Hejdå papperskvitton!
Förslagen i lagrådsremissen Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original, som överlämnades till Lagrådet den 18 januari, visar att regeringen äntligen hörsammat behovet av att modernisera de svenska bokföringsreglerna. Den största och viktigaste förändringen är att nuvarande krav att räkenskapsinformation ska arkiveras i den form det tagits emot av ett företag slopas. Den nya regeln innebär att exempelvis fakturor och kvitton som tagits emot på papper kan överföras direkt till digital form om den teknik och de processer som tillämpas för överföringen inte innebär någon risk för att informationen förändras eller försvinner. Glädjande är att man tagit hänsyn till det som Svenskt Näringsliv framfört i sitt remissyttrande mot att införa ett krav på att räkenskapsinformationen ska behållas i sin ursprungliga form fram till dess den är bokförd, vilket till stor del hade motverkat reformens syfte.
De svenska bokföringsreglerna har i praktiken utgjort ett hinder för digitaliseringen och inneburit en stor administrativ börda genom att enorma mängder pappersmaterial behöver hanteras och arkiveras manuellt. De flesta som med hjälp av tejp eller häftapparat någon gång tålmodigt monterat ihop underlag för reseräkningar har säkert tänkt tanken att det borde finnas effektivitetsvinster att hämta här. För att beräkna omfattningen av de potentiella besparingar som ett reformerat bevarandekrav skulle innebära för företagen tog Svenskt Näringsliv initiativ till en konsekvensanalys som genomfördes 2021. Konsekvensanalysen utgjorde underlag i den s.k. förenklingsutredningen, som samma år överlämnade sitt betänkande till regeringen. Analysen byggde på standardkostnadsmodellen som är en vedertagen metod för att studera tids- och resursåtgång för administrativa processer som olika regelkrav ger upphov till. I konsekvensanalysen beräknades förenklingsvinsterna med ett slopat krav på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form uppgå till sammanlagt 3,9 miljarder kronor per år för de 435 000 företag som omfattades av studien. Med hänsyn till att det verkliga antalet bokföringsskyldiga är väsentligt fler är sannolikt förenklingsvinsterna av det förslag som regeringen nu lägger fram ännu större. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
