Skatter i Tidöavtalet och regeringsförklaringen
Skatterna finns med i flera delar av den nya regeringens programförklaringar. Det rör sig huvudsakligen om mer övergripande formuleringar om inriktning och i något fall även kvantifierade uppgifter men sällan några närmare tidsangivelser. Nedan följer några korta reflektioner, utan anspråk på fullständighet.
Det är välkommet att samarbetspartierna anser att företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och att kompetensförsörjningen ska stärkas. Likaså att bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag som bidrar till jobb, tillväxt och välstånd samt att man vill göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, utbilda sig och ta ökat ansvar på jobbet. Regeringsförklaringen lyfter fram att bidragsberoende behöver bytas mot egen försörjning och aviserar en stor bidragsreform under mandatperioden genom lägre skatt på framför allt låg- och medelinkomsttagare.
Överlag är dessa skrivningar positiva för tillväxt, jobb och investeringar. Om något kunde man önska sig mer konkretion och tidplaner. Viktiga reformer bör ske så snabbt som möjligt.
I Tidöavtalet betonas att villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras, exempelvis genom förändringar i 3.12-regelverket. Här kan man ta fasta på ordvalet förbättras, som gärna hade fått användas mer konsekvent istället för den diffusare formuleringen om ”förändringar”. Den enda rimliga tolkningen är ändå att det inte på några villkor är aktuellt med höjd kapitalskattesats, som den förra regeringen ibland gav uttryck för.
Sänkt skatt på sparande utlovas, vilket är bra för kapitalförsörjning och för att uppmuntra en sund sparkultur. Specifikt anges att ISK-sparande upp till 300 000 kr kommer att bli skattefritt. Det blir intressant att följa den fortsatta beredningen av detta löfte och huruvida fler förbättringar kan komma, exempelvis möjligheter att inkludera fler tillgångsslag.
De intensiva diskussioner som pågår i energifrågan återspeglas i de båda dokumenten. Tydliga målsättningar anges om lägre drivmedelspriser samt lägre priser på el, men några explicita kopplingar till punktskatter görs inte. Istället ges ett löfte om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med 2024. Kraftvärme ska få bättre förutsättningar genom att se över vissa skatter, inklusive avfallsförbränningsskatten som ju av allt att döma kommer att avskaffas från årsskiftet.
Förenklingsfrågorna får utrymme bland mycket annat och lägre administrativa kostnader för företagen ställs i utsikt. Skatteverket ska vidare få utökade befogenheter, i första hand i frågor som rör folkbokföring.
Den nya regeringen med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna etablerar nu arbetssätt som delvis är nya för svensk politik och tämligen utförliga beskrivningar av hur detta ska gå till finns i Tidöavtalet. Det återstår dock att se hur detta kommer att implementeras i praktiken. I dessa konstellationer gör man klokt i att även ta fasta på näringslivets perspektiv, inklusive kommentarer, förslag och analyser som lyfts fram här sedan tidigare. Vi står beredda att bidra i det fortsatta arbetet med att utveckla skattesystemet för att öka effektiviteten och förbättra förutsättningarna för stärkt konkurrenskraft.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...