Regeringen lomhörd – tar inte in kritiken mot skärpt entreprenörsskatt
Idag överlämnade regeringen i en remiss till lagrådet med förslag innebärande ökad entreprenörsskatt om 3 miljarder. Den omfattande kritik som regeringens utkast till lagrådsremiss möttes av har inte fått regeringen att rubba sin ställning. Det till lagrådet remitterade förslaget överensstämmer i princip helt med det remitterade utkastet.
I kritiken mot det remitterade utkastet till lagrådsremiss framfördes att om förslaget genomförs kan investeringar i fåmansföretag utebli, entreprenörskapet i Sverige minska, arbetstillfällen falla bort och tillväxten bromsa in, samtidigt som konsekvensanalysen underkändes av Regelrådet. Näringslivets Skattedelegation (NSD) ifrågasatte starkt den forskning som regeringen hänvisade till när det gäller effekter av skärpt beskattning av entreprenörerna, och hänvisade till regeringens egen Entreprenörskapsutredning och annan forskning som understryker faran med att beskatta entreprenörer för hårt. Regeringen väljer dock att ta lätt på kritiken och bortser i lagrådsremissen från det stöd som kan hämtas från denna forskning. Det är olyckligt, minst sagt. Det är centralt att beredningsprocessen fungerar väl och är transparent. Med förslaget följer vidare en misstro och osäkerhet inför beskattningen av entreprenörskapet, vilket är skadligt för svenskt framtida företagande.
De dryga tre miljarder kronorna beräknar regeringen få in genom dels en tjugofem-procentig ökning av skattesatsen för inkomster inom gränsbeloppet, dels drastiska minskningar (upp till 70 procent) av det lönebaserade utrymmet. Till detta kommer att regeringen i det nya förslaget stryker eller försämrar ett antal av de förbättringar som 3:12-utredningen lämnade, exempelvis slopandet av det s.k. kapitalandelskravet.
Att regeringen inte tar kritiken på allvar och inte tar till sig vad som framförs om betydelsen av de risker personer behöver ta som avser förverkliga en affärsidé i ett eget entreprenörskap är djupt beklagligt. Konsekvenserna slår inte bara mot entreprenörer, utan även investeringar och sysselsättning. Även strikt statsfinansiellt kan en sådan lagstiftning på sikt förväntas bli kostsam – se mer om detta här:
NSD:s remissvar avseende utkastet till lagrådsremiss återfinns här
NSD:s remissvar avseende utredningens betänkande återfinns här
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...