Förhandsbesked – dags för en översyn av regelverket?
Möjligheten för en skattskyldig att ansöka om förhandsbesked och därigenom få besked om hur en situation kommer behandlas skattemässigt är mycket värdefull, såväl för det svenska näringslivet som för enskilda individer. Sedan en tid tillbaka finns dock tydliga signaler på att förhandsbeskeden inte längre fyller den funktion som ursprungligen var tänk och som det finns ett stort behov av.
Svårigheten idag att få ett klargörande via ett förhandsbesked kan i värsta fall leda till att investeringar inte blir av eller att viktiga omstruktureringar inom näringslivet inte genomförs, vilket riskerar skada näringslivsklimatet i Sverige.
Skatterättsnämnden (SRN) har den 10 juni lämnat in en hemställan om utredning av förhandsbeskedsinstitutet till regeringen. Vi kan inte annat än att instämma i den problembeskrivning som återfinns i SRN:s hemställan. Näringslivets Skattedelegation (NSD), där Svenskt Näringsliv är en av huvudmännen, har därför i sin tur lämnat in en hemställan till regeringen med samma begäran.
Även om det finns en strävan mot att förenkla skattereglerna är realiteten snarast den motsatta, särskilt som skattelagstiftningen alltmer påverkas av den pågående globaliseringen. Vi ser nya skatteregler som båda är svårförutsägbara och mycket komplexa, de nya reglerna om tilläggsskatten är en ett belysande exempel. Behovet av förhandsbesked torde därmed inte minska i framtiden. Den svenska skatteflyktslagen samt andra skatteflyktsliknande bestämmelser ställer också krav på att det finns ett fungerande förhandsbeskedsinstitut.
Nu när regeringen fått tydliga signaler från såväl företrädare för näringslivet som från den handläggande myndigheten förutsätter vi att en utredning snart kommer till stånd.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...