
Kvalificerade personaloptioner – äntligen ett slut på problemen?
Finansminister Elisabeth Svantesson har till media uttalat att regeringen idag ska fatta beslut om ett tilläggsdirektiv till Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (Fi 2022:04), mer känd som 3:12-utredningen eller utredningen om entreprenörsskatten. Uppdraget anges bli att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan ändras för att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av personaloptioner mer effektiva när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens.
Att regeringen nu äntligen avser att få nämnda brist åtgärdad är mycket välkommet. Detta är centralt för att syftet med regelverket, att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner, ska kunna uppnås och upprätthållas.
Lagstiftningen som reglerar beskattning av kvalificerade personaloptioner har varit förföljd av brister och oklarheter. Oklarheter har rätats ut, se bl.a. HFD 2020 ref. 39 och HFD 2023 not. 30, men en allvarlig brist har hängt sig kvar i mer än sex år. Nu ska den äntligen åtgärdas.
Den utredning som utarbetade förslagen som låg till grund för införandet av regelverket med kvalificerade personaloptioner konstaterade i sitt betänkande (SOU 2016:23) att de flesta av de företag som kommer att vara aktuella för att tillämpa reglerna är fåmansföretag. Den som får optionerna kommer därför i många fall att vara en person som är verksam i betydande omfattning, varför de s.k. 3:12-reglerna aktualiseras på deras andelsinnehav. För att det för den anställde då ska bli fråga om en slutlig skattelättnad - så att reglerna kan få avsedd effekt – konstaterade utredningen att en justering av 3:12-reglerna krävs. Dagens regler åtstadkommer i princip endast en uppskjuten beskattning i inkomstslaget tjänst, vilket är otillräckligt. Dåvarande regering genomförde dock inte någon sådan ändring (se prop. 2017/18:1, s 277).
Svenskt Näringsliv påtalade redan när regelverket presenterades behovet av att få ovan nämnda behov åtgärdat, och har över tid fortsatt påtala detta, bl.a. i senare remissvar.
Kvar återstår nu att, i ett första steg, se vad kommittén kommer att föreslå när den under 2024 lämnar sitt betänkande.
Svenskt Näringsliv kommer noga följa utvecklingen i detta lagstiftningsärende.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...