Stoppa förslag om förmögenhetsregister
Regeringen Löfven tillsatte förra året en utredning om att ta fram statistik över hushållens tillgångar och skulder (Dir. 2021:4). Statistiken ska enligt direktivet användas för att ge en fullgod bild av hushållens finansiella ställning utan att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter åsidosätts.
När den skadliga förmögenhetsskatten som fick entreprenörer och investeringskapital att lämna Sverige avskaffades 2007 slutade staten också att samla in uppgifter om hushållens tillgångar. Utredningen om att återinföra denna statisk måste tyvärr ses som kopplad till socialdemokraternas upprepade uttalanden om att inför någon form av ”miljonärsskatt”.
Ett första delbetänkande från utredningen kom förra året om att lämna ut individdata till forskningscentret Luxembourg Income Study (LIS) i Luxemburg. Regeringen har nu i enlighet med utredningens förslag lagt fram en proposition om att ändra i sekretesslagstiftningen så att Sverige ska kunna lämna ut uppgifter om bl a taxerad inkomst, utbetalningar till följd av socialförsäkringar och andra offentliga transfereringar, utbetalningar till följd av allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Om Sverige skulle återinföra ett register av hushållens förmögenhet kommer även dessa data att utlämnas till Luxemburg.
Direktivet till utredningen Statistik över hushållens tillgångar och skulder anger visserligen som nämnts att den personliga integriteten och skyddet för personuppgifter inte ska åsidosättas. Förslaget att ändå lämna ut uppgifter till Luxemburg visar dock att den personliga integriteten i praktiken tycks väga tämligen lätt för regeringen.
Värt att notera i sammanhanget är att Statistiska centralbyrån (SCB), enligt utredningen, de senaste femton åren bedömt att det saknas rättsligt stöd för att lämna ut uppgifter av nu aktuellt slag. Regeringen har därför behövt införa en ny bestämmelse som innebär att SCB ska åläggas att lämna dessa uppgifter.
I detta sammanhang kan det också vara värt att påminna om att bl a LO, SACO, TCO och Svenskt Näringsliv sedan några år inte längre har möjlighet att använda sig av SCBs mikrosimuleringsmodell Fasit som innehåller avidentifierade uppgifter om bl a inkomster. Det är anmärkningsvärt att regeringen anser att det går bra att lämna ut inkomstdata om alla svenskar till Luxemburg men inte till arbetsmarknadens parter i Sverige.
Det nu aktuella förslaget att ändra sekretesslagstiftningen behöver även ses i ljuset av de utspel som förekommit om ”miljonärsskatt”. Tyvärr kan det uppfattas som ett första steg för att motivera ett förmögenhetsregister och med detta möjliggöra återinförande av den skadliga förmögenhetsskatten. Varje sådan signal med hot om detta riskerar orsaka negativa effekter för entreprenörskap och företagande. Det kan handla om avvaktan med nystart av företag, tvekan inför expansion, tvivel inför beslut om investeringar och anställningar. För att undvika en sådan nedåtgående spiral borde förslaget om att lämna ut inkomstdata om alla svenskar till Luxemburg kastas i papperskorgen.
SKRIVET AVJohan Fall
