Nya försämringar i skattevillkoren för investeringssparkonto
Regeringen har föreslagit höjd beskattning på sparande genom investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring. Schablonintäkten för ISK respektive kapitalunderlaget för kapitalförsäkring föreslås beräknas genom multiplicering med statslåneräntan plus en procent. Förslaget är den tredje försämringen av de skattemässiga villkoren för ISK på kort tid. Ett påslag på statslåneräntan på 0,75 procentenheter infördes från 2016 och därtill har ett golv på 1,25 procent införts. Dessutom har avdragsrätten för pensionssparande tagits bort.
Trots att det borde vara uppenbart att förutsättningarna för det privata sparandet behöver vara långsiktiga och förutsebara innehåller inte förslaget på skattehöjning någon analys av vad förändringarna kommer att innebära för sparandet. Något resonemang om hur sparkapitalets riskprofil påverkas av att placeringar i tillgångar med lägre risk missgynnas i förhållande till konventionell kapitalbeskattning finns inte heller i regeringens förslag.
Motiven till skattehöjningen sägs vara statsfinansiella och fördelningspolitiska. Med hänsyn till de vidlyftiga reformförslag som lades fram i budgetpropositionen torde dock de statsfinansiella skälen inte vara särskilt tungt vägande. Fördelningspolitiskt kan förslaget också kritiseras då skattehöjningen blir mer kännbara och därmed slår hårdast i grupper med lägre inkomst. Svenskt Näringsliv har i ett remissyttrande avstyrkt förslaget.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Claes Hammarstedt
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Anna Sandberg Nilsson
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall