Lättnader i kraven på hållbarhetsredovisning
I den lagrådsremiss med förslag på genomförande av kraven på hållbarhetsredovisning enligt CSRD som nu överlämnats, föreslår regeringen att stora börsnoterade företag och koncerner med över 500 anställda ska tillämpa de nya reglerna första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 1 juni 2024. För företag i denna storlekskategori som inte har brutet räkenskapsår blir därmed det första rapporteringsåret 2025 och inte 2024 som utredningen föreslog. Det är glädjande att regeringen på detta sätt tagit fasta på det som Svenskt Näringsliv uttryckt i sitt remissyttrande om behovet av en längre tid för implementering. Många krav som följer av CSRD innebär att datainsamling måste påbörjas redan vid inledningen av det räkenskapsår för vilket rapportering ska ske. Då bör det rimligtvis även finnas svensk lagstiftning på plats vid den tidpunkten. Regeringens förslag på uppskjuten tillämpning är därför mycket välkommet. Övriga stora företag och koncerner som omfattas av CSRD ska tillämpa de nya kraven på hållbarhetsredovisning första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024, i enlighet med vad utredningen ursprungligen föreslagit.
En annan välkommen förändring jämfört med utredningens förslag är att trösklarna för vilka företag och koncerner som ska upprätta hållbarhetsredovisning höjs. Enligt förslagen i lagrådsremissen ska gränsvärdet för nettoomsättning höjas från nuvarande 350 till 550 miljoner kronor och gränsvärdet för balansomslutning höjas från 175 till 280 miljoner kronor, vilket ligger helt i linje med vad Svenskt Näringsliv anförde i den regeringsskrivelse som överlämnades i januari. Gränsvärdet för antal anställda är fortsatt 250.
CSRD och de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som följer av direktivet utgör mycket omfattande och kostsamma rapporteringskrav. Sammantaget innebär därför de lättnader som regeringen nu föreslår en välbehövlig regelförbättring som kommer att underlätta implementeringen och sänka den administrativa bördan för många företag. Vikten av att de genomförs kan därför inte nog understrykas. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
