Lättnader i kraven på hållbarhetsredovisning
I den lagrådsremiss med förslag på genomförande av kraven på hållbarhetsredovisning enligt CSRD som nu överlämnats, föreslår regeringen att stora börsnoterade företag och koncerner med över 500 anställda ska tillämpa de nya reglerna första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 1 juni 2024. För företag i denna storlekskategori som inte har brutet räkenskapsår blir därmed det första rapporteringsåret 2025 och inte 2024 som utredningen föreslog. Det är glädjande att regeringen på detta sätt tagit fasta på det som Svenskt Näringsliv uttryckt i sitt remissyttrande om behovet av en längre tid för implementering. Många krav som följer av CSRD innebär att datainsamling måste påbörjas redan vid inledningen av det räkenskapsår för vilket rapportering ska ske. Då bör det rimligtvis även finnas svensk lagstiftning på plats vid den tidpunkten. Regeringens förslag på uppskjuten tillämpning är därför mycket välkommet. Övriga stora företag och koncerner som omfattas av CSRD ska tillämpa de nya kraven på hållbarhetsredovisning första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024, i enlighet med vad utredningen ursprungligen föreslagit.
En annan välkommen förändring jämfört med utredningens förslag är att trösklarna för vilka företag och koncerner som ska upprätta hållbarhetsredovisning höjs. Enligt förslagen i lagrådsremissen ska gränsvärdet för nettoomsättning höjas från nuvarande 350 till 550 miljoner kronor och gränsvärdet för balansomslutning höjas från 175 till 280 miljoner kronor, vilket ligger helt i linje med vad Svenskt Näringsliv anförde i den regeringsskrivelse som överlämnades i januari. Gränsvärdet för antal anställda är fortsatt 250.
CSRD och de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som följer av direktivet utgör mycket omfattande och kostsamma rapporteringskrav. Sammantaget innebär därför de lättnader som regeringen nu föreslår en välbehövlig regelförbättring som kommer att underlätta implementeringen och sänka den administrativa bördan för många företag. Vikten av att de genomförs kan därför inte nog understrykas. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar....
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras. En annan viktig valfråga för Liberalerna är höjd gräns för sparande i I...
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
