Kvalificerade personaloptioner – äntligen ett slut på problemen?
Finansminister Elisabeth Svantesson har till media uttalat att regeringen idag ska fatta beslut om ett tilläggsdirektiv till Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (Fi 2022:04), mer känd som 3:12-utredningen eller utredningen om entreprenörsskatten. Uppdraget anges bli att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan ändras för att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av personaloptioner mer effektiva när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens.
Att regeringen nu äntligen avser att få nämnda brist åtgärdad är mycket välkommet. Detta är centralt för att syftet med regelverket, att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner, ska kunna uppnås och upprätthållas.
Lagstiftningen som reglerar beskattning av kvalificerade personaloptioner har varit förföljd av brister och oklarheter. Oklarheter har rätats ut, se bl.a. HFD 2020 ref. 39 och HFD 2023 not. 30, men en allvarlig brist har hängt sig kvar i mer än sex år. Nu ska den äntligen åtgärdas.
Den utredning som utarbetade förslagen som låg till grund för införandet av regelverket med kvalificerade personaloptioner konstaterade i sitt betänkande (SOU 2016:23) att de flesta av de företag som kommer att vara aktuella för att tillämpa reglerna är fåmansföretag. Den som får optionerna kommer därför i många fall att vara en person som är verksam i betydande omfattning, varför de s.k. 3:12-reglerna aktualiseras på deras andelsinnehav. För att det för den anställde då ska bli fråga om en slutlig skattelättnad - så att reglerna kan få avsedd effekt – konstaterade utredningen att en justering av 3:12-reglerna krävs. Dagens regler åtstadkommer i princip endast en uppskjuten beskattning i inkomstslaget tjänst, vilket är otillräckligt. Dåvarande regering genomförde dock inte någon sådan ändring (se prop. 2017/18:1, s 277).
Svenskt Näringsliv påtalade redan när regelverket presenterades behovet av att få ovan nämnda behov åtgärdat, och har över tid fortsatt påtala detta, bl.a. i senare remissvar.
Kvar återstår nu att, i ett första steg, se vad kommittén kommer att föreslå när den under 2024 lämnar sitt betänkande.
Svenskt Näringsliv kommer noga följa utvecklingen i detta lagstiftningsärende.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...