Förhandsbesked – dags för en översyn av regelverket?
Möjligheten för en skattskyldig att ansöka om förhandsbesked och därigenom få besked om hur en situation kommer behandlas skattemässigt är mycket värdefull, såväl för det svenska näringslivet som för enskilda individer. Sedan en tid tillbaka finns dock tydliga signaler på att förhandsbeskeden inte längre fyller den funktion som ursprungligen var tänk och som det finns ett stort behov av.
Svårigheten idag att få ett klargörande via ett förhandsbesked kan i värsta fall leda till att investeringar inte blir av eller att viktiga omstruktureringar inom näringslivet inte genomförs, vilket riskerar skada näringslivsklimatet i Sverige.
Skatterättsnämnden (SRN) har den 10 juni lämnat in en hemställan om utredning av förhandsbeskedsinstitutet till regeringen. Vi kan inte annat än att instämma i den problembeskrivning som återfinns i SRN:s hemställan. Näringslivets Skattedelegation (NSD), där Svenskt Näringsliv är en av huvudmännen, har därför i sin tur lämnat in en hemställan till regeringen med samma begäran.
Även om det finns en strävan mot att förenkla skattereglerna är realiteten snarast den motsatta, särskilt som skattelagstiftningen alltmer påverkas av den pågående globaliseringen. Vi ser nya skatteregler som båda är svårförutsägbara och mycket komplexa, de nya reglerna om tilläggsskatten är en ett belysande exempel. Behovet av förhandsbesked torde därmed inte minska i framtiden. Den svenska skatteflyktslagen samt andra skatteflyktsliknande bestämmelser ställer också krav på att det finns ett fungerande förhandsbeskedsinstitut.
Nu när regeringen fått tydliga signaler från såväl företrädare för näringslivet som från den handläggande myndigheten förutsätter vi att en utredning snart kommer till stånd.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Anna Sandberg Nilsson
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...