom krävs förberedelser kopplade till den rapportering som följer av EU:s taxonomi för hållbara investeringar, vilken är direkt kopplad till CSRD. Ju längre tid det dröjer med ett besked om vilka företag som kommer att omfattas av CSRD desto större risk att stora resurser läggs på förberedelser för att uppfylla rapporteringskrav som det senare visar sig inte kommer att gälla. Vikten av att företagen får ett snabbt besked om tillämpningsområdet för CSRD kan därmed inte nog understrykas.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...