Flera länder fortsatt emot digitalskatt
Danmark, Finland, Irland, Sverige och Tyskland motsätter sig förslaget från EU kommissionen om en särskild skatt på digitala tjänster. Det har cirkulerat uppgifter om att Tyskland skulle ha ändrat sig och vara för en digitalskatt. Så är inte fallet.
I en artikel i Welt am Sonntag den 22 oktober skriver Tysklands finansminister Olaf Scholz och föreslår att det istället för en digitalskatt införs en miniminivå på bolagsskatten. Scholz skriver att digitaliseringen av hela näringslivet gör det svårare att fastställa var det värde som ska beskattas skapas. Scholz konstaterar att lösningar för nya modeller för beskattning behöver sökas inom ramen för samarbetet i OECD. Affärstidningen Handelsblatt skriver den 19 oktober också om Scholz alternativ till digitalskatt.
Sveriges finansminister har i juni tillsammans med sina nordiska EU-kolleger i ett gemensamt brev avvisat förslaget om en digitalskatt.
Den s k digitalskatten ( DST ) föreslås vara tre procent på försäljningen och utformad så att den även belastar företag som inte går med vinst. Det handlar om en helt ny form av beskattning där skattebasen flyttas till länder med stora marknader från de länder där tjänsterna utvecklas. Skatten tar sikte på annonsintäkter, användardata och tillhandahållandet av förmedlingstjänster på nätet och riktar sig mot koncerner med en global omsättning av mer än 750 miljoner euro och med en omsättning i EU från digitala tjänster överstigande 50 miljoner euro.
Den sittande kommissionen är nu stressad eftersom man föresatt sig att hinna få igenom förslaget om en digitalskatt innan Europavalet nästa år. Frankrike har satt stor prestige i att förslaget går igenom och finansminister Bruno Le Maire har skrivit likalydande debattartiklar i Sverige, Finland m fl länder för att försöka påverka de länder som är mot förslaget.
Under veckan har alltså insatserna höjts i denna fråga. För att inte försämra förutsättningarna för små öppna exportberoende länder är det angeläget att den svenska regeringen fortsatt gör gemensam sak med de nordiska länderna och håller fast vid sin tydliga linje mot den nya skatten.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.
Skräm inte bort dem som bygger Sverige
Sverige behöver fler företagare som investerar, bygger bolag och skapar jobb. Då är det svårt att förstå varför somliga akademiker återigen diskuterar en skatt som gör Sverige mindre attraktivt för just dessa människor.
Skatteseminarier under Tillväxtveckan

Under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka arrangerades fem seminarier om skattefrågor. Dessutom visades en dokumentärfilm om framgångsrika skattereformer. Här har jag samlat kort information om seminarierna med länkar till artiklar, rapport och i flera fall kan även seminarierna ses i efterhand.
Smygändring utan motivering – Skatteverket måste klargöra momsfrågan

Svenskt Näringsliv har skickat ett brev till Skatteverket med begäran om ett skyndsamt och samlat klargörande om hur moms på förmånsbilar (personbil mot förmån, förmånsbil mot brutto- eller nettolöneavdrag) ska hanteras.
