Rapportering med XBRL – vad säger forskningen?
Från och med år 2020 ska noterade företag i Europa upprätta sin årsredovisning i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF). Mycket tyder på att formatet, som ska tas fram av den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA, kommer att bygga på en kombination av pdf och den öppna IT-standarden XBRL. XBRL bygger på taxonomier där informationen i årsredovisningen taggas med gemensamma begrepp vilket bl.a. underlättar sammanställningen av stora mängder data.
Tyvärr är kunskapen om vad elektronisk rapportering innebär för den finansiella rapporteringen än så länge begränsad. Varifrån efterfrågan på elektronisk information kommer är inte heller tydligt. Svenska investerare har inte drivit frågan aktivt, vilket möjligen kan förklaras av att de för investerare så centrala delårssiffrorna inte omfattas av kravet på elektronisk format för rapportering.
I en artikel i tidningen Balans som publicerades i dagarna beskrivs den forskning som gjorts kring rapportering med XBRL. Intressanta frågor som tas upp i artikeln rör svårigheten att kombinera det standardiserade formatet med en principbaserad redovisning i enlighet med IFRS. När rapporteringen tvingas in ett enhetligt format görs det på bekostnad av företagsspecifik information och de valmöjligheter som regelverket erbjuder försvinner. Elektronisk rapportering med XBRL är därför lättare att implementera med ett regelbaserat system likt det som tillämpas i USA. En annan fråga som artikel belyser är att taxonomin inte kan betraktas som neutralt medium utan i sig påverkar informationsinnehållet i de finansiella rapporterna. Det sker genom att taxonomin får betydelse för hur informationen presenteras och genom inflytande över hur redovisningsnormgivningen utvecklas. På vilket sätt rapportering med XBRL påverkar redovisningens kvalitet och s.k. decision usefulness är ytterligare en frågeställning som diskuteras av forskarna. En iakttagelse är att jämförbarhet prioriteras som kvalitativ egenskap och att andra egenskaper som begriplighet och ”faithful representation” får stryka på foten.
Den 3 oktober ordnar Svenskt Näringsliv ett seminarium där frågan om vad elektronisk rapportering kommer att innebära för redovisningen i noterade företag kommer att diskuteras från olika perspektiv. På seminariet medverkar företrädare för bl.a. investerare, akademin, myndigheter, företag och revisorer. Välkommen med din anmälan.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
