Bör digitaliseringen tvingas fram?
Utredningen Bolaget som brottsverktyg har föreslagit att det ska införas ett lagstadgat krav på att aktiebolag från och med 2026 ska ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket i ett elektroniskt format. De flesta svenska aktiebolag erbjuds sedan några år tillbaka den möjligheten och allt fler företag väljer också att ge in digitala handlingar.
Tyvärr ingick det inte i utredningen uppdrag att föreslå en fortsatt frivillig lösning. Det är synd, eftersom syftet att effektivisera informationshanteringen för inlämnande företag och att minska rapporteringsbördan är fullt möjligt att uppnå även med ett frivilligt system. Att företag självmant väljer att använda myndigheternas digitala lösningar för rapportering är ett kvalitetstecken som visar att tjänsterna fungerar och erbjuder den enkelhet och de kostnadsbesparingar som digitaliseringen syftar till. Frivilliga lösningar stimulerar myndigheter och samarbetspartners till utveckling och förbättring av tjänsterna. Genom att undvika lagstadgade krav lämnas samtidigt utrymme för flexibilitet och snabbare anpassning till teknikutvecklingen.
Enligt en utvärdering som Svenskt Näringsliv genomförde 2022 finns det behov av förbättring och komplettering av nuvarande lösning för digital ingivning av årsredovisningar, som bygger på att bolaget använder en särskild programvara. Funktionaliteten i programvarorna varierar vilket påverkar jämförbarheten och hur årsredovisningen kan utformas. Lösningen innebär dessutom ett otydligt ansvar för kvaliteten i den elektroniska information som lämnas till Bolagsverket. Ett frivilligt system skapar sannolikt bättre förutsättningar för att tid och resurser läggs på att öka servicenivån och den digitala tjänsten kvalitet.
En viktig drivkraft bakom digitaliseringen är förenklingar och kostnadsbesparingar så att företag kan ägna mindre tid åt administrativa krav och mer åt sin kärnverksamhet. Digitala lösningar som möjliggör detta säljer sig själva – de behöver inte tvingas fram lagstiftningsvägen. Svenskt Näringslivs yttrande över förslaget finns här.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
