
Skattskyldiga fortsatt hårt drabbade av företrädaransvaret
Det skatterättsliga företrädaransvaret har under lång tid varit föremål för omfattande kritik från såväl näringslivet som akademin. I korthet handlar kritiken om att det i praktiken inte görs någon subjektiv bedömning i mål om företrädaransvar, trots att lagtexten uppställer krav på uppsåt eller grov oaktsamhet.
I januari 2018 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett mål om företrädaransvar (HFD 2018 ref. 4). Avgörandet innebär en nyansering av den subjektiva prövningen i jämförelse med tidigare praxis, dvs. i fråga om en företrädare kan anses ha agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet.
Svenskt Näringsliv har med anledning av HFD 2018 ref. 4 gjort en kartläggning över tillämpningen av företrädaransvaret i förvaltningsrätterna och kammarrätterna under en sexmånadersperiod före respektive efter domen. Syftet med kartläggningen, som omfattar samtliga 519 underrättsavgöranden under denna period, är att utröna om HFD 2018 ref. 4 har haft någon påverkan på utfallet i mål om företrädaransvar i underinstanserna.
Totalt dömdes företrädaransvar ut i 514 av 519 fall och andelen är till och med högre efter Högsta förvaltningsdomstolens avgörande.
Slutsatsen från kartläggningen är därför att HFD 2018 ref. 4 inte har haft någon påverkan på den hårda tillämpningen av företrädaransvaret i underinstanserna. Den kritik som tidigare framförts mot det strängt utformade ansvaret, och den hårda tillämpningen, kvarstår därför.
Kartläggningen bekräftar således att det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...