EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att ESRS-standarderna förkortas och blir mer lättlästa. Principerna för bedömning av dubbel väsentlighet förtydligas för att processen ska bli enklare och mindre formalistisk. Dessutom reduceras antalet datapunkter.
Vissa omdebatterade upplysningskrav kvarstår dock. Det gäller kravet på att lämna både kvalitativ och kvantitativ information om förväntade finansiella effekter av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter både på kort och lång sikt. För att ta fram sådana framtidsinriktade upplysningar behövs omfattande simuleringar och bedömningar vilket gör att värdet av informationen starkt kan ifrågasättas. Kvantitativa upplysningar om förväntade finansiella effekter blir inte heller jämförbara, eftersom informationen bygger på antaganden om ett stort antal osäkra variabler. Det är därför förvånande att EFRAG valt att behålla dessa upplysningskrav, även om förslaget öppnar för undantag i vissa fall. EFRAG har dessutom valt att behålla flera betungande upplysningar om den egna arbetskraften med tveksamt informationsvärde.
Det finns därmed fortsatt utrymme för förenklingar av ESRS även efter EFRAGs översyn. Detta blir i så fall en fråga för Kommissionen. Om någon ytterligare konsultation där intressenterna får möjlighet att säga sitt är inplanerad innan standarderna formellt antas i form av en delegerad akt är dock oklart. Tempot har hittills varit högt vilket talar för att processen framgent under alla förhållanden blir kort.
Parallellt med EFRAGs arbete med översyn av ESRS pågår omarbetningen CSRD inom ramen för Omnibuspaketet, där den stora frågan rör vilka företag som ska omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt ESRS i fortsättningen. Klart är att tröskelvärdena för rapportering kommer att höjas rejält vilket innebär att många företag kommer att hamna utanför direktivets tillämpningsområde. Europarlamentets överläggningar har pågått under hösten och avslutades med en omröstning den 13 november. De just nu pågående trepartsförhandlingarna, där EP, rådet och kommissionen deltar, förväntas avslutas i närtid.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
