Lättnader i kraven på hållbarhetsredovisning
I den lagrådsremiss med förslag på genomförande av kraven på hållbarhetsredovisning enligt CSRD som nu överlämnats, föreslår regeringen att stora börsnoterade företag och koncerner med över 500 anställda ska tillämpa de nya reglerna första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 1 juni 2024. För företag i denna storlekskategori som inte har brutet räkenskapsår blir därmed det första rapporteringsåret 2025 och inte 2024 som utredningen föreslog. Det är glädjande att regeringen på detta sätt tagit fasta på det som Svenskt Näringsliv uttryckt i sitt remissyttrande om behovet av en längre tid för implementering. Många krav som följer av CSRD innebär att datainsamling måste påbörjas redan vid inledningen av det räkenskapsår för vilket rapportering ska ske. Då bör det rimligtvis även finnas svensk lagstiftning på plats vid den tidpunkten. Regeringens förslag på uppskjuten tillämpning är därför mycket välkommet. Övriga stora företag och koncerner som omfattas av CSRD ska tillämpa de nya kraven på hållbarhetsredovisning första gången det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024, i enlighet med vad utredningen ursprungligen föreslagit.
En annan välkommen förändring jämfört med utredningens förslag är att trösklarna för vilka företag och koncerner som ska upprätta hållbarhetsredovisning höjs. Enligt förslagen i lagrådsremissen ska gränsvärdet för nettoomsättning höjas från nuvarande 350 till 550 miljoner kronor och gränsvärdet för balansomslutning höjas från 175 till 280 miljoner kronor, vilket ligger helt i linje med vad Svenskt Näringsliv anförde i den regeringsskrivelse som överlämnades i januari. Gränsvärdet för antal anställda är fortsatt 250.
CSRD och de europeiska standarder för hållbarhetsrapportering som följer av direktivet utgör mycket omfattande och kostsamma rapporteringskrav. Sammantaget innebär därför de lättnader som regeringen nu föreslår en välbehövlig regelförbättring som kommer att underlätta implementeringen och sänka den administrativa bördan för många företag. Vikten av att de genomförs kan därför inte nog understrykas. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Johan Hörberg
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Sofia Bildstein-Hagberg
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
- Anders Ydstedt
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...
Fredrik Carlgren