Extremt lågt hängande frukt
Regeringen vill minska regelkrånglet och inrättar bland annat ett Förenklingsråd som ska föreslå åtgärder för att begränsa företagens administrativa kostnader. Det behövs. Företagens regelkostnader skenar och regeringen har legat lågt för länge. Bland de tusentals regelverk som reglerar företag är kraven i momslagstiftningen och i bokförings- och redovisningsreglerna bland de absolut mest betungande. Utformningen av dessa regelverk är helt avgörande för hur företag organiserar den dagliga administrationen av verksamheten. De styr systeminvesteringar, kompetenskrav, lokalbehov, scheman, interna processer och ibland till och med företagets affär. Det som till synes är detaljer i lagstiftningen kan därmed göra väsentliga avtryck i företagens kostnadsmassa.
Enligt en studie från i somras uppskattas företagens kostnader för att administrera moms till 14 miljarder om året (och då är flera av de mer krångliga delarna av momsregelverket utelämnade från beräkningen). I en liknande studie från 2021 uppskattades företagens kostnader för att följa den föråldrade arkiveringsregel i bokföringslagen som bromsar digital hantering och tvingar företagen att hantera enorma mängder räkenskapsmaterial i pappersform 4 miljarder om året. Det är välkänt sedan mycket länge att Sverige ligger efter i moderniseringen av bokföringsreglerna. Numera är det knappast några jämförbara länder som fortfarande har kvar krav på arkivering i pappersform. Sedan två år finns det dessutom en färdigutredd och enkel lösning på problemet. Att regeringen ännu inte agerat är därför helt obegripligt.
Danstillstånd i all ära men om man vill ta uti med regelkrånglet på riktigt går det inte att ducka för de regelverk som dominerar och som styr företagens processer och dagliga verksamhet. Varför inte börja med att damma av det färdigutredda förslaget på justering av bokföringslagen. Det är en extremt lågt hängande frukt som direkt skulle spara 4 miljarder för landets företag.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
