Nya försämringar i skattevillkoren för investeringssparkonto
Regeringen har föreslagit höjd beskattning på sparande genom investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring. Schablonintäkten för ISK respektive kapitalunderlaget för kapitalförsäkring föreslås beräknas genom multiplicering med statslåneräntan plus en procent. Förslaget är den tredje försämringen av de skattemässiga villkoren för ISK på kort tid. Ett påslag på statslåneräntan på 0,75 procentenheter infördes från 2016 och därtill har ett golv på 1,25 procent införts. Dessutom har avdragsrätten för pensionssparande tagits bort.
Trots att det borde vara uppenbart att förutsättningarna för det privata sparandet behöver vara långsiktiga och förutsebara innehåller inte förslaget på skattehöjning någon analys av vad förändringarna kommer att innebära för sparandet. Något resonemang om hur sparkapitalets riskprofil påverkas av att placeringar i tillgångar med lägre risk missgynnas i förhållande till konventionell kapitalbeskattning finns inte heller i regeringens förslag.
Motiven till skattehöjningen sägs vara statsfinansiella och fördelningspolitiska. Med hänsyn till de vidlyftiga reformförslag som lades fram i budgetpropositionen torde dock de statsfinansiella skälen inte vara särskilt tungt vägande. Fördelningspolitiskt kan förslaget också kritiseras då skattehöjningen blir mer kännbara och därmed slår hårdast i grupper med lägre inkomst. Svenskt Näringsliv har i ett remissyttrande avstyrkt förslaget.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...