
Regeringen lomhörd – tar inte in kritiken mot skärpt entreprenörsskatt
Idag överlämnade regeringen i en remiss till lagrådet med förslag innebärande ökad entreprenörsskatt om 3 miljarder. Den omfattande kritik som regeringens utkast till lagrådsremiss möttes av har inte fått regeringen att rubba sin ställning. Det till lagrådet remitterade förslaget överensstämmer i princip helt med det remitterade utkastet.
I kritiken mot det remitterade utkastet till lagrådsremiss framfördes att om förslaget genomförs kan investeringar i fåmansföretag utebli, entreprenörskapet i Sverige minska, arbetstillfällen falla bort och tillväxten bromsa in, samtidigt som konsekvensanalysen underkändes av Regelrådet. Näringslivets Skattedelegation (NSD) ifrågasatte starkt den forskning som regeringen hänvisade till när det gäller effekter av skärpt beskattning av entreprenörerna, och hänvisade till regeringens egen Entreprenörskapsutredning och annan forskning som understryker faran med att beskatta entreprenörer för hårt. Regeringen väljer dock att ta lätt på kritiken och bortser i lagrådsremissen från det stöd som kan hämtas från denna forskning. Det är olyckligt, minst sagt. Det är centralt att beredningsprocessen fungerar väl och är transparent. Med förslaget följer vidare en misstro och osäkerhet inför beskattningen av entreprenörskapet, vilket är skadligt för svenskt framtida företagande.
De dryga tre miljarder kronorna beräknar regeringen få in genom dels en tjugofem-procentig ökning av skattesatsen för inkomster inom gränsbeloppet, dels drastiska minskningar (upp till 70 procent) av det lönebaserade utrymmet. Till detta kommer att regeringen i det nya förslaget stryker eller försämrar ett antal av de förbättringar som 3:12-utredningen lämnade, exempelvis slopandet av det s.k. kapitalandelskravet.
Att regeringen inte tar kritiken på allvar och inte tar till sig vad som framförs om betydelsen av de risker personer behöver ta som avser förverkliga en affärsidé i ett eget entreprenörskap är djupt beklagligt. Konsekvenserna slår inte bara mot entreprenörer, utan även investeringar och sysselsättning. Även strikt statsfinansiellt kan en sådan lagstiftning på sikt förväntas bli kostsam – se mer om detta här:
NSD:s remissvar avseende utkastet till lagrådsremiss återfinns här
NSD:s remissvar avseende utredningens betänkande återfinns här
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.