Hög, låg eller dold moms – det är frågan

Efter diskussioner och konsultationer har nu EU-förslaget kommit om vilka momsskattesatser som EU-länderna ska få ha. Nuvarande regler har inte hängt med i den digitala utvecklingen och förhandlingarna på EU-nivå kring ändringar har varit svåra då besluten måste fattas enhälligt. Förslaget som vi nu fått innebär att dagens föråldrade, besvärliga och restriktiva regler överges och att större frihet ges till varje medlemsland att fatta beslut om sina momsskattesatser. Förslaget innebär att länderna får tillämpa:

• två reducerade skattesatser mellan 5 % och standardskattesatsen (i Sverige 25 %),

• en nollskattesats (0 % = ingen debiterad moms på försäljning, men rätt till momsavdrag på kostnader),

• en superreducerad skattesats mellan 0 % och reducerad skattesats och

• att den viktade genomsnittliga skattesatsen inte får understiga 12 %, detta för att motverka risk för intäktsförluster, konkurrenssnedvridning, onödig komplexitet och juridisk osäkerhet.

Dagens regler innebär att bara listade transaktioner i EU:s momsdirektiv, får ha låg moms. Nu föreslås ett omvänt synsätt med en lista som anger vad som inte får ha låg moms. I förslag till EU:s lista anges exempelvis att låg moms inte får tillämpas på smycken, alkohol, tobak, vapen, datorer, möbler, finansiella tjänster, spel och vadslagning. Förslaget ska nu, tillsammans med förslaget om det slutliga momssystemet, förhandlas och ett enhälligt beslut krävs av alla medlemsstater innan reglerna kan träda i kraft tidigast år 2022.

Pandoras ask är nu öppen och önskemålen om låg moms på allt fler varor och tjänster kommer att dugga tätt. Vad ska ha hög, låg eller dold moms blir då frågan? Det är lätt att ha åsikter om att viss vara eller tjänst ska ha låg moms men att diskutera effekterna av undantagen verkar vara en svårare diskussion att väcka.

Undantagna transaktioner brukar kallas för momsfria vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Dold moms medför flera problem i samhället som att förskolor och äldreomsorg har svårt att få tag på lokaler, att arbete med egna anställda uppmuntras istället för att köpa in tjänster, att bostadsbyggande missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Även konsumenten drabbas i form av dold dubbelbeskattning eller att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens utformning av momsen hindrar därför tillväxt och samhällsutveckling.

Det behövs en politisk diskussion om undantagen och vilka effekter dold moms och kumulativa effekter får. Den svenska momsbasen är 52 % av en ideal bas och nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 %) och reducerade skattesatser (8 %). Hög, låg eller dold moms är, som sagt, frågan – men vad är svaret? Om man söker detta hos OECD, EU, IMF och momsforskarna är svaret en bred momsskattebas (se vidare rapporten ”Momsens skattebas och skattesatser”).