Förhandsbesked – dags för en översyn av regelverket?
Möjligheten för en skattskyldig att ansöka om förhandsbesked och därigenom få besked om hur en situation kommer behandlas skattemässigt är mycket värdefull, såväl för det svenska näringslivet som för enskilda individer. Sedan en tid tillbaka finns dock tydliga signaler på att förhandsbeskeden inte längre fyller den funktion som ursprungligen var tänk och som det finns ett stort behov av.
Svårigheten idag att få ett klargörande via ett förhandsbesked kan i värsta fall leda till att investeringar inte blir av eller att viktiga omstruktureringar inom näringslivet inte genomförs, vilket riskerar skada näringslivsklimatet i Sverige.
Skatterättsnämnden (SRN) har den 10 juni lämnat in en hemställan om utredning av förhandsbeskedsinstitutet till regeringen. Vi kan inte annat än att instämma i den problembeskrivning som återfinns i SRN:s hemställan. Näringslivets Skattedelegation (NSD), där Svenskt Näringsliv är en av huvudmännen, har därför i sin tur lämnat in en hemställan till regeringen med samma begäran.
Även om det finns en strävan mot att förenkla skattereglerna är realiteten snarast den motsatta, särskilt som skattelagstiftningen alltmer påverkas av den pågående globaliseringen. Vi ser nya skatteregler som båda är svårförutsägbara och mycket komplexa, de nya reglerna om tilläggsskatten är en ett belysande exempel. Behovet av förhandsbesked torde därmed inte minska i framtiden. Den svenska skatteflyktslagen samt andra skatteflyktsliknande bestämmelser ställer också krav på att det finns ett fungerande förhandsbeskedsinstitut.
Nu när regeringen fått tydliga signaler från såväl företrädare för näringslivet som från den handläggande myndigheten förutsätter vi att en utredning snart kommer till stånd.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt