Skattskyldiga fortsatt hårt drabbade av företrädaransvaret

Det skatterättsliga företrädaransvaret har under lång tid varit föremål för omfattande kritik från såväl näringslivet som akademin. I korthet handlar kritiken om att det i praktiken inte görs någon subjektiv bedömning i mål om företrädaransvar, trots att lagtexten uppställer krav på uppsåt eller grov oaktsamhet.

I januari 2018 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett mål om företrädaransvar (HFD 2018 ref. 4). Avgörandet innebär en nyansering av den subjektiva prövningen i jämförelse med tidigare praxis, dvs. i fråga om en företrädare kan anses ha agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet.

Svenskt Näringsliv har med anledning av HFD 2018 ref. 4 gjort en kartläggning över tillämpningen av företrädaransvaret i förvaltningsrätterna och kammarrätterna under en sexmånadersperiod före respektive efter domen. Syftet med kartläggningen, som omfattar samtliga 519 underrättsavgöranden under denna period, är att utröna om HFD 2018 ref. 4 har haft någon påverkan på utfallet i mål om företrädaransvar i underinstanserna.

Totalt dömdes företrädaransvar ut i 514 av 519 fall och andelen är till och med högre efter Högsta förvaltningsdomstolens avgörande.

Slutsatsen från kartläggningen är därför att HFD 2018 ref. 4 inte har haft någon påverkan på den hårda tillämpningen av företrädaransvaret i underinstanserna. Den kritik som tidigare framförts mot det strängt utformade ansvaret, och den hårda tillämpningen, kvarstår därför.

Kartläggningen bekräftar således att det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning.