Och remissinstanserna har inte yttrat sig….
Om den globala minimiskatten och dess införande finns det mycket att säga. I dagarna publicerades den nästan 900 sidor långa lagrådsremissen om Tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Den kanske mest komplicerade lagstiftningsprodukten som vi sett på skatteområdet.
Som något av en blixt från klar himmel föreslås nu i lagrådsremissen att reglerna om företrädaransvar ska vara tillämpliga avseende tilläggsskatt, nationell tilläggsskatt, skattetillägg och rapporteringsavgift. Motsvarande förslag fanns inte i de tidigare remitterade lagtextförslagen. Ett flertal remissinstanser har redan på en generell nivå kritiserat beredningen av detta lagstiftningsärende. Frågan är om inte ännu en brist kan läggas till den redan långa listan, då det kan ifrågasättas om kravet på remissbehandling har fullföljts på ett korrekt sätt.
I SOU 2023:6, som ligger till grund för lagrådsremissen, analyserades huruvida reglerna om företrädaransvar skulle vara tillämpliga på tilläggsskatt eller inte. Slutsatsen blev att tilläggsskatten inte skulle vara föremål för företrädaransvar då det enligt utredningen fanns tunga skäl emot det. I linje med detta förslogs därför inga bestämmelser om företrädaransvar i lagen om tilläggsskatt. I betänkandets lagförslag låg hela förfarandet i en separat lagstiftning, varför skatteförfarandelagens regler om företrädaransvar inte skulle bli tillämpliga.
Inte heller i tilläggspromemorian från Finansdepartementet fanns något förslag om att tilläggsskatten skulle vara föremål för företrädaransvar, utan regeringen synes tvärtom göra samma analys som i betänkandet. Då promemorian, till skillnad från betänkandet, föreslog att stora delar av reglerna om tilläggsskatt skulle föras in i skatteförfarandelagen, föreslogs också en uttrycklig undantagsregel i 59 kap. skatteförfarandelagen för att reglerna om företrädaransvar inte skulle bli tillämpliga.
I lagrådsremissen görs däremot en kovändning i frågan och regeringen gör nu bedömningen att företrädaransvar ska vara tillämpligt på såväl tilläggsskatt som nationell tilläggsskatt, skattetillägg och rapportavgift. I lagrådsremissen konstateras att utredningens bedömning inte överensstämmer med regeringens förslag och bedömning samt att promemorian inte lämnar något förslag i denna del. Slutligen konstateras att remissinstanserna inte har yttrat sig särskilt i denna del.
Att ingen remissinstans har yttrat sig särskilt om företrädaransvar är knappast förvånande eftersom de remitterade produkterna inte innehöll något förslag att yttra sig om. Avsaknaden av yttrande kan naturligtvis inte tas för intäkt att remissinstanserna inte har något att framföra om konsekvenserna av att införa företrädaransvar.
Kravet på remissbehandling är grundlagsfäst i 7 kapitlet 2 § regeringsformen. Om det görs ändringar i ett redan remissbehandlat förslag, så att lagförslaget sedan inför lagrådsremissen avviker väsentligt från vad som föreslagits i det betänkande som remissbehandlats, har KU tidigare ifrågasatt om beredningskravet är uppfyllt. Ett remissmöte är då enligt utskottet inte tillfyllest, utan förslaget bör då åter bli föremål för ny remiss genom ett skriftligt remissförfarande (se Om beredningsprocessen för skattelag).
Frågan ligger nu hos Lagrådet som har möjlighet att uttala sig om beredningskravet är uppfyllt i denna del.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...