Förmögenhetsregister bekymrar företagare
En utredning har nyligen föreslagit att Sverige ska införa ett register över alla svenska invånares tillgångar och skulder. Med ett sådant register är det tekniskt möjligt att återinföra en förmögenhetsskatt.
Utredningsförslaget om ett förmögenhetsregister väcker oro bland landets företagare. När Svenskt Näringsliv frågade sin företagarpanel hur ett sådant register skulle påverka deras expansionsplaner svarade nästan tre av tio att de skulle minska.
Panelfrågan besvarades av totalt 879 företagare och 252 av dem (29 procent) bedömde att ett sådant register skulle påverka dem att bli mindre expansiva. Ett superregister av detta slag skulle kunna uppfattas som ett första steg mot att återinföra någon form av förmögenhetsskatt. Det i sin tur orsakar naturligtvis en rädsla hos företagen, vilket i förlängningen kan innebära att de kan komma att flytta hela eller delar av sin verksamhet till andra håll. En annan orosfaktor rör säkert också integritetsaspekter och att registret riskerar hamna i orätta händer och användas för kriminella syften.
Utredningsförslaget lades fram hösten 2022 och har nyligen varit på remiss, där flera remissinstanser fört fram invändningar. Utöver oron för att registret kan vara ett steg mot förmögenhetsskatt menar bland annat Integritetsmyndigheten att registret skulle bli mycket omfattande, innebära betydande intrång i de registrerades personliga integritet och medföra stora integritetsrisker för enskildas personliga integritet. Bland andra kritiker märks Advokatsamfundet och Uppsala universitet (juridiska institutionen) samt en rad företrädare för finanssektorn som även skulle drabbas av stora kostnader, uppskattade till två miljarder kr, för datainsamlingen.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
