Rapportering med XBRL – vad säger forskningen?
Från och med år 2020 ska noterade företag i Europa upprätta sin årsredovisning i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF). Mycket tyder på att formatet, som ska tas fram av den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA, kommer att bygga på en kombination av pdf och den öppna IT-standarden XBRL. XBRL bygger på taxonomier där informationen i årsredovisningen taggas med gemensamma begrepp vilket bl.a. underlättar sammanställningen av stora mängder data.
Tyvärr är kunskapen om vad elektronisk rapportering innebär för den finansiella rapporteringen än så länge begränsad. Varifrån efterfrågan på elektronisk information kommer är inte heller tydligt. Svenska investerare har inte drivit frågan aktivt, vilket möjligen kan förklaras av att de för investerare så centrala delårssiffrorna inte omfattas av kravet på elektronisk format för rapportering.
I en artikel i tidningen Balans som publicerades i dagarna beskrivs den forskning som gjorts kring rapportering med XBRL. Intressanta frågor som tas upp i artikeln rör svårigheten att kombinera det standardiserade formatet med en principbaserad redovisning i enlighet med IFRS. När rapporteringen tvingas in ett enhetligt format görs det på bekostnad av företagsspecifik information och de valmöjligheter som regelverket erbjuder försvinner. Elektronisk rapportering med XBRL är därför lättare att implementera med ett regelbaserat system likt det som tillämpas i USA. En annan fråga som artikel belyser är att taxonomin inte kan betraktas som neutralt medium utan i sig påverkar informationsinnehållet i de finansiella rapporterna. Det sker genom att taxonomin får betydelse för hur informationen presenteras och genom inflytande över hur redovisningsnormgivningen utvecklas. På vilket sätt rapportering med XBRL påverkar redovisningens kvalitet och s.k. decision usefulness är ytterligare en frågeställning som diskuteras av forskarna. En iakttagelse är att jämförbarhet prioriteras som kvalitativ egenskap och att andra egenskaper som begriplighet och ”faithful representation” får stryka på foten.
Den 3 oktober ordnar Svenskt Näringsliv ett seminarium där frågan om vad elektronisk rapportering kommer att innebära för redovisningen i noterade företag kommer att diskuteras från olika perspektiv. På seminariet medverkar företrädare för bl.a. investerare, akademin, myndigheter, företag och revisorer. Välkommen med din anmälan.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
