Bör digitaliseringen tvingas fram?
Utredningen Bolaget som brottsverktyg har föreslagit att det ska införas ett lagstadgat krav på att aktiebolag från och med 2026 ska ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket i ett elektroniskt format. De flesta svenska aktiebolag erbjuds sedan några år tillbaka den möjligheten och allt fler företag väljer också att ge in digitala handlingar.
Tyvärr ingick det inte i utredningen uppdrag att föreslå en fortsatt frivillig lösning. Det är synd, eftersom syftet att effektivisera informationshanteringen för inlämnande företag och att minska rapporteringsbördan är fullt möjligt att uppnå även med ett frivilligt system. Att företag självmant väljer att använda myndigheternas digitala lösningar för rapportering är ett kvalitetstecken som visar att tjänsterna fungerar och erbjuder den enkelhet och de kostnadsbesparingar som digitaliseringen syftar till. Frivilliga lösningar stimulerar myndigheter och samarbetspartners till utveckling och förbättring av tjänsterna. Genom att undvika lagstadgade krav lämnas samtidigt utrymme för flexibilitet och snabbare anpassning till teknikutvecklingen.
Enligt en utvärdering som Svenskt Näringsliv genomförde 2022 finns det behov av förbättring och komplettering av nuvarande lösning för digital ingivning av årsredovisningar, som bygger på att bolaget använder en särskild programvara. Funktionaliteten i programvarorna varierar vilket påverkar jämförbarheten och hur årsredovisningen kan utformas. Lösningen innebär dessutom ett otydligt ansvar för kvaliteten i den elektroniska information som lämnas till Bolagsverket. Ett frivilligt system skapar sannolikt bättre förutsättningar för att tid och resurser läggs på att öka servicenivån och den digitala tjänsten kvalitet.
En viktig drivkraft bakom digitaliseringen är förenklingar och kostnadsbesparingar så att företag kan ägna mindre tid åt administrativa krav och mer åt sin kärnverksamhet. Digitala lösningar som möjliggör detta säljer sig själva – de behöver inte tvingas fram lagstiftningsvägen. Svenskt Näringslivs yttrande över förslaget finns här.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
