Lättnader i kraven på hållbarhetsredovisning
I den lagrådsremiss med förslag på genomförande av kraven på hållbarhetsredovisning enligt CSRD som nu överlämnats, föreslår regeringen att stora börsnoterade företag och koncerner med över 500 anställda ska tillämpa de nya reglerna första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 1 juni 2024. För företag i denna storlekskategori som inte har brutet räkenskapsår blir därmed det första rapporteringsåret 2025 och inte 2024 som utredningen föreslog. Det är glädjande att regeringen på detta sätt tagit fasta på det som Svenskt Näringsliv uttryckt i sitt remissyttrande om behovet av en längre tid för implementering. Många krav som följer av CSRD innebär att datainsamling måste påbörjas redan vid inledningen av det räkenskapsår för vilket rapportering ska ske. Då bör det rimligtvis även finnas svensk lagstiftning på plats vid den tidpunkten. Regeringens förslag på uppskjuten tillämpning är därför mycket välkommet. Övriga stora företag och koncerner som omfattas av CSRD ska tillämpa de nya kraven på hållbarhetsredovisning första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024, i enlighet med vad utredningen ursprungligen föreslagit.
En annan välkommen förändring jämfört med utredningens förslag är att trösklarna för vilka företag och koncerner som ska upprätta hållbarhetsredovisning höjs. Enligt förslagen i lagrådsremissen ska gränsvärdet för nettoomsättning höjas från nuvarande 350 till 550 miljoner kronor och gränsvärdet för balansomslutning höjas från 175 till 280 miljoner kronor, vilket ligger helt i linje med vad Svenskt Näringsliv anförde i den regeringsskrivelse som överlämnades i januari. Gränsvärdet för antal anställda är fortsatt 250.
CSRD och de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som följer av direktivet utgör mycket omfattande och kostsamma rapporteringskrav. Sammantaget innebär därför de lättnader som regeringen nu föreslår en välbehövlig regelförbättring som kommer att underlätta implementeringen och sänka den administrativa bördan för många företag. Vikten av att de genomförs kan därför inte nog understrykas. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
