Rapportering med XBRL – vad säger forskningen?
Från och med år 2020 ska noterade företag i Europa upprätta sin årsredovisning i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF). Mycket tyder på att formatet, som ska tas fram av den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA, kommer att bygga på en kombination av pdf och den öppna IT-standarden XBRL. XBRL bygger på taxonomier där informationen i årsredovisningen taggas med gemensamma begrepp vilket bl.a. underlättar sammanställningen av stora mängder data.
Tyvärr är kunskapen om vad elektronisk rapportering innebär för den finansiella rapporteringen än så länge begränsad. Varifrån efterfrågan på elektronisk information kommer är inte heller tydligt. Svenska investerare har inte drivit frågan aktivt, vilket möjligen kan förklaras av att de för investerare så centrala delårssiffrorna inte omfattas av kravet på elektronisk format för rapportering.
I en artikel i tidningen Balans som publicerades i dagarna beskrivs den forskning som gjorts kring rapportering med XBRL. Intressanta frågor som tas upp i artikeln rör svårigheten att kombinera det standardiserade formatet med en principbaserad redovisning i enlighet med IFRS. När rapporteringen tvingas in ett enhetligt format görs det på bekostnad av företagsspecifik information och de valmöjligheter som regelverket erbjuder försvinner. Elektronisk rapportering med XBRL är därför lättare att implementera med ett regelbaserat system likt det som tillämpas i USA. En annan fråga som artikel belyser är att taxonomin inte kan betraktas som neutralt medium utan i sig påverkar informationsinnehållet i de finansiella rapporterna. Det sker genom att taxonomin får betydelse för hur informationen presenteras och genom inflytande över hur redovisningsnormgivningen utvecklas. På vilket sätt rapportering med XBRL påverkar redovisningens kvalitet och s.k. decision usefulness är ytterligare en frågeställning som diskuteras av forskarna. En iakttagelse är att jämförbarhet prioriteras som kvalitativ egenskap och att andra egenskaper som begriplighet och ”faithful representation” får stryka på foten.
Den 3 oktober ordnar Svenskt Näringsliv ett seminarium där frågan om vad elektronisk rapportering kommer att innebära för redovisningen i noterade företag kommer att diskuteras från olika perspektiv. På seminariet medverkar företrädare för bl.a. investerare, akademin, myndigheter, företag och revisorer. Välkommen med din anmälan.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...