Coronaanstånd – förlängning och avbetalningsplan
Som vi tog upp i förra veckan har det förslag om förlängning av de tillfälliga skatteanstånden som tidigare lämnats dragits tillbaka av regeringen, och i stället lovades att ändrade regler skulle komma inom ramen för en extra ändringsbudget. Nu har denna ändringsbudget presenterats. I stället för en förlängning på 15 månader förslås nu att de tillfälliga skatteanstånden kan förlängas med ytterligare 24 månader, vilket naturligtvis är positivt.
En förutsättning för förlängning är att detta kombineras med en avbetalningsplan för de belopp som omfattas av förlängningen. Tyvärr kan vi konstatera att regeringen alltjämt framhåller att det är Skatteverket, i sin egenskap av borgenär för statens fordringar, som bestämmer den närmare utformningen av avbetalningsplanen. Enligt vår uppfattning, som också framförts, är det i stället företagen som är bäst skickade att utarbeta och föreslå en sådan avbetalningsplan. Trots sin inställning, att det är Skatteverket som bestämmer planens utformning, lyfts det nu fram i propositionen att det inte finns något hinder mot att den skattskyldige lämnar ett förslag till utformningen att det i många fall kan finnas skäl att följa den skattskyldiges förslag till utformning, bland annat eftersom det i de flesta fall kan antas ge störst möjlighet till återbetalning av anståndsbeloppet.
Många företag som idag har anstånd har alltjämt en svår ekonomisk situation att hantera, med små marginaler och där alla reserver sedan länge är tömda. Utformningen av avbetalningsplanen kan därför vara den faktor som avgör om en framtida drift är möjligt eller om företaget bör avvecklas redan nu. Antalet avbetalningsplaner som ska bestämmas kommer troligtvis bli betydande och Skatteverkets resurser och tillgänglighet till kompetens och erfarenhet på detta område är av naturliga skäl begränsade, samtidigt som avbetalningsplanerna i många fall kommer att få påtagliga - och inte sällan riskerar ge avgörande - effekter för företags framtida utveckling. Det är därför viktigt att Skatteverket centralt säkerställer att nämnda förarbetsuttalande, att det i många fall finns skäl att följa den skattskyldiges förslag, blir en naturlig utgångspunkt vid verkets rättstillämpning.
Utifrån detta har vi två medskick till Skatteverket:
Låt nu företagen i största möjliga mån betala av anståndet efter de individuella förutsättningarna i varje enskilt fall, det ger störst möjlighet till återbetalning
För att ge företagen en rimlig planeringsmöjlighet, gå snarast ut och informera hur myndigheten kommer tillämpa reglerna och vad som avgör utformningen av avbetalningsplanen
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.
Skräm inte bort dem som bygger Sverige
Sverige behöver fler företagare som investerar, bygger bolag och skapar jobb. Då är det svårt att förstå varför somliga akademiker återigen diskuterar en skatt som gör Sverige mindre attraktivt för just dessa människor.
