Välkomna utredningsförslag på slopade arkiveringskrav och reformerad regelprocess
Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag har överlämnat sitt betänkande SOU 2021:60 till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att analysera vilka regelverk som är särskilt betungande för mikroföretag och föreslå möjliga förenklingar av de regelverken. Utredningen har också haft i uppdrag att föreslå de förändringar som behövs i bokföringslagens regler om arkivering av räkenskapsinformation samt utreda revisorns oberoende vid s.k. kombiuppdrag.
I den del av uppdragets som rör enklare regelverk för mikroföretag har utredaren Kristina Alsér brett analyserat de regelområden som är mest betungande för mikroföretag. En central slutsats är att det är summan av många olika och komplicerade regler som mikroföretag ska tolka, följa och tillämpa som upplevs som mest betungande snarare än ett enskilt regelverk. Utredningen gör bedömningen att det finns ett behov av att arbeta med regelförenkling på ett mer långsiktigt och systematiskt sätt. I denna del lämnar utredningen därför ett förslag på en ny sammanhållen regelprocess. Utredningen lämnar därutöver ett antal enskilda förslag till konkreta regelförenklingar som bör genomföras eller utredas vidare. Bland annat föreslås att regeringen låter utreda en höjning av tröskelvärdena för revisionsplikt.
Vad gäller bokföringslagens arkiveringsregler föreslås att nuvarande krav på bevarande av räkenskapsmaterial i ursprunglig form slopas, vilket väsentligt skulle underlätta företagens administrativa process och öka möjligheterna till digital arkivering. I den del av uppdraget som rör s.k. kombiuppdrag, dvs. regleringen av de omständigheter under vilka ett revisionsföretag som en vald revisor tillhör kan delta i upprättandet av den bokföring som revisorn ska granska, föreslås ett uttryckligt undantag från byråjävsbestämmelserna för mindre, onoterade företag som tillåter kombiuppdrag om det avser rutinmässiga uppgifter som är vanligt förekommande bokföringen och som är regelmässigt utförda eller som avser avslutandet av den löpande bokföringen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Slopandet av bokföringslagens arkiveringsregler är en mycket efterlängtad reform som kommer innebära en väsentlig lättnad av företagens regelbörda. Enligt en studie som genomfördes av konsultföretaget Trinovo tidigare i våras skulle lagändringen innebära en minskning av företagens administrativa kostnader med 3,9 miljarder kronor om året, vilket motsvarar kostnaden för 5 700 heltidsjobb. Det förslag till ny och sammanhållen regelprocess som innebär att regler systematiskt utvärderas ex ante, ex post samt löpande vid behov är också en välkommen förändring. Bland de delar som föreslås märks bland annat tydliga förbättringar genom ett förstärkt Regelråd med återremitteringsrätt, förbättrade konsekvensutredningar, krav på löpande regelutvärdering och mer effektiv samordning inom Regeringskansliet samt krav på förvaltningsmyndigheter att planera och arbeta aktivt med regelförenkling och regeltillämpning.
Tyvärr lämnar utredningen inte några konkreta författningsförslag avseende höjning av tröskelvärdena för revisionsplikt, trots att det konstateras att det är tydligt att de svenska gränsvärde är väldigt låga i en europeisk jämförelse. Det absoluta flertalet länder medger exempelvis ett undantag för revision för företag som har 50 anställda, medan Sveriges gränsvärde ligger på 3 anställda. Utredningen föreslår att Regeringen låter utreda en höjning av gränsvärdet för krav på revision till företag som uppfyller två av gränsvärdena 20 miljoner kronor i nettoomsättning, 20 miljoner kronor i balansomslutning samt fler än 9 anställda. Även dessa gränsvärden är låga i ett europeiskt perspektiv.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...