Bör digitaliseringen tvingas fram?
Utredningen Bolaget som brottsverktyg har föreslagit att det ska införas ett lagstadgat krav på att aktiebolag från och med 2026 ska ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket i ett elektroniskt format. De flesta svenska aktiebolag erbjuds sedan några år tillbaka den möjligheten och allt fler företag väljer också att ge in digitala handlingar.
Tyvärr ingick det inte i utredningen uppdrag att föreslå en fortsatt frivillig lösning. Det är synd, eftersom syftet att effektivisera informationshanteringen för inlämnande företag och att minska rapporteringsbördan är fullt möjligt att uppnå även med ett frivilligt system. Att företag självmant väljer att använda myndigheternas digitala lösningar för rapportering är ett kvalitetstecken som visar att tjänsterna fungerar och erbjuder den enkelhet och de kostnadsbesparingar som digitaliseringen syftar till. Frivilliga lösningar stimulerar myndigheter och samarbetspartners till utveckling och förbättring av tjänsterna. Genom att undvika lagstadgade krav lämnas samtidigt utrymme för flexibilitet och snabbare anpassning till teknikutvecklingen.
Enligt en utvärdering som Svenskt Näringsliv genomförde 2022 finns det behov av förbättring och komplettering av nuvarande lösning för digital ingivning av årsredovisningar, som bygger på att bolaget använder en särskild programvara. Funktionaliteten i programvarorna varierar vilket påverkar jämförbarheten och hur årsredovisningen kan utformas. Lösningen innebär dessutom ett otydligt ansvar för kvaliteten i den elektroniska information som lämnas till Bolagsverket. Ett frivilligt system skapar sannolikt bättre förutsättningar för att tid och resurser läggs på att öka servicenivån och den digitala tjänsten kvalitet.
En viktig drivkraft bakom digitaliseringen är förenklingar och kostnadsbesparingar så att företag kan ägna mindre tid åt administrativa krav och mer åt sin kärnverksamhet. Digitala lösningar som möjliggör detta säljer sig själva – de behöver inte tvingas fram lagstiftningsvägen. Svenskt Näringslivs yttrande över förslaget finns här.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar.
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras.
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform.
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass.
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
