Bild av skenande inkomstskillnader ifrågasatt
Bilden av att de rika bara blir allt rikare samtidigt som inkomsterna för ”vanligt folk” stagnerat har vuxit sig stark i den amerikanska samhällsdebatten. Att sådana beskrivningar kommit att tas för ovedersäglig sanning har mycket att göra med forskning som de välkända ekonomerna Thomas Piketty och Emmanuel Saez ligger bakom.
Att mäta inkomster på ett jämförbart sätt över långa tidsperioder är dock allt annat än enkelt och nu har Pikettys och Saez’s metodik börjat bli allt mer ifrågasatt. Senast i raden av kritiker är Gerald Auten och David Splinter, två ekonomer verksamma vid det amerikanska finansdepartementet respektive kongressens skatteutskott.
Auten och Splinter identifierar en mängd fallgropar som man måste navigera runt när man studerar inkomstutvecklingen. För att nämna ett par av dessa handlar det om hur förändringar i skattereglerna påverkat vilka inkomster som tas upp på inkomstdeklarationer, hur förändrade äktenskapstal inverkat på fördelningen samt vilken effekt som transfereringar och pensionsavsättningar haft över tid.
När hänsyn tas till samtliga faktorer som Auten och Splinter menar att Piketty och Saez har förbisett eller feltolkat blir bilden av hur inkomstfördelningen utvecklats radikalt annorlunda. Räknar man som Piketty och Saez har den rikaste hundradelen i samhället mer än fördubblat sin andel av de totala inkomsterna före skatt sedan 1960-talet: från 9 till 19 procent (blå linje i diagram nedan). Med Autens och Splinters metodik framstår utvecklingen som väsentligt mindre dramatisk. Efter skatt har ökningen varit mindre än en procentenhet sedan 1960 (röd linje).
Inkomstandelar för den högsta percentilen

Källa: Auten, Gerald och David Splinter (2023), ”Income Inequality in the United States: Using Tax Data to Measure Long-Term Trends”.
Debatten om vilken metodik som bäst illustrerar utvecklingen är inte bara av akademiskt intresse. Hur frågan beskrivs har stor potential att påverka utformningen av faktisk politik. Detta visar sig inte minst genom att Pikettys och Saez’s forskning använts flitigt av de som vill förändra det amerikanska samhället genom att höja skatter och på andra sätt inskränka den fria marknadsekonomin. Argumentet har varit att den starka amerikanska ekonomiska tillväxten endast har gagnat en liten elit i samhället medan gemene man knappast fått ta del av några välståndsökningar. Det Auten och Splinter visat med sin forskning är att sådana argument tycks vara starkt överdrivna, kanske till och med helt felaktiga.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...