Digitaliseringen kräver smarta skatter
Debatten om digitalisering och skatter blir alltmer högljudd. Inom EU har nyligen en grupp på tio länder rest krav på nya beskattningsformer för den digitala ekonomin. En frontlinje kan skönjas mellan EU och USA och i skottgluggen är främst globala företag med digital profil, där akronymer som GAFA och FANG anspelar på företag som Google, Apple, Facebook, Netflix eller Amazon.
För Sveriges del är viktigt att navigera rätt i den internationella skattedebatten för att möta de många utmaningar som digitaliseringen innebär. Mycket står på spel i form av jobb, investeringar och företags nyckelfunktioner om vi inte ser skatternas strategiska betydelse i den omvälvning som nu sker. Med krav att beskatta utländska internetjättar riskerar följa förlorad beskattningsrätt över egna storexportörer.
De ändrade förutsättningar som följer av digitaliseringen ökar konkurrensen från globala aktörer och kan ställa nya krav på ländernas skattesystem. Men därifrån är det långt till att nya beskattningsformer skulle behövas.
Det är visserligen sant att digitaliseringen påverkar relationen mellan producenter och konsumenter, att digitala plattformar för samman beställare och utförare för varor och tjänster på nya sätt och att betalningsmönster förändras. Även om gamla affärsmodeller ställs på ända, är etablerade skatteprinciper också fortsättningsvis giltiga.
Vinster ska beskattas där värden skapas. Det är också grundläggande att beskatta nettovinsten, det vill säga medge avdrag för kostnader och att säkerställa att inte flera länder beskattar samma vinst. Hörnstenar är bland annat regelverken om fasta driftsställen, som reglerar när skattskyldighet inträder, och transferpriser, som har betydelse för vinstberäkningen. Internationella överenskommelser har diskuterats ingående de senaste åren i OECD:s projekt om BEPS, Base Erosion and Profit Shifting.
Kraven på nya beskattningsformer talar om ”utjämningsskatt” och att beskatta på grundval av försäljning och ”virtuella driftsställen”. De nya kraven riskerar bryta mot flera vedertagna principer och blanda samman vinst och konsumtion, som redan idag beskattas genom ländernas momssystem. Vidare har snart sagt alla företags verksamheter digitala inslag och det är inte möjligt att dra rimliga gränser för vad som i skattehänseende ska anses som digitalt.
Många företag skulle därtill drabbas av kraftigt ökad osäkerhet om var och hur mycket skatt som ska betalas. Det skulle försvåra avräkning för utländsk skatt och öka antalet tvister med dubbelbeskattning, det vill säga när flera stater vill beskatta samma vinst. Därför är det välkommet att Sverige inte tillhör de tio EU-länder som står bakom de nya skatteplanerna.
För Sverige följer dessutom stora realekonomiska risker om beskattningen mer styrs av var marknaderna finns. Eftersom vi har förhållandevis liten egen marknad skulle vår skattebas krympa. Som exportberoende land är Sverige också sårbart om andra länder i större utsträckning gör anspråk på vinster som genererats av uppfinningar och utvecklingsarbete som skett i här. En sådan utveckling riskerar i förlängningen driva företag att flytta verksamheter dit de stora marknaderna finns, vilket skulle göra oss till dubbel förlorare genom att tappa såväl arbetstillfällen som skattebas.
Samtidigt som det är bra att såväl vår finansminister som statsminister tagit tydlig ställning mot nya beskattningsformer, kvarstår stora problem i det svenska skattesystemet. Under mandatperioden har dessvärre utvecklingen gått åt fel håll i delar som är betydelsefulla för att möta digitaliseringens utmaningar. Villkoren för kompetens, entreprenörskap och bolagsskatt behöver bli bättre, inte sämre.
Fler än var tredje heltidsarbetande person förlorar mer än hälften av en inkomstökning på grund av dagens höga marginalskatter. Skärpningar av den så kallade entreprenörsskatten uteblir visserligen men dessvärre ser också angelägna förbättringar ut att frysa inne. När det gäller bolagsbeskattningen behövs stärkt rättssäkerhet, tydligare följsamhet till internationella standarder och att full avdragsrätt säkerställs för tidigare års förluster.
Med digitaliseringen kan möjligheterna bli särskilt stora att vinna fördelar av konkurrenskraftiga villkor. På samma gång kan det förmodligen bli mer ödesdigert att hamna på efterkälken. Därför är det hög tid att agera och en god början är att Sverige intagit en smart position mot nya beskattningsformer.
Denna artikel har även publicerats på DI-debatt
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
