EU föreslår omfattande momsreform men var är den svenska debatten?
Idag den 4 oktober nås vi av EU-kommissionens nyhetsbrev med de slutliga planerna för den största momsreformen som skett av EU: s momsregler de senaste 25 åren. Samtidigt slås man av den totala tystnaden som råder i svensk debatt kring framtidens momssystem.
EU-kommissionen lyfter fram problemen med att medlemsstaterna går miste om stora momsintäkter vilket benämns med uttrycket ”VAT gap”. En tredjedel av VAT gap beräknas bero på gränsöverskridande momsbedrägerier. Av den senaste rapporten om VAT gap framgår att problemen med momsbedrägerier varierar stort medlemsländerna emellan. Enligt beräkningarna för Sverige uppkommer inga momsförluster alls till skillnad från Rumänien vars momsförluster beräknas till hela 37 %.
EU-kommissionen räknar med att momsreformen kommer att minska bedrägerierna och även göra systemet mer modernt, robust och enklare att använda. Förslagen innehåller grundläggande principer för det gemensamma EU-momsområdet och berör gränsöverskridande varuhandel. Man introducerar också begreppet ”Certified Taxable Person” och fyra kortsiktiga “Quick Fixes” som träder i kraft senast 2019.
Senare i höst och till våren presenteras även förslag avseende skattesatser, småföretagare, digital handel, bedrägerihantering och administrativt samarbete mellan medlemsstaterna.
I den svenska debatten återfinns många synpunkter kring olika skatter men avseende momssystemet saknas debatten helt. Varför? Momssystemet har kallats ett monster och med globala, digitala transaktioner i kombination med svårtillgängliga regler tillhör momsen de mest komplicerade regelverk som näringsliv, skatteverk och domstolar har att tillämpa.
Samtidigt är den svenska momsskattebasen idag 52 % av en ideal bas vilket ger upphov till ytterligare problem med dold moms och kumulativa effekter. Sverige beskattar också en mindre del av ideal bas än EU:s genomsnitt som är 56 %. Läs mer i Svenskt Näringslivs rapport.
Även om Sverige enligt beräkningarna inte har något VAT gap medför reglerna stor börda för svenska företag vilket även påverkar konsumenterna och samhället i stort. Det är dags att bredda skattediskussionen och även prata om ”momsmonstret”.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
