Gör det möjligt att lämna årsredovisningen till Bolagsverket som PDF
Sommaren 2016 fick Bolagsverket i uppdrag av Näringsdepartementet att införa en digital tjänst för inlämning av årsredovisningar . Syftet var att både underlätta för företagen och effektivisera för myndigheter och andra användare av informationen. Den 26 mars i år planerar Bolagsverket att sjösätta en tjänst för digital inrapportering som är tänkt att omfatta mindre s.k. K2-bolag. Enligt planen ska de större K3-bolagen få samma möjlighet från sommaren 2019.
Det är svårt att tro men att lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket som PDF-fil är inte möjligt, trots att lagstiftning för att möjliggöra detta tillkom redan 2006. För närvarande skickas handlingarna istället in på papper med vanlig post. Inte heller den tjänst som Bolagsverket nu lanserar kommer att tillåta PDF-inlämning, utan den som vill lämna in sin årsredovisning elektroniskt måste göra detta i s.k. XBRL-format. Det innebär att informationen i årsredovisningen taggas (etiketteras) med hjälp av standardiserade begrepp som följer ett visst mönster, en taxonomi. För att detta ska vara möjligt behöver det redovisningssystem som bolaget använder ha viss funktionalitet. Att rapportera med XBRL kräver alltså en hel del anpassningar och investeringar för bolagen. Bolagsverket har därför uttryckt farhågor om att den nya inlämningstjänsten inte kommer att utnyttjas i så stor utsträckning som skulle vara önskvärt. Bolagsverket anser därför att regeringen bör utreda behovet av att göra det obligatoriskt att rapportera elektroniskt med XBRL. Det är svårt att låta bli att ställa sig frågan varför man måste göra en tjänst, vars syfte är att underlätta för företagen, obligatorisk för att den ska bli attraktiv att använda?
Som ett led i införandet av den nya tjänsten har Bolagsverket remitterat ett förslag till föreskrifter om elektronisk ingivning av årsredovisningshandlingar för aktiebolag där det föreslås att elektroniska årsredovisningshandlingar ska ges in i form av bestyrkta elektroniska avskrifter. En avskrift är en handling som återger hela eller delar av innehållet i ett original utan att originalets utseende visas, dvs. någonting annat än en kopia. Av årsredovisningslagen framgår dock att det är en kopia av årsredovisningen som ska ges in till registreringsmyndigheten. Eftersom det bestyrkande som ska lämnas gäller kopians överensstämmelse med originalet är skillnaden viktig ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ett felaktigt bestyrkande som utgör fara i bevishänseende är straffbart. Svenskt Näringsliv har i ett remissyttrande därför avstyrkt Bolagsverkets förslag.
Såväl Bolagsverkets föreskrifter som myndighetens praktiska ingivningsalternativ bör givetvis göra det möjligt att ge in årsredovisningen på de olika sätt som lagen anger, dvs. som en bestyrkt kopia, bestyrkt elektronisk kopia eller som ett elektroniskt original. Det borde dessutom snarast införas en möjlighet att lämna in årsredovisningen i PDF-format så att man kan skippa pappersexercisen. Det om något skulle vara en verklig lättnad för de flesta aktiebolag.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...