
Åtgärda generationsskiften och styrelseuppdrag
Regeringen har äntligen beslutat sig för att dra tillbaka de förslag som skulle ha inneburit en skärpning av entreprenörskatten med 3 miljarder kronor. En sådan skatteskärpning hade slagit hårt mot många av Sveriges entreprenörer och hade lett till uteblivna investeringar och färre jobb. Men allt är långt ifrån tillfredsställande.
De tillbakadragna förslagen hade sin grund i den s.k. 3:12-utredningens betänkande. Från början tillsattes utredningen för att lösa problemet med att dagens lagstiftning diskriminerar situationer där företagare vid ett generationsskifte önskar låta barnen eller andra närstående ta över verksamheten. Det är viktigt att våra politiker inte kastar ut detta barn med badvattnet, utan istället ser till att plocka ut utredningens förslag till förbättrade regler för generationsskiften. Rådande läge är både skadligt och oacceptabelt.
Under tiden förslagen till försämringar av entreprenörsskatten debatterades kom ännu ett slag mot entreprenörsföretagens villkor. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade i juni ett besked som i praktiken innebär ett stopp för många företagares möjligheter att arbeta som styrelseledamöter i andra bolag. Detta riskerar slå hårt mot små och nya företag, som för sin utveckling och framgång ofta är i behov av extern kunskap och erfarenhet. Här fyller bolag med verksamhet i form av tillhandahållande av professionell styrelsekompetens en viktig roll. Nu försvåras och omöjliggörs sådan företagsverksamhet. På många håll vill styrelseledamöter avveckla sina styrelseuppdrag – se exempel här som ger en god bild av hur beskedet från HFD kan slå.
Det är viktigt att våra politiker visar våra entreprenörer att man är beredd att fixa dessa högaktuella brister, så att företagen får behålla sina förutsättningar till att utvecklas och leva vidare.
Sedan finns det förstås mer på skatteagendan som behöver ordnas för att ge företagarna rimliga villkor, exempelvis behöver beskattningen av de anställda minskas (marginalskatterna) och det behövs bättre regler för möjligheterna att släppa in anställda som delägare (den s.k. fyraprocentsregeln, eller kapitalandelskravet). Här finns mer läsning om 3:12-reglerna.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...