EU föreslår omfattande momsreform men var är den svenska debatten?
Idag den 4 oktober nås vi av EU-kommissionens nyhetsbrev med de slutliga planerna för den största momsreformen som skett av EU: s momsregler de senaste 25 åren. Samtidigt slås man av den totala tystnaden som råder i svensk debatt kring framtidens momssystem.
EU-kommissionen lyfter fram problemen med att medlemsstaterna går miste om stora momsintäkter vilket benämns med uttrycket ”VAT gap”. En tredjedel av VAT gap beräknas bero på gränsöverskridande momsbedrägerier. Av den senaste rapporten om VAT gap framgår att problemen med momsbedrägerier varierar stort medlemsländerna emellan. Enligt beräkningarna för Sverige uppkommer inga momsförluster alls till skillnad från Rumänien vars momsförluster beräknas till hela 37 %.
EU-kommissionen räknar med att momsreformen kommer att minska bedrägerierna och även göra systemet mer modernt, robust och enklare att använda. Förslagen innehåller grundläggande principer för det gemensamma EU-momsområdet och berör gränsöverskridande varuhandel. Man introducerar också begreppet ”Certified Taxable Person” och fyra kortsiktiga “Quick Fixes” som träder i kraft senast 2019.
Senare i höst och till våren presenteras även förslag avseende skattesatser, småföretagare, digital handel, bedrägerihantering och administrativt samarbete mellan medlemsstaterna.
I den svenska debatten återfinns många synpunkter kring olika skatter men avseende momssystemet saknas debatten helt. Varför? Momssystemet har kallats ett monster och med globala, digitala transaktioner i kombination med svårtillgängliga regler tillhör momsen de mest komplicerade regelverk som näringsliv, skatteverk och domstolar har att tillämpa.
Samtidigt är den svenska momsskattebasen idag 52 % av en ideal bas vilket ger upphov till ytterligare problem med dold moms och kumulativa effekter. Sverige beskattar också en mindre del av ideal bas än EU:s genomsnitt som är 56 %. Läs mer i Svenskt Näringslivs rapport.
Även om Sverige enligt beräkningarna inte har något VAT gap medför reglerna stor börda för svenska företag vilket även påverkar konsumenterna och samhället i stort. Det är dags att bredda skattediskussionen och även prata om ”momsmonstret”.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
