Flera länder fortsatt emot digitalskatt
Danmark, Finland, Irland, Sverige och Tyskland motsätter sig förslaget från EU kommissionen om en särskild skatt på digitala tjänster. Det har cirkulerat uppgifter om att Tyskland skulle ha ändrat sig och vara för en digitalskatt. Så är inte fallet.
I en artikel i Welt am Sonntag den 22 oktober skriver Tysklands finansminister Olaf Scholz och föreslår att det istället för en digitalskatt införs en miniminivå på bolagsskatten. Scholz skriver att digitaliseringen av hela näringslivet gör det svårare att fastställa var det värde som ska beskattas skapas. Scholz konstaterar att lösningar för nya modeller för beskattning behöver sökas inom ramen för samarbetet i OECD. Affärstidningen Handelsblatt skriver den 19 oktober också om Scholz alternativ till digitalskatt.
Sveriges finansminister har i juni tillsammans med sina nordiska EU-kolleger i ett gemensamt brev avvisat förslaget om en digitalskatt.
Den s k digitalskatten ( DST ) föreslås vara tre procent på försäljningen och utformad så att den även belastar företag som inte går med vinst. Det handlar om en helt ny form av beskattning där skattebasen flyttas till länder med stora marknader från de länder där tjänsterna utvecklas. Skatten tar sikte på annonsintäkter, användardata och tillhandahållandet av förmedlingstjänster på nätet och riktar sig mot koncerner med en global omsättning av mer än 750 miljoner euro och med en omsättning i EU från digitala tjänster överstigande 50 miljoner euro.
Den sittande kommissionen är nu stressad eftersom man föresatt sig att hinna få igenom förslaget om en digitalskatt innan Europavalet nästa år. Frankrike har satt stor prestige i att förslaget går igenom och finansminister Bruno Le Maire har skrivit likalydande debattartiklar i Sverige, Finland m fl länder för att försöka påverka de länder som är mot förslaget.
Under veckan har alltså insatserna höjts i denna fråga. För att inte försämra förutsättningarna för små öppna exportberoende länder är det angeläget att den svenska regeringen fortsatt gör gemensam sak med de nordiska länderna och håller fast vid sin tydliga linje mot den nya skatten.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
