EU föreslår omfattande momsreform men var är den svenska debatten?
Idag den 4 oktober nås vi av EU-kommissionens nyhetsbrev med de slutliga planerna för den största momsreformen som skett av EU: s momsregler de senaste 25 åren. Samtidigt slås man av den totala tystnaden som råder i svensk debatt kring framtidens momssystem.
EU-kommissionen lyfter fram problemen med att medlemsstaterna går miste om stora momsintäkter vilket benämns med uttrycket ”VAT gap”. En tredjedel av VAT gap beräknas bero på gränsöverskridande momsbedrägerier. Av den senaste rapporten om VAT gap framgår att problemen med momsbedrägerier varierar stort medlemsländerna emellan. Enligt beräkningarna för Sverige uppkommer inga momsförluster alls till skillnad från Rumänien vars momsförluster beräknas till hela 37 %.
EU-kommissionen räknar med att momsreformen kommer att minska bedrägerierna och även göra systemet mer modernt, robust och enklare att använda. Förslagen innehåller grundläggande principer för det gemensamma EU-momsområdet och berör gränsöverskridande varuhandel. Man introducerar också begreppet ”Certified Taxable Person” och fyra kortsiktiga “Quick Fixes” som träder i kraft senast 2019.
Senare i höst och till våren presenteras även förslag avseende skattesatser, småföretagare, digital handel, bedrägerihantering och administrativt samarbete mellan medlemsstaterna.
I den svenska debatten återfinns många synpunkter kring olika skatter men avseende momssystemet saknas debatten helt. Varför? Momssystemet har kallats ett monster och med globala, digitala transaktioner i kombination med svårtillgängliga regler tillhör momsen de mest komplicerade regelverk som näringsliv, skatteverk och domstolar har att tillämpa.
Samtidigt är den svenska momsskattebasen idag 52 % av en ideal bas vilket ger upphov till ytterligare problem med dold moms och kumulativa effekter. Sverige beskattar också en mindre del av ideal bas än EU:s genomsnitt som är 56 %. Läs mer i Svenskt Näringslivs rapport.
Även om Sverige enligt beräkningarna inte har något VAT gap medför reglerna stor börda för svenska företag vilket även påverkar konsumenterna och samhället i stort. Det är dags att bredda skattediskussionen och även prata om ”momsmonstret”.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
