EU-parlamentets rapport om momsskattesatser, momstapp och regelbörda
Nyligen publicerade EU-parlamentets utredningstjänst (EPRS) en rapport om momstapp (på engelska VAT Gap, d.v.s. skillnaden mellan teoretisk och faktisk moms, närmare beskrivet nedan), reducerade momsskattesatser och deras inverkan på efterlevnadskostnader för företag och konsumenter.
I rapporten konstateras att flera momsskattesatser orsakar en komplexitet som leder till höga efterlevnadskostnader för företagen, särskilt de små och medelstora som bedriver gränsöverskridande handel. Om en reducerad moms ska uppnå sociala och miljömässiga mål är det beroende av vilket genomslag detta får på konsumentpriser samt i vilken omfattning viss konsumtion påverkas av prisförändringar. Författarna pekar dock på att fördelningseffekten av sänkta momsskattesatser generellt sett är liten och förenad med högre kostnader jämfört med direkta subventioner eller skattelättnader.
Momstappet mäter hur effektiva medlemsländerna är på att få in momsen till staten. Måttet bygger på hur stor del av den teoretiska momsbasen som inte blir föremål för beskattning till följd av bl.a. bedrägerier men också konkurser, insolvens och ineffektiv administration. Sverige har under lång tid varit ett av de länder som är bäst i EU på att få in momsen, där endast 1 % går förlorat. Snittet i EU har mellan 2009 och 2019 minskat från 20 till 10 %. Det är en välkommen utveckling, men som rapportförfattarna menar medför momssystemet fortsatt stora efterlevnadskostnader. Även om digitaliseringen kan och har bidragit till lägre kostnader genom exempelvis förifyllda momsdeklarationer, menar författarna att det är först när tillämpningen och den underliggande informationen i större utsträckning är harmoniserad inom EU som gränsöverskridande handel kan främjas.
Vad som inte diskuteras lika flitigt i rapporten är momsundantagens betydelse för komplexiteten i momssystemet. Avvikelser från standardskattesatsen utgår för ungefär 8 % av den svenska teoretiska momsbasen medan ungefär 40 % är helt undantaget från momsplikt. Svenskt Näringsliv har påtalat behovet att reformera momsskattebasen. Undantagna transaktioner brukar kallas ”momsfria” men momsfritt är inte fritt från moms utan belastat av dold moms när företagen inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Det leder till flera stora problem i samhället, svåra gränsdragningsproblem samt uteblivna transaktioner . En breddning av momsbasen innebär i sin tur ett steg mot ett mindre differentierat och enklare momssystem.
Momssystemet är komplext, administrativt tungt, föråldrat och har beskrivits som ett ogenomträngligt skatbo. Företagen som agerar oavlönade uppbördsmän och som ser till att momspengarna kommer in till staten är förtjänta av enkla effektiva regler. Det är dags att reformera momsreglerna och börja ifrågasätta undantagen, både nationellt och inom EU.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...