Flera länder fortsatt emot digitalskatt
Danmark, Finland, Irland, Sverige och Tyskland motsätter sig förslaget från EU kommissionen om en särskild skatt på digitala tjänster. Det har cirkulerat uppgifter om att Tyskland skulle ha ändrat sig och vara för en digitalskatt. Så är inte fallet.
I en artikel i Welt am Sonntag den 22 oktober skriver Tysklands finansminister Olaf Scholz och föreslår att det istället för en digitalskatt införs en miniminivå på bolagsskatten. Scholz skriver att digitaliseringen av hela näringslivet gör det svårare att fastställa var det värde som ska beskattas skapas. Scholz konstaterar att lösningar för nya modeller för beskattning behöver sökas inom ramen för samarbetet i OECD. Affärstidningen Handelsblatt skriver den 19 oktober också om Scholz alternativ till digitalskatt.
Sveriges finansminister har i juni tillsammans med sina nordiska EU-kolleger i ett gemensamt brev avvisat förslaget om en digitalskatt.
Den s k digitalskatten ( DST ) föreslås vara tre procent på försäljningen och utformad så att den även belastar företag som inte går med vinst. Det handlar om en helt ny form av beskattning där skattebasen flyttas till länder med stora marknader från de länder där tjänsterna utvecklas. Skatten tar sikte på annonsintäkter, användardata och tillhandahållandet av förmedlingstjänster på nätet och riktar sig mot koncerner med en global omsättning av mer än 750 miljoner euro och med en omsättning i EU från digitala tjänster överstigande 50 miljoner euro.
Den sittande kommissionen är nu stressad eftersom man föresatt sig att hinna få igenom förslaget om en digitalskatt innan Europavalet nästa år. Frankrike har satt stor prestige i att förslaget går igenom och finansminister Bruno Le Maire har skrivit likalydande debattartiklar i Sverige, Finland m fl länder för att försöka påverka de länder som är mot förslaget.
Under veckan har alltså insatserna höjts i denna fråga. För att inte försämra förutsättningarna för små öppna exportberoende länder är det angeläget att den svenska regeringen fortsatt gör gemensam sak med de nordiska länderna och håller fast vid sin tydliga linje mot den nya skatten.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...