Förhandsbesked – dags för en översyn av regelverket?

Möjligheten för en skattskyldig att ansöka om förhandsbesked och därigenom få besked om hur en situation kommer behandlas skattemässigt är mycket värdefull, såväl för det svenska näringslivet som för enskilda individer. Sedan en tid tillbaka finns dock tydliga signaler på att förhandsbeskeden inte längre fyller den funktion som ursprungligen var tänk och som det finns ett stort behov av.

Svårigheten idag att få ett klargörande via ett förhandsbesked kan i värsta fall leda till att investeringar inte blir av eller att viktiga omstruktureringar inom näringslivet inte genomförs, vilket riskerar skada näringslivsklimatet i Sverige.

Skatterättsnämnden (SRN) har den 10 juni lämnat in en hemställan om utredning av förhandsbeskedsinstitutet till regeringen. Vi kan inte annat än att instämma i den problembeskrivning som återfinns i SRN:s hemställan. Näringslivets Skattedelegation (NSD), där Svenskt Näringsliv är en av huvudmännen, har därför i sin tur lämnat in en hemställan till regeringen med samma begäran.

Även om det finns en strävan mot att förenkla skattereglerna är realiteten snarast den motsatta, särskilt som skattelagstiftningen alltmer påverkas av den pågående globaliseringen. Vi ser nya skatteregler som båda är svårförutsägbara och mycket komplexa, de nya reglerna om tilläggsskatten är en ett belysande exempel. Behovet av förhandsbesked torde därmed inte minska i framtiden. Den svenska skatteflyktslagen samt andra skatteflyktsliknande bestämmelser ställer också krav på att det finns ett fungerande förhandsbeskedsinstitut.

Nu när regeringen fått tydliga signaler från såväl företrädare för näringslivet som från den handläggande myndigheten förutsätter vi att en utredning snart kommer till stånd.