Extremt lågt hängande frukt
Regeringen vill minska regelkrånglet och inrättar bland annat ett Förenklingsråd som ska föreslå åtgärder för att begränsa företagens administrativa kostnader. Det behövs. Företagens regelkostnader skenar och regeringen har legat lågt för länge. Bland de tusentals regelverk som reglerar företag är kraven i momslagstiftningen och i bokförings- och redovisningsreglerna bland de absolut mest betungande. Utformningen av dessa regelverk är helt avgörande för hur företag organiserar den dagliga administrationen av verksamheten. De styr systeminvesteringar, kompetenskrav, lokalbehov, scheman, interna processer och ibland till och med företagets affär. Det som till synes är detaljer i lagstiftningen kan därmed göra väsentliga avtryck i företagens kostnadsmassa.
Enligt en studie från i somras uppskattas företagens kostnader för att administrera moms till 14 miljarder om året (och då är flera av de mer krångliga delarna av momsregelverket utelämnade från beräkningen). I en liknande studie från 2021 uppskattades företagens kostnader för att följa den föråldrade arkiveringsregel i bokföringslagen som bromsar digital hantering och tvingar företagen att hantera enorma mängder räkenskapsmaterial i pappersform 4 miljarder om året. Det är välkänt sedan mycket länge att Sverige ligger efter i moderniseringen av bokföringsreglerna. Numera är det knappast några jämförbara länder som fortfarande har kvar krav på arkivering i pappersform. Sedan två år finns det dessutom en färdigutredd och enkel lösning på problemet. Att regeringen ännu inte agerat är därför helt obegripligt.
Danstillstånd i all ära men om man vill ta uti med regelkrånglet på riktigt går det inte att ducka för de regelverk som dominerar och som styr företagens processer och dagliga verksamhet. Varför inte börja med att damma av det färdigutredda förslaget på justering av bokföringslagen. Det är en extremt lågt hängande frukt som direkt skulle spara 4 miljarder för landets företag.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
