Regeringen lomhörd – tar inte in kritiken mot skärpt entreprenörsskatt
Idag överlämnade regeringen i en remiss till lagrådet med förslag innebärande ökad entreprenörsskatt om 3 miljarder. Den omfattande kritik som regeringens utkast till lagrådsremiss möttes av har inte fått regeringen att rubba sin ställning. Det till lagrådet remitterade förslaget överensstämmer i princip helt med det remitterade utkastet.
I kritiken mot det remitterade utkastet till lagrådsremiss framfördes att om förslaget genomförs kan investeringar i fåmansföretag utebli, entreprenörskapet i Sverige minska, arbetstillfällen falla bort och tillväxten bromsa in, samtidigt som konsekvensanalysen underkändes av Regelrådet. Näringslivets Skattedelegation (NSD) ifrågasatte starkt den forskning som regeringen hänvisade till när det gäller effekter av skärpt beskattning av entreprenörerna, och hänvisade till regeringens egen Entreprenörskapsutredning och annan forskning som understryker faran med att beskatta entreprenörer för hårt. Regeringen väljer dock att ta lätt på kritiken och bortser i lagrådsremissen från det stöd som kan hämtas från denna forskning. Det är olyckligt, minst sagt. Det är centralt att beredningsprocessen fungerar väl och är transparent. Med förslaget följer vidare en misstro och osäkerhet inför beskattningen av entreprenörskapet, vilket är skadligt för svenskt framtida företagande.
De dryga tre miljarder kronorna beräknar regeringen få in genom dels en tjugofem-procentig ökning av skattesatsen för inkomster inom gränsbeloppet, dels drastiska minskningar (upp till 70 procent) av det lönebaserade utrymmet. Till detta kommer att regeringen i det nya förslaget stryker eller försämrar ett antal av de förbättringar som 3:12-utredningen lämnade, exempelvis slopandet av det s.k. kapitalandelskravet.
Att regeringen inte tar kritiken på allvar och inte tar till sig vad som framförs om betydelsen av de risker personer behöver ta som avser förverkliga en affärsidé i ett eget entreprenörskap är djupt beklagligt. Konsekvenserna slår inte bara mot entreprenörer, utan även investeringar och sysselsättning. Även strikt statsfinansiellt kan en sådan lagstiftning på sikt förväntas bli kostsam – se mer om detta här:
NSD:s remissvar avseende utkastet till lagrådsremiss återfinns här
NSD:s remissvar avseende utredningens betänkande återfinns här
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...