Extremt lågt hängande frukt
Regeringen vill minska regelkrånglet och inrättar bland annat ett Förenklingsråd som ska föreslå åtgärder för att begränsa företagens administrativa kostnader. Det behövs. Företagens regelkostnader skenar och regeringen har legat lågt för länge. Bland de tusentals regelverk som reglerar företag är kraven i momslagstiftningen och i bokförings- och redovisningsreglerna bland de absolut mest betungande. Utformningen av dessa regelverk är helt avgörande för hur företag organiserar den dagliga administrationen av verksamheten. De styr systeminvesteringar, kompetenskrav, lokalbehov, scheman, interna processer och ibland till och med företagets affär. Det som till synes är detaljer i lagstiftningen kan därmed göra väsentliga avtryck i företagens kostnadsmassa.
Enligt en studie från i somras uppskattas företagens kostnader för att administrera moms till 14 miljarder om året (och då är flera av de mer krångliga delarna av momsregelverket utelämnade från beräkningen). I en liknande studie från 2021 uppskattades företagens kostnader för att följa den föråldrade arkiveringsregel i bokföringslagen som bromsar digital hantering och tvingar företagen att hantera enorma mängder räkenskapsmaterial i pappersform 4 miljarder om året. Det är välkänt sedan mycket länge att Sverige ligger efter i moderniseringen av bokföringsreglerna. Numera är det knappast några jämförbara länder som fortfarande har kvar krav på arkivering i pappersform. Sedan två år finns det dessutom en färdigutredd och enkel lösning på problemet. Att regeringen ännu inte agerat är därför helt obegripligt.
Danstillstånd i all ära men om man vill ta uti med regelkrånglet på riktigt går det inte att ducka för de regelverk som dominerar och som styr företagens processer och dagliga verksamhet. Varför inte börja med att damma av det färdigutredda förslaget på justering av bokföringslagen. Det är en extremt lågt hängande frukt som direkt skulle spara 4 miljarder för landets företag.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
