Färre fattiga med fler riktiga jobb
De senaste tio åren har Sverige tagit emot ett stort antal asyl- och anhöriginvandrare. Eftersom de svenska lönekostnaderna är relativt höga även för inträdesjobb, uppstår trösklar in på arbetsmarknaden för denna grupp. Nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard (ett vanligt mått på fattigdom) i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb och att invandringen har varit stor. Hade ingångslönerna varit bättre anpassade till de utrikes föddas produktivitet hade inkomstfördelningen varit jämnare. I den fördelningspolitiska diskussionen måste fokus därför sättas på denna grupps möjligheter till ett riktigt jobb. Dessutom understryker resultaten att en ännu hårdare beskattning av företagande och kapitalägande är fel då det inte kommer åt problemet med utanförskapet och låga inkomster i botten av inkomstfördelningen.
En ny rapport tar upp frågan mer utförligt och rapporten samt en teknisk bilaga kan läsa här.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
