Flera länder fortsatt emot digitalskatt
Danmark, Finland, Irland, Sverige och Tyskland motsätter sig förslaget från EU kommissionen om en särskild skatt på digitala tjänster. Det har cirkulerat uppgifter om att Tyskland skulle ha ändrat sig och vara för en digitalskatt. Så är inte fallet.
I en artikel i Welt am Sonntag den 22 oktober skriver Tysklands finansminister Olaf Scholz och föreslår att det istället för en digitalskatt införs en miniminivå på bolagsskatten. Scholz skriver att digitaliseringen av hela näringslivet gör det svårare att fastställa var det värde som ska beskattas skapas. Scholz konstaterar att lösningar för nya modeller för beskattning behöver sökas inom ramen för samarbetet i OECD. Affärstidningen Handelsblatt skriver den 19 oktober också om Scholz alternativ till digitalskatt.
Sveriges finansminister har i juni tillsammans med sina nordiska EU-kolleger i ett gemensamt brev avvisat förslaget om en digitalskatt.
Den s k digitalskatten ( DST ) föreslås vara tre procent på försäljningen och utformad så att den även belastar företag som inte går med vinst. Det handlar om en helt ny form av beskattning där skattebasen flyttas till länder med stora marknader från de länder där tjänsterna utvecklas. Skatten tar sikte på annonsintäkter, användardata och tillhandahållandet av förmedlingstjänster på nätet och riktar sig mot koncerner med en global omsättning av mer än 750 miljoner euro och med en omsättning i EU från digitala tjänster överstigande 50 miljoner euro.
Den sittande kommissionen är nu stressad eftersom man föresatt sig att hinna få igenom förslaget om en digitalskatt innan Europavalet nästa år. Frankrike har satt stor prestige i att förslaget går igenom och finansminister Bruno Le Maire har skrivit likalydande debattartiklar i Sverige, Finland m fl länder för att försöka påverka de länder som är mot förslaget.
Under veckan har alltså insatserna höjts i denna fråga. För att inte försämra förutsättningarna för små öppna exportberoende länder är det angeläget att den svenska regeringen fortsatt gör gemensam sak med de nordiska länderna och håller fast vid sin tydliga linje mot den nya skatten.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
