
Regeringen lomhörd – tar inte in kritiken mot skärpt entreprenörsskatt
Idag överlämnade regeringen i en remiss till lagrådet med förslag innebärande ökad entreprenörsskatt om 3 miljarder. Den omfattande kritik som regeringens utkast till lagrådsremiss möttes av har inte fått regeringen att rubba sin ställning. Det till lagrådet remitterade förslaget överensstämmer i princip helt med det remitterade utkastet.
I kritiken mot det remitterade utkastet till lagrådsremiss framfördes att om förslaget genomförs kan investeringar i fåmansföretag utebli, entreprenörskapet i Sverige minska, arbetstillfällen falla bort och tillväxten bromsa in, samtidigt som konsekvensanalysen underkändes av Regelrådet. Näringslivets Skattedelegation (NSD) ifrågasatte starkt den forskning som regeringen hänvisade till när det gäller effekter av skärpt beskattning av entreprenörerna, och hänvisade till regeringens egen Entreprenörskapsutredning och annan forskning som understryker faran med att beskatta entreprenörer för hårt. Regeringen väljer dock att ta lätt på kritiken och bortser i lagrådsremissen från det stöd som kan hämtas från denna forskning. Det är olyckligt, minst sagt. Det är centralt att beredningsprocessen fungerar väl och är transparent. Med förslaget följer vidare en misstro och osäkerhet inför beskattningen av entreprenörskapet, vilket är skadligt för svenskt framtida företagande.
De dryga tre miljarder kronorna beräknar regeringen få in genom dels en tjugofem-procentig ökning av skattesatsen för inkomster inom gränsbeloppet, dels drastiska minskningar (upp till 70 procent) av det lönebaserade utrymmet. Till detta kommer att regeringen i det nya förslaget stryker eller försämrar ett antal av de förbättringar som 3:12-utredningen lämnade, exempelvis slopandet av det s.k. kapitalandelskravet.
Att regeringen inte tar kritiken på allvar och inte tar till sig vad som framförs om betydelsen av de risker personer behöver ta som avser förverkliga en affärsidé i ett eget entreprenörskap är djupt beklagligt. Konsekvenserna slår inte bara mot entreprenörer, utan även investeringar och sysselsättning. Även strikt statsfinansiellt kan en sådan lagstiftning på sikt förväntas bli kostsam – se mer om detta här:
NSD:s remissvar avseende utkastet till lagrådsremiss återfinns här
NSD:s remissvar avseende utredningens betänkande återfinns här
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.