Extremt lågt hängande frukt
Regeringen vill minska regelkrånglet och inrättar bland annat ett Förenklingsråd som ska föreslå åtgärder för att begränsa företagens administrativa kostnader. Det behövs. Företagens regelkostnader skenar och regeringen har legat lågt för länge. Bland de tusentals regelverk som reglerar företag är kraven i momslagstiftningen och i bokförings- och redovisningsreglerna bland de absolut mest betungande. Utformningen av dessa regelverk är helt avgörande för hur företag organiserar den dagliga administrationen av verksamheten. De styr systeminvesteringar, kompetenskrav, lokalbehov, scheman, interna processer och ibland till och med företagets affär. Det som till synes är detaljer i lagstiftningen kan därmed göra väsentliga avtryck i företagens kostnadsmassa.
Enligt en studie från i somras uppskattas företagens kostnader för att administrera moms till 14 miljarder om året (och då är flera av de mer krångliga delarna av momsregelverket utelämnade från beräkningen). I en liknande studie från 2021 uppskattades företagens kostnader för att följa den föråldrade arkiveringsregel i bokföringslagen som bromsar digital hantering och tvingar företagen att hantera enorma mängder räkenskapsmaterial i pappersform 4 miljarder om året. Det är välkänt sedan mycket länge att Sverige ligger efter i moderniseringen av bokföringsreglerna. Numera är det knappast några jämförbara länder som fortfarande har kvar krav på arkivering i pappersform. Sedan två år finns det dessutom en färdigutredd och enkel lösning på problemet. Att regeringen ännu inte agerat är därför helt obegripligt.
Danstillstånd i all ära men om man vill ta uti med regelkrånglet på riktigt går det inte att ducka för de regelverk som dominerar och som styr företagens processer och dagliga verksamhet. Varför inte börja med att damma av det färdigutredda förslaget på justering av bokföringslagen. Det är en extremt lågt hängande frukt som direkt skulle spara 4 miljarder för landets företag.
Svenska skatteavtal fortsätter att tappa i konkurrenskraft
Den 21 september presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal vid ett seminarium där företrädare för Finansdepartementet, näringslivet och akademin diskuterade rapportens slutsatser och behovet av ökad prioritering av det svenska skatteavtalsarbetet.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar.
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras.
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform.
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass.
