EU-kommissionen: Dags för avdrag för eget kapital!

Idag, den 11 maj, offentliggjorde EU-kommissionen ett förslag till EU-direktiv vars huvudsakliga syfte är att minska den skattemässiga skillnaden i beskattningen mellan eget respektive främmande kapital (lån). Direktivförslaget ingår som en del i EU-kommissionens arbete med projektet Business Taxation for the 21st Century, vilket vi tidigare skrivit om här på bloggen.

Enligt förslaget ska avdraget för eget kapital, något förenklat uttryckt, beräknas genom att årets ökning av det egna kapitalet multipliceras med en räntefaktor, uppgående till en nivå som motsvarar en riskfri ränta med tillägg för en riskpremie om en procent. För SME-företag föreslås riskpremietillägget uppgå till en och en halv procent. Ett tak för avdraget föreslås sättas till 30 procent av det skattemässiga EBITDA-resultatet. Vissa rullningsmöjligheter föreslås för situationer där avdraget överskrider avdragsutrymmet.

Systemet med avdrag för eget kapital kan ha flera förtjänster. Det underlättar företagens möjligheter att investera och leder till att ökad neutralitet skapas. I det ekonomiska läge vi nu upplever med stor ekonomisk osäkerhet, ökade räntenivåer och hot om försämrad konjunktur kan det finnas särskilt starka skäl att förbättra skattevillkoren för finansiering.

I förslaget till direktiv föreslås dock även försämringar i rätten till avdrag för negativa räntenetton. Förslaget innebär – något förenklat – att avdragsrätten ska slopas för 15 procent av ett negativt räntenetto. Begränsningen föreslås utformas så att avdragsrätten för kvarvarande 85 procent sedan kommer att prövas mot avdragsutrymmet enligt de i dag gällande EBITDA-baserade ränteavdragsbegränsningarna. Inom Europa, och inte minst i Sverige, har vi redan kraftiga inskränkningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Att, som kommissionen nu föreslår, ytterligare påtagligt minska avdragsrätten måste allvarligt ifrågasättas.

Ett flertal initiativ till att minska skillnaderna i beskattning av eget respektive främmande kapital har över åren presenterats. Det mest uppmärksammade nationella initiativet är Företagsskattekommitténs slutbetänkande som innehöll långtgående förslag, innebärande slopat avdrag för ränteutgifter, alternativt kraftigt försämrade ränteavdragsutrymmen.

Svenskt näringsliv (SN) angav i sitt remissvar över betänkandet bl.a. att det var välkommet med ambitioner att göra skattevillkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån, men även att åtgärder av sådant slag, när de begränsar avdragsrätten för ränteutgifter, kräver noggranna överväganden. Bland annat lyftes behovet av att beakta grundläggande principer för beskattningen, så som nettovinsbeskattningsprincipen, och de behov som styr företagens val av finansiering; det är skillnad på lån och eget kapital.

En avgörande skillnad mellan finansieringsformerna är att ett företag som lånat upp kapital har en kontraktuell skyldighet att betala ränta oavsett om företaget gör vinst eller förlust. Med eget kapital följer en risk och en möjlighet att erhålla avkastning. Samtidigt är det förenat med en rätt och möjlighet för ägaren att delta i bestämmandet över verksamheten. Uppenbarligen föreligger det ytterst väsentliga skillnader mellan att ta in finansiering genom att utöka antalet ägarandelar i företaget eller genom upptagande av skuld.

Sammanfattningsvis finns viktiga principiella skillnader att beakta vid bestämmande av hur olika slag av finansieringsformer skattemässigt ska behandlas. Till detta ska läggas bedömningar av hur parametrar kalibreras. Av kommissionens förslag framgår inte närmare hur man kommit fram till att exempelvis premien utöver riskfria räntan ska vara just 1 respektive 1,5 procent eller varför så mycket som 15 procent av ett räntenetto ska undantas från avdragsrätten. Vi på Svenskt Näringsliv kommer nu att noggrant analysera förslagen.