Flera länder fortsatt emot digitalskatt
Danmark, Finland, Irland, Sverige och Tyskland motsätter sig förslaget från EU kommissionen om en särskild skatt på digitala tjänster. Det har cirkulerat uppgifter om att Tyskland skulle ha ändrat sig och vara för en digitalskatt. Så är inte fallet.
I en artikel i Welt am Sonntag den 22 oktober skriver Tysklands finansminister Olaf Scholz och föreslår att det istället för en digitalskatt införs en miniminivå på bolagsskatten. Scholz skriver att digitaliseringen av hela näringslivet gör det svårare att fastställa var det värde som ska beskattas skapas. Scholz konstaterar att lösningar för nya modeller för beskattning behöver sökas inom ramen för samarbetet i OECD. Affärstidningen Handelsblatt skriver den 19 oktober också om Scholz alternativ till digitalskatt.
Sveriges finansminister har i juni tillsammans med sina nordiska EU-kolleger i ett gemensamt brev avvisat förslaget om en digitalskatt.
Den s k digitalskatten ( DST ) föreslås vara tre procent på försäljningen och utformad så att den även belastar företag som inte går med vinst. Det handlar om en helt ny form av beskattning där skattebasen flyttas till länder med stora marknader från de länder där tjänsterna utvecklas. Skatten tar sikte på annonsintäkter, användardata och tillhandahållandet av förmedlingstjänster på nätet och riktar sig mot koncerner med en global omsättning av mer än 750 miljoner euro och med en omsättning i EU från digitala tjänster överstigande 50 miljoner euro.
Den sittande kommissionen är nu stressad eftersom man föresatt sig att hinna få igenom förslaget om en digitalskatt innan Europavalet nästa år. Frankrike har satt stor prestige i att förslaget går igenom och finansminister Bruno Le Maire har skrivit likalydande debattartiklar i Sverige, Finland m fl länder för att försöka påverka de länder som är mot förslaget.
Under veckan har alltså insatserna höjts i denna fråga. För att inte försämra förutsättningarna för små öppna exportberoende länder är det angeläget att den svenska regeringen fortsatt gör gemensam sak med de nordiska länderna och håller fast vid sin tydliga linje mot den nya skatten.
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
