Lättnader i kraven på hållbarhetsredovisning
I den lagrådsremiss med förslag på genomförande av kraven på hållbarhetsredovisning enligt CSRD som nu överlämnats, föreslår regeringen att stora börsnoterade företag och koncerner med över 500 anställda ska tillämpa de nya reglerna första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 1 juni 2024. För företag i denna storlekskategori som inte har brutet räkenskapsår blir därmed det första rapporteringsåret 2025 och inte 2024 som utredningen föreslog. Det är glädjande att regeringen på detta sätt tagit fasta på det som Svenskt Näringsliv uttryckt i sitt remissyttrande om behovet av en längre tid för implementering. Många krav som följer av CSRD innebär att datainsamling måste påbörjas redan vid inledningen av det räkenskapsår för vilket rapportering ska ske. Då bör det rimligtvis även finnas svensk lagstiftning på plats vid den tidpunkten. Regeringens förslag på uppskjuten tillämpning är därför mycket välkommet. Övriga stora företag och koncerner som omfattas av CSRD ska tillämpa de nya kraven på hållbarhetsredovisning första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024, i enlighet med vad utredningen ursprungligen föreslagit.
En annan välkommen förändring jämfört med utredningens förslag är att trösklarna för vilka företag och koncerner som ska upprätta hållbarhetsredovisning höjs. Enligt förslagen i lagrådsremissen ska gränsvärdet för nettoomsättning höjas från nuvarande 350 till 550 miljoner kronor och gränsvärdet för balansomslutning höjas från 175 till 280 miljoner kronor, vilket ligger helt i linje med vad Svenskt Näringsliv anförde i den regeringsskrivelse som överlämnades i januari. Gränsvärdet för antal anställda är fortsatt 250.
CSRD och de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som följer av direktivet utgör mycket omfattande och kostsamma rapporteringskrav. Sammantaget innebär därför de lättnader som regeringen nu föreslår en välbehövlig regelförbättring som kommer att underlätta implementeringen och sänka den administrativa bördan för många företag. Vikten av att de genomförs kan därför inte nog understrykas. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Claes Hammarstedt
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Anna Sandberg Nilsson
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall