Felriktat och historielöst av SNS om höjda ägarskatter
Årets konjunkturrådsrapport från SNS lanseras med en debattartikel i DN. Huvudbudskapet är såväl felriktat som historielöst. En klen tröst är att SNS även förespråkar sänkta marginalskatter, men tyvärr har den korta bisats som nämner denna angelägna reform förpassats till förslagslistans mest undanskymda plats.
Sveriges kapitalskattesats är hög i internationell jämförelse. Många länder har också olika nedsättningar och regler för att främja ägande, sparande och investeringar. För att bli internationellt konkurrenskraftig behöver alltså den svenska kapitalbeskattningen sänkas, inte höjas.
Vi vet att vem som äger företagen har betydelse för investeringar, lokalisering av huvudkontor, forskning och nya jobb. Då svenska ägarskatter är högre än i omvärlden driver detta bort ägande från Sverige, eftersom den som har lägre skatt på en tillgång kan betala ett högre pris.
Det som fick en enhällig riksdag att avskaffa arvs- och gåvoskatten var de stora problem som skatten utgjorde för familjeföretagens generationsskifte. Att skapa särskilda undantag för företag upplevdes inte som rättvist. SNS artikel är historielös och nämner överhuvudtaget inte denna svåra problematik med ett ord. Inte heller nämns att arvs- och gåvoskatten slopades redan 2004, dvs. för mer än 10 år sedan. Därefter har flera länder följt efter, bl.a. Österrike (2008) och Norge (2014). Skatten finns inte heller i flera andra länder såsom Polen, Tjeckien, Slovakien, Cypern och Israel. Dessa skatter gav inte heller mer än enstaka promillen av det offentligas totala skatteintäkter.
När det gäller fördelningsfrågor och ekonomisk jämlikhet skiljer sig Sverige i flera avseenden från omvärlden. Inkomstfördelningen här är förhållandevis jämn och utvecklingen har varit god över hela linjen. Dessvärre framhålls dessa grundläggande utgångspunkter inte tillräckligt i SNS artikel och man hamnar därför rejält snett när man lägger tonvikten på påståenden om ”oro för ökande klyftor med social och politisk sprängkraft”. Betoningen på att ”förmögenheternas värde växer snabbt” riskerar närmast leda tanken till att det skulle ha ett egenvärde att bromsa eller beskära sådan värdetillväxt. Inget kunde vara mer fel.
I själva verket är det viktigare att se till hur välstånd skapas än hur det fördelas . Det grundläggande för att utveckla välståndet är att ta fasta på allas möjligheter att ha en god inkomstutveckling genom att arbeta. Därför behövs åtgärder mot utanförskap och för god utbildning. Sveriges ekonomiska jämlikhetsutmaning är att alltför många står utanför arbetsmarknaden.
Skattefrågor till Oliver Rosengren
Podden Skattefrågan har talat med den moderata riksdagsledamoten Oliver Rosengren från Kronoberg. Oliver är medlem av Moderaternas ekonomiskpolitiska arbetsgrupp och har varit med och tagit fram handlingsprogrammet Ett Sverige med möjligheter för alla inför valet. I podden berättar han om prioritera...
Skadligt med skatt baserad på gissningar

En av anledningarna att förmögenhetsskatt är en så skadlig skatt är att skattebasen är svår att fastställa. Särskilt svårt är det värdera nya företag som kanske aldrig ens kommer att lyckas. Torun Nilsson skriver klokt i sin nya bok Finansdramat i folkhemmet – 50 år som förvandlade Sverige att ”…ska...
Samtal med AO
Johan Linder Säverman är sedan den 1 februari utsedd av regeringen till allmänt ombud på Skatteverket. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Johan om sin nya roll, varför det finns ett allmänt ombud och i vilka situationer han kan agera genom att överklaga eller söka förhandsbesked. Med...
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
