Rapportering med XBRL – vad säger forskningen?
Från och med år 2020 ska noterade företag i Europa upprätta sin årsredovisning i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF). Mycket tyder på att formatet, som ska tas fram av den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA, kommer att bygga på en kombination av pdf och den öppna IT-standarden XBRL. XBRL bygger på taxonomier där informationen i årsredovisningen taggas med gemensamma begrepp vilket bl.a. underlättar sammanställningen av stora mängder data.
Tyvärr är kunskapen om vad elektronisk rapportering innebär för den finansiella rapporteringen än så länge begränsad. Varifrån efterfrågan på elektronisk information kommer är inte heller tydligt. Svenska investerare har inte drivit frågan aktivt, vilket möjligen kan förklaras av att de för investerare så centrala delårssiffrorna inte omfattas av kravet på elektronisk format för rapportering.
I en artikel i tidningen Balans som publicerades i dagarna beskrivs den forskning som gjorts kring rapportering med XBRL. Intressanta frågor som tas upp i artikeln rör svårigheten att kombinera det standardiserade formatet med en principbaserad redovisning i enlighet med IFRS. När rapporteringen tvingas in ett enhetligt format görs det på bekostnad av företagsspecifik information och de valmöjligheter som regelverket erbjuder försvinner. Elektronisk rapportering med XBRL är därför lättare att implementera med ett regelbaserat system likt det som tillämpas i USA. En annan fråga som artikel belyser är att taxonomin inte kan betraktas som neutralt medium utan i sig påverkar informationsinnehållet i de finansiella rapporterna. Det sker genom att taxonomin får betydelse för hur informationen presenteras och genom inflytande över hur redovisningsnormgivningen utvecklas. På vilket sätt rapportering med XBRL påverkar redovisningens kvalitet och s.k. decision usefulness är ytterligare en frågeställning som diskuteras av forskarna. En iakttagelse är att jämförbarhet prioriteras som kvalitativ egenskap och att andra egenskaper som begriplighet och ”faithful representation” får stryka på foten.
Den 3 oktober ordnar Svenskt Näringsliv ett seminarium där frågan om vad elektronisk rapportering kommer att innebära för redovisningen i noterade företag kommer att diskuteras från olika perspektiv. På seminariet medverkar företrädare för bl.a. investerare, akademin, myndigheter, företag och revisorer. Välkommen med din anmälan.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
