Nya försämringar i skattevillkoren för investeringssparkonto
Regeringen har föreslagit höjd beskattning på sparande genom investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring. Schablonintäkten för ISK respektive kapitalunderlaget för kapitalförsäkring föreslås beräknas genom multiplicering med statslåneräntan plus en procent. Förslaget är den tredje försämringen av de skattemässiga villkoren för ISK på kort tid. Ett påslag på statslåneräntan på 0,75 procentenheter infördes från 2016 och därtill har ett golv på 1,25 procent införts. Dessutom har avdragsrätten för pensionssparande tagits bort.
Trots att det borde vara uppenbart att förutsättningarna för det privata sparandet behöver vara långsiktiga och förutsebara innehåller inte förslaget på skattehöjning någon analys av vad förändringarna kommer att innebära för sparandet. Något resonemang om hur sparkapitalets riskprofil påverkas av att placeringar i tillgångar med lägre risk missgynnas i förhållande till konventionell kapitalbeskattning finns inte heller i regeringens förslag.
Motiven till skattehöjningen sägs vara statsfinansiella och fördelningspolitiska. Med hänsyn till de vidlyftiga reformförslag som lades fram i budgetpropositionen torde dock de statsfinansiella skälen inte vara särskilt tungt vägande. Fördelningspolitiskt kan förslaget också kritiseras då skattehöjningen blir mer kännbara och därmed slår hårdast i grupper med lägre inkomst. Svenskt Näringsliv har i ett remissyttrande avstyrkt förslaget.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Sofia Bildstein-Hagberg
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle