
Åtgärda generationsskiften och styrelseuppdrag
Regeringen har äntligen beslutat sig för att dra tillbaka de förslag som skulle ha inneburit en skärpning av entreprenörskatten med 3 miljarder kronor. En sådan skatteskärpning hade slagit hårt mot många av Sveriges entreprenörer och hade lett till uteblivna investeringar och färre jobb. Men allt är långt ifrån tillfredsställande.
De tillbakadragna förslagen hade sin grund i den s.k. 3:12-utredningens betänkande. Från början tillsattes utredningen för att lösa problemet med att dagens lagstiftning diskriminerar situationer där företagare vid ett generationsskifte önskar låta barnen eller andra närstående ta över verksamheten. Det är viktigt att våra politiker inte kastar ut detta barn med badvattnet, utan istället ser till att plocka ut utredningens förslag till förbättrade regler för generationsskiften. Rådande läge är både skadligt och oacceptabelt.
Under tiden förslagen till försämringar av entreprenörsskatten debatterades kom ännu ett slag mot entreprenörsföretagens villkor. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade i juni ett besked som i praktiken innebär ett stopp för många företagares möjligheter att arbeta som styrelseledamöter i andra bolag. Detta riskerar slå hårt mot små och nya företag, som för sin utveckling och framgång ofta är i behov av extern kunskap och erfarenhet. Här fyller bolag med verksamhet i form av tillhandahållande av professionell styrelsekompetens en viktig roll. Nu försvåras och omöjliggörs sådan företagsverksamhet. På många håll vill styrelseledamöter avveckla sina styrelseuppdrag – se exempel här som ger en god bild av hur beskedet från HFD kan slå.
Det är viktigt att våra politiker visar våra entreprenörer att man är beredd att fixa dessa högaktuella brister, så att företagen får behålla sina förutsättningar till att utvecklas och leva vidare.
Sedan finns det förstås mer på skatteagendan som behöver ordnas för att ge företagarna rimliga villkor, exempelvis behöver beskattningen av de anställda minskas (marginalskatterna) och det behövs bättre regler för möjligheterna att släppa in anställda som delägare (den s.k. fyraprocentsregeln, eller kapitalandelskravet). Här finns mer läsning om 3:12-reglerna.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.