Skattskyldiga fortsatt hårt drabbade av företrädaransvaret
Det skatterättsliga företrädaransvaret har under lång tid varit föremål för omfattande kritik från såväl näringslivet som akademin. I korthet handlar kritiken om att det i praktiken inte görs någon subjektiv bedömning i mål om företrädaransvar, trots att lagtexten uppställer krav på uppsåt eller grov oaktsamhet.
I januari 2018 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett mål om företrädaransvar (HFD 2018 ref. 4). Avgörandet innebär en nyansering av den subjektiva prövningen i jämförelse med tidigare praxis, dvs. i fråga om en företrädare kan anses ha agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet.
Svenskt Näringsliv har med anledning av HFD 2018 ref. 4 gjort en kartläggning över tillämpningen av företrädaransvaret i förvaltningsrätterna och kammarrätterna under en sexmånadersperiod före respektive efter domen. Syftet med kartläggningen, som omfattar samtliga 519 underrättsavgöranden under denna period, är att utröna om HFD 2018 ref. 4 har haft någon påverkan på utfallet i mål om företrädaransvar i underinstanserna.
Totalt dömdes företrädaransvar ut i 514 av 519 fall och andelen är till och med högre efter Högsta förvaltningsdomstolens avgörande.
Slutsatsen från kartläggningen är därför att HFD 2018 ref. 4 inte har haft någon påverkan på den hårda tillämpningen av företrädaransvaret i underinstanserna. Den kritik som tidigare framförts mot det strängt utformade ansvaret, och den hårda tillämpningen, kvarstår därför.
Kartläggningen bekräftar således att det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning.
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Johan Fall
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteverket och Naturvårdsverket har rätt – dumpa avfallsskatten
Svenskt Näringsliv har under lång tid drivit frågan om att miljöpolitiken behöver vara träffsäker, teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv.[1] Ambitionen att minska miljöpåverkan måste vara hög men det måste också kraven på att de styrmedel som används faktiskt fungerar. Därför är det välkomme...
- Robert Lönn
Staten synliggör skatten på arbete - alla företag borde följa efter
Äntligen blir det verklighet av något som egentligen borde vara en självklarhet. Från och med 1 juli kommer statliga myndigheter synliggöra skatten på arbete genom att redovisa arbetsgivaravgiften på de anställdas lönebesked. Kanske kan detta ses som en liten reform, men den är väl så viktig.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Johan Hörberg
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
Claes Hammarstedt