Hejdå papperskvitton!
Förslagen i lagrådsremissen Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original, som överlämnades till Lagrådet den 18 januari, visar att regeringen äntligen hörsammat behovet av att modernisera de svenska bokföringsreglerna. Den största och viktigaste förändringen är att nuvarande krav att räkenskapsinformation ska arkiveras i den form det tagits emot av ett företag slopas. Den nya regeln innebär att exempelvis fakturor och kvitton som tagits emot på papper kan överföras direkt till digital form om den teknik och de processer som tillämpas för överföringen inte innebär någon risk för att informationen förändras eller försvinner. Glädjande är att man tagit hänsyn till det som Svenskt Näringsliv framfört i sitt remissyttrande mot att införa ett krav på att räkenskapsinformationen ska behållas i sin ursprungliga form fram till dess den är bokförd, vilket till stor del hade motverkat reformens syfte.
De svenska bokföringsreglerna har i praktiken utgjort ett hinder för digitaliseringen och inneburit en stor administrativ börda genom att enorma mängder pappersmaterial behöver hanteras och arkiveras manuellt. De flesta som med hjälp av tejp eller häftapparat någon gång tålmodigt monterat ihop underlag för reseräkningar har säkert tänkt tanken att det borde finnas effektivitetsvinster att hämta här. För att beräkna omfattningen av de potentiella besparingar som ett reformerat bevarandekrav skulle innebära för företagen tog Svenskt Näringsliv initiativ till en konsekvensanalys som genomfördes 2021. Konsekvensanalysen utgjorde underlag i den s.k. förenklingsutredningen, som samma år överlämnade sitt betänkande till regeringen. Analysen byggde på standardkostnadsmodellen som är en vedertagen metod för att studera tids- och resursåtgång för administrativa processer som olika regelkrav ger upphov till. I konsekvensanalysen beräknades förenklingsvinsterna med ett slopat krav på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form uppgå till sammanlagt 3,9 miljarder kronor per år för de 435 000 företag som omfattades av studien. Med hänsyn till att det verkliga antalet bokföringsskyldiga är väsentligt fler är sannolikt förenklingsvinsterna av det förslag som regeringen nu lägger fram ännu större. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...