EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att ESRS-standarderna förkortas och blir mer lättlästa. Principerna för bedömning av dubbel väsentlighet förtydligas för att processen ska bli enklare och mindre formalistisk. Dessutom reduceras antalet datapunkter.
Vissa omdebatterade upplysningskrav kvarstår dock. Det gäller kravet på att lämna både kvalitativ och kvantitativ information om förväntade finansiella effekter av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter både på kort och lång sikt. För att ta fram sådana framtidsinriktade upplysningar behövs omfattande simuleringar och bedömningar vilket gör att värdet av informationen starkt kan ifrågasättas. Kvantitativa upplysningar om förväntade finansiella effekter blir inte heller jämförbara, eftersom informationen bygger på antaganden om ett stort antal osäkra variabler. Det är därför förvånande att EFRAG valt att behålla dessa upplysningskrav, även om förslaget öppnar för undantag i vissa fall. EFRAG har dessutom valt att behålla flera betungande upplysningar om den egna arbetskraften med tveksamt informationsvärde.
Det finns därmed fortsatt utrymme för förenklingar av ESRS även efter EFRAGs översyn. Detta blir i så fall en fråga för Kommissionen. Om någon ytterligare konsultation där intressenterna får möjlighet att säga sitt är inplanerad innan standarderna formellt antas i form av en delegerad akt är dock oklart. Tempot har hittills varit högt vilket talar för att processen framgent under alla förhållanden blir kort.
Parallellt med EFRAGs arbete med översyn av ESRS pågår omarbetningen CSRD inom ramen för Omnibuspaketet, där den stora frågan rör vilka företag som ska omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt ESRS i fortsättningen. Klart är att tröskelvärdena för rapportering kommer att höjas rejält vilket innebär att många företag kommer att hamna utanför direktivets tillämpningsområde. Europarlamentets överläggningar har pågått under hösten och avslutades med en omröstning den 13 november. De just nu pågående trepartsförhandlingarna, där EP, rådet och kommissionen deltar, förväntas avslutas i närtid.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
