Regeringen lomhörd – tar inte in kritiken mot skärpt entreprenörsskatt
Idag överlämnade regeringen i en remiss till lagrådet med förslag innebärande ökad entreprenörsskatt om 3 miljarder. Den omfattande kritik som regeringens utkast till lagrådsremiss möttes av har inte fått regeringen att rubba sin ställning. Det till lagrådet remitterade förslaget överensstämmer i princip helt med det remitterade utkastet.
I kritiken mot det remitterade utkastet till lagrådsremiss framfördes att om förslaget genomförs kan investeringar i fåmansföretag utebli, entreprenörskapet i Sverige minska, arbetstillfällen falla bort och tillväxten bromsa in, samtidigt som konsekvensanalysen underkändes av Regelrådet. Näringslivets Skattedelegation (NSD) ifrågasatte starkt den forskning som regeringen hänvisade till när det gäller effekter av skärpt beskattning av entreprenörerna, och hänvisade till regeringens egen Entreprenörskapsutredning och annan forskning som understryker faran med att beskatta entreprenörer för hårt. Regeringen väljer dock att ta lätt på kritiken och bortser i lagrådsremissen från det stöd som kan hämtas från denna forskning. Det är olyckligt, minst sagt. Det är centralt att beredningsprocessen fungerar väl och är transparent. Med förslaget följer vidare en misstro och osäkerhet inför beskattningen av entreprenörskapet, vilket är skadligt för svenskt framtida företagande.
De dryga tre miljarder kronorna beräknar regeringen få in genom dels en tjugofem-procentig ökning av skattesatsen för inkomster inom gränsbeloppet, dels drastiska minskningar (upp till 70 procent) av det lönebaserade utrymmet. Till detta kommer att regeringen i det nya förslaget stryker eller försämrar ett antal av de förbättringar som 3:12-utredningen lämnade, exempelvis slopandet av det s.k. kapitalandelskravet.
Att regeringen inte tar kritiken på allvar och inte tar till sig vad som framförs om betydelsen av de risker personer behöver ta som avser förverkliga en affärsidé i ett eget entreprenörskap är djupt beklagligt. Konsekvenserna slår inte bara mot entreprenörer, utan även investeringar och sysselsättning. Även strikt statsfinansiellt kan en sådan lagstiftning på sikt förväntas bli kostsam – se mer om detta här:
NSD:s remissvar avseende utkastet till lagrådsremiss återfinns här
NSD:s remissvar avseende utredningens betänkande återfinns här
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...