
Skattskyldiga fortsatt hårt drabbade av företrädaransvaret
Det skatterättsliga företrädaransvaret har under lång tid varit föremål för omfattande kritik från såväl näringslivet som akademin. I korthet handlar kritiken om att det i praktiken inte görs någon subjektiv bedömning i mål om företrädaransvar, trots att lagtexten uppställer krav på uppsåt eller grov oaktsamhet.
I januari 2018 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett mål om företrädaransvar (HFD 2018 ref. 4). Avgörandet innebär en nyansering av den subjektiva prövningen i jämförelse med tidigare praxis, dvs. i fråga om en företrädare kan anses ha agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet.
Svenskt Näringsliv har med anledning av HFD 2018 ref. 4 gjort en kartläggning över tillämpningen av företrädaransvaret i förvaltningsrätterna och kammarrätterna under en sexmånadersperiod före respektive efter domen. Syftet med kartläggningen, som omfattar samtliga 519 underrättsavgöranden under denna period, är att utröna om HFD 2018 ref. 4 har haft någon påverkan på utfallet i mål om företrädaransvar i underinstanserna.
Totalt dömdes företrädaransvar ut i 514 av 519 fall och andelen är till och med högre efter Högsta förvaltningsdomstolens avgörande.
Slutsatsen från kartläggningen är därför att HFD 2018 ref. 4 inte har haft någon påverkan på den hårda tillämpningen av företrädaransvaret i underinstanserna. Den kritik som tidigare framförts mot det strängt utformade ansvaret, och den hårda tillämpningen, kvarstår därför.
Kartläggningen bekräftar således att det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...